Detta är en kvalitativ och kvantitativ studie som undersöker hur kvinnliga och manliga makthavare framställs i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare undersöks om det är några skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-ägda kanalen i bemötandet och framställningen av makthavare i morgonprogrammen. De två morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige undersöktes genom totalt 28 klipp som sändes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har använts främst till mätbara frågor för att undersöka bland annat om tonen i intervjun är vänskaplig, granskande eller neutral, om ämnet i intervjun är hårt eller mjukt samt om samma tid läggs på profession och person när det gäller kvinnliga respektive manliga makthavare. Den kvalitativa studien har använts för att studera klippen i morgonprogrammen mer ingående och det som har studerats och tolkats är bland annat bildgestaltning, vilka ämnen som tas upp (hårda/mjuka) samt vilka frågor som ställs till makthavarna. SVT har i de analyserade fallen vid fler tillfällen än TV4 presenterat makthavaren med både namn och rätt titel. När det gäller längd i minuter som kvinnliga och manliga makthavare fått medverka i morgonprogrammen har kvinnor fått mindre tid än männen, i båda kanalerna. I SVT får män till största delen prata om hårda ämnen och kvinnor om mjuka ämnen, medan det är mer jämställt i TV4. I det undersökta materialet finns vissa skillnader mellan kanalerna och hur de framställer makthavare. Detta kan bero på målgruppstänk då Gomorron Sveriges målgrupp vill ha nyheterna framställda på ett traditionellt sätt, medan Nyhetsmorgons målgrupp vill ha en blandning av underhållning och nyheter.

Syftet med denna uppsats är att jämföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 år som intervjun har utvecklats är den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen är baserad på teorier om hur man uppnår en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken där den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att använda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, där vi har tagit fram frågor från teorierna och som vi sedan ställt till vårt material. Våra resultat visar att det finns många likheter i mäns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar även att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frågor och hur de agerar. De manliga programledarna ger intrycket av att de fortfarande är en del av den manliga dikotomin inom journalistiken. De visar tecken på typiska manliga egenskaper. Vår slutsats är att kvinnliga programledare strävar efter att motverka dikotomin inom journalistiken. De manliga programledarna arbetar fortfarande på samma sätt som de alltid har gjort. / The purpose of this essay is to compare the interviewing techniques of male and female TV- hosts in the morning show Gomorron Sverige. Since the 1830s the interview has developed into one of the most important tool in today’s journalism. This essay is based on theories that focus on how you achieve a successful interview using different techniques. In addition, theories on the influence of gender in journalism are discussed with an emphasis on the male and female dichotomy. We have chosen to use a qualitative method of interview analysis, where we have constructed questions based on the theories, which were thereafter posed to our material. Our results indicate that there are many similarities in male and female interview technique. The results also show that female TV-hosts gave the impression of being more powerful in the interviews through their choice of questions and their demeanor. The male TV-hosts gave the impression of still being a part of the male dimensions in journalism. They show signs of typical male qualities. We conclude that female TV-host aim to tear down the divide between the male and female dichotomy in journalism, whereas the male TV-hosts continue to work in the same way they always have.

Den här studien fokuserar på mediers bilder av alkohol och hur dessa framställs språkligt i svensk morgontv. Specifikt studeras dryckesinslagen i två avsnitt av SVT:s Gomorron Sverige respektive TV4:s Nyhetsmorgon. Studiens syfte är att undersöka hur alkohol som fenomen konstrueras i dessa program och därigenom öka förståelsen för det fenomenet samt bidra till teoretiseringen av mediers bilder av alkohol. För att komma åt dessa konstruktioner används multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) både som teori och metod. Studiens teoretiska ramverk utgår även från morgontv-genrens programformat och dess journalistiska approach samt en teori om mediers legitimerande verkan. Studiens tillvägagångssätt grundar sig i analysbegrepp hämtade från MCDA vilka möjliggör en kvalitativ kritisk studie av programmens språkanvändning. Språk inom MCDA innefattar verbalt och skriftligt språk samt visuella tecken. Utifrån de språkliga resurser som framkommer i dekonstruktionen av avsnittens språkanvändning delas studiens material in i fyra diskursiva teman. Temana existerar i en vardaglig och familjär kontext utifrån tv-studiornas utformning och programledarnas journalistiska approach. Det första och mest grundläggande temat är att alkoholhaltiga drycker konstrueras som det normativa. Avsnittens tittare konstrueras som konsumenter, och då främst som alkoholkonsumenter. Vidare konstrueras dryckestipsen i programmen som folkbildning som tittarna måste ta del av. Det avslutande temat tar upp hur alkohol konstrueras som ett exklusivt fenomen. / The focus of this study is media’s images of alcohol and how language is used to portray them in Swedish breakfast television. Items on beverages are studied in two episodes of Gomorron Sverige and two episodes of Nyhetsmorgon. The purpose of the study is to investigate the constructions of alcohol as a phenomenon in these programs as well as to increase the understanding of the phenomenon and accumulate to the theorizing on the media’s images of alcohol. To be able to examine these constructions the study uses multimodal critical discourse analysis (MCDA) as a theory as well as a method. The theoretical framework of the study will also be based on the setting within, and the journalistic approach of, the genre of breakfast television as well as a theory on media as a legitimating actor. The procedure of the study is based on multiple concepts of analysis gathered from MCDA which enable a qualitative critical study of the language used within the programs. MCDA regards language as spoken and written language as well as visual signs. Through the linguistic resources, exposed by the deconstruction of the language used in the programs, it is possible to distinguish four thematic discourses within the material of the study. The thematic discourses exist within a familiar context based on the styling of the studios and the journalistic approach of the hosts. The first and most essential thematic discourse is the fact that alcohol is constructed as a norm. Secondly, the viewers are constructed as consumers of alcohol. Furthermore the beverage recommendations are constructed as mass education, mandatory for the viewers to take part of. The final thematic discourse regards alcohol as an exclusive phenomenon.