Denna studie bygger på en jämförelse mellan Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgons nyhetsvärdering. En kombination av undersökningsmetoder har använts för att få en bättre förståelse för nyhetsvärderingen på de olika morgonprogrammen. Detta kallas för triangulering där studien är uppbyggd av kvantitativ innehållsanalys, observationsstudie och intervju som metod. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Hur ser nyhetsvärderingen ut på Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgon? I vilken utsträckning styrs nyheterna av underhållande- eller informativt syfte? Vad finns det för skillnader och likheter mellan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon och det webbaserade morgonprogrammet Aftonbladet morgon? Finns det några likheter och skillnader mellan medielogiken som råder hos Aftonbladet morgon och Nyhetsmorgon? Studien utgår ifrån olika teorier om nyhetsvärdering, bland annat Ghersetti (2012) och Galtung och Ruge (1965). Den generella slutsatsen som kan dras av studien är att morgonprogrammet Aftonbladet morgon som verkar på webben ska producera snabba lättillgängliga nyheter där tittaren inte behöver engagera sig under en längre tid. Webb-tv:n måste även förhålla sig till resten av sajten för att ge ett enhetligt intryck, medan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon inte har detta problem. Nyhetsmorgon producerar fortfarande enligt den här studien långsammare och längre nyheter där kravet om engagemang från tittaren är betydligt större än på Aftonbladet morgon.

Syftet med denna uppsats är att jämföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 år som intervjun har utvecklats är den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen är baserad på teorier om hur man uppnår en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken där den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att använda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, där vi har tagit fram frågor från teorierna och som vi sedan ställt till vårt material. Våra resultat visar att det finns många likheter i mäns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar även att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frågor och hur de agerar. De manliga programledarna ger intrycket av att de fortfarande är en del av den manliga dikotomin inom journalistiken. De visar tecken på typiska manliga egenskaper. Vår slutsats är att kvinnliga programledare strävar efter att motverka dikotomin inom journalistiken. De manliga programledarna arbetar fortfarande på samma sätt som de alltid har gjort. / The purpose of this essay is to compare the interviewing techniques of male and female TV- hosts in the morning show Gomorron Sverige. Since the 1830s the interview has developed into one of the most important tool in today’s journalism. This essay is based on theories that focus on how you achieve a successful interview using different techniques. In addition, theories on the influence of gender in journalism are discussed with an emphasis on the male and female dichotomy. We have chosen to use a qualitative method of interview analysis, where we have constructed questions based on the theories, which were thereafter posed to our material. Our results indicate that there are many similarities in male and female interview technique. The results also show that female TV-hosts gave the impression of being more powerful in the interviews through their choice of questions and their demeanor. The male TV-hosts gave the impression of still being a part of the male dimensions in journalism. They show signs of typical male qualities. We conclude that female TV-host aim to tear down the divide between the male and female dichotomy in journalism, whereas the male TV-hosts continue to work in the same way they always have.