Sedan smartphones uppkomst har valfriheten att välja olika sorters ljudsignal till väckarklockan höjts till ny nivå för användarens vardag. Med mp3 har signalvalet växt fram med musikens bredd för många och i det här fallet går det att välja om man exempelvis vill vakna långsamt med en lugn, harmonisk melodi eller ge sig en morgonkick med intensiv rockslinga. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar användarna att välja en viss typ av signal och även varför de andra alternativen inte funkar lika bra samt hur stor andel ligger mellan dem. Undersökningen genomfördes med två olika metoder; en där musikintresserade fick svara på en enkät med frågor rörande deras val av väckningssignal; och en där försökspersoner under några dagar fick pröva att vakna till olika typer av musik och sedan beskriva hur musikstyckena påverkade upplevelsen av uppvaknandet och resten av morgonen. Resultatet visar att vi främst ställer in signalen på vår väckarklocka efter våra önskemål på stämning och att tempo är den viktigaste faktorn i ljudets/musikens uttryck.

I mitt examensarbete har jag koncentrerat mig på produkters taktila och haptiska kvaliteter. Jag ville bland annat undersöka vad som upplevs som intressant i olika former när man inte ser dem och hur man kan få föremål att kännas intressanta och uttrycksfulla utifrån ett känselperspektiv. Bakgrunden är att jag ofta kommit på mig själv med att formge saker till största delen för ögat medan jag ofta uppskattar produkter främst utifrån hur de känns att använda. För att få arbeta med olika aspekter av känsel valdes tre produkter som man möter och använder på olika sätt. Produkterna är en dimmer, en väckarklocka, och ett överfallslarm. Dimmern har inspirerats från rörelser man minns med kroppen. Rörelser som är inbjudande och lustfyllda, som att dra en pinne mot ett staket eller att dra fingrarna över tangenterna på ett piano. Arbetet med väckarklockan har handlat mycket om hur man tar in information med känseln och hur man kan använda sig av taktila och haptiska egenskaper på ett meningsfullt sätt i produkten. Överfallslarmet har fått sin form utifrån diskussioner kring skissmodeller som av försökspersonerna endast fått upplevas med känseln. Målet har varit att få överfallslarmet att upplevas som tryggt, som att hålla en vän i handen. / När vi rör vid saker kommer vi i direktkontakt med dem på ett sätt som vi inte gör genom att bara se på dem. Med känseln går det inte att stå på avstånd och betrakta något lite halvslött, för att uppleva objekt med känseln krävs mer engagemang. Känseln har som bekant mycket att göra med hur vi upplever kvaliteten hos produkter (tex tyngd och mtrl). Många av mina favoritsaker är favoriter just på grund av hur de känns att använda och ändå kommer jag ofta på mig själv med att formge saker till största delen för ögat. I mitt examensarbete har jag därför låtit känseln få spela huvudrollen.

Eftersom att snoozning är en vanlig morgonvana behandlar denna studie studenters snoozning. Studier visar på att snoozning kan påverka ens sömnkvalitet negativt, och eftersom att studenter är under stor akademisk press, som också kan ha en negativ påverkan på sömnkvaliteten, är detta ett viktigt ämne att undersöka. I denna uppsats kommer vi presentera hur mobilapplikationen Alarmy kan minska studenters snoozande. Vi har undersökt detta genom att låta en grupp av studenter som regelbundet snoozar först logga sin dagliga användning av smartphones inbyggda väckarklockan. Efter dessa dagar fick de använda två av Alarmys funktioner samtidigt som de kontinuerligt fyllde i loggen. Första funktionen, Matteproblemet, tvingar användaren att lösa tre matteproblem för att stänga av larmet, medan den andra funktionen, Ta en bild, tvingar dem att gå ur sängen och ta en bild på ett objekt i ett annat rum. Resultatet visade att Matteproblemet fungerade bra när det kom till att minska studenters snoozande, men att studenterna tenderade att stanna i sängen efter sista larmet ringt. Ta en bild var mindre effektiv när det kom till att minska snoozetid, samtidigt var det mindre sannolikt att studenten stannade i sängen efter sista larmet. Vi drog slutsatsen att detta förmodligen berodde på att Ta en bild tvingade testpersonen att stänga av sitt larm i ett annat rum vilket gör det mer omständigt att gå och lägga sig igen. Vi konstaterade också att Matteproblemets effektivitet förmodligen berodde på svårigheten att lösa matteproblemen. Svårighetsnivån på talen medförde dock att Ta en bild blev den mer omtyckta funktionen. / Since snoozing is a common morning routine this study will treat the subject of students snoozing. Studies have shown that snoozing can affect your sleep quality negatively, and since students are under immense academic pressure, which also can have a negative impact on sleep quality, it is an important subject to investigate. In this paper, we will present how the mobile application Alarmy can affect students snoozing. We have examined this by letting a test group of students (who regularly snooze) log their daily usage of their smartphones’ built-in alarm clock. Then they used two of Alarmy’s functions while continuing to fill in their log. The first function, Math Problem, forces the user to solve three math problems to turn off their alarm, whilst the second function, Take a Picture, force them to get out of bed and take a picture of a distant object. The result showed that the function Math Problem worked well in decreasing the test persons to snooze-time, however, the students tended to stay in bed after the last alarm rang. The function Take a Picture was less effective in decreasing their snoozing-time, yet it was less likely that the students stayed in bed after the last alarm rang. We concluded that this was probably because Take a Picture forced the test person to turn off their alarm in another room making it more inconvenient to go back to bed. We could also state that the Math Problem’s effectiveness was due to the difficulty to solve the problems. However, that difficulty also made Take a Picture the more likable function.