<p>Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska.</p><p>Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar:</p><p>1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar?</p><p>2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?)</p><p>3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?)</p><p>Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande.</p><p>Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som</p><p>oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen.</p><p>Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag.</p><p>För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti".</p><p>Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.</p>

Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska. Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar: 1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar? 2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?) 3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?) Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande. Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen. Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag. För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti". Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.

Syfte: Syftet med studien var att utvärdera om det fanns någon variation av tårfilmens osmolariet, morgon och kväll hos personer utan symptom av torra ögon. Metod: Tårfilmens osmolaritet mättes på totalt 30 patienter, två gånger på en dag; morgon och kväll. Mätningarna utfördes med TearLabTM osmolarity system. Både höger och vänster öga mättes på varje patient. Samtliga deltagande ombads fylla i en symptomenkät vid namn TERTC-DEQ. Endast personer utan symptom på torra ögon tilläts delta i studien. Alltså personer med totalt  17 poäng på TERTC-DEQ. Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad kunde iakttas hos personernas osmolaritet mellan morgon och kväll (P &gt; 0.05). Slutsats: I studien kunde ingen skillnad på osmolaritet i tårfilmen iakttas mellan morgon och kväll hos personer utan symptom på torra ögon. Därmed tros tårfunktionen hos dessa personer fungera korrekt. Tårfilmens osmolaritet upprätthåller rätt balans och förändras därför inte från morgon till kväll. / Aim: The aim of this study was to determine if there is an diurnal variation in tear osmolarity among healty non dry-eye subjects. Method: The osmolarity of the tearfilm was measured in a total of 30 subjects twice a day; morning and evening, using the TearLabTM osmolarity system. Measurements were performed on both right and left eye in all the subjects. All subjects were asked to fill in a symptom questionnaire named TERTC-DEQ and only those with a total score of  17 points were allowed to participate in the study. Subjects below this score had therefore no symptoms of dry eye. Results: There was no statistical significant difference between the subjects tear osmolarity comparing the morning and evening values (P&gt;0,05). Conclusion: This study did not show any difference in the subjects tear osmolarity, comparing morning and evening measurements. None of the individuals had any symptoms of dry eye. Therefore it is believed that in subjects with no symptoms of dry eye, the tear osmolarity remains stable between morning and evening.

No description available.

No description available.

Abstract There has been an increase in the number of studies investigating the relationship between chronotype, cognitive abilities and academic achievement in different populations. It has been found that an individual’s natural tendency to prefer morning or evening activities is associated with circadian rhythms. The current literature review aims to further review and explore individual differences in chronotype in relation to cognitive abilities and academic achievement and an overview of current evidence on different moderators in chronotypes. The systematic literature review was conducted following the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) guidelines and the Study Quality Assessment tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health was employed to assess the quality of the studies included. The systematic literature review identified three studies with 2162 health students from various countries that were eligible for inclusion. Due to the heterogeneity of the studies included, a meta-analysis could not be performed. One of the three studies’ reports was marked with fair quality as some data were missing from their report while the other two were marked to be good quality. The research on individual differences in relation to chronotype, cognitive abilities and academic achievement was not conclusive; however, a positive but weak correlation between cognitive abilities and academic achievement was found when GPA score was considered. Additionally, a significant correlation was identified between learning styles and chronotypes with eveningness obtaining a higher percentage in auditory learning than morningness. On the other hand, morningness obtained higher scores on visual learning styles than eveningness. This correlation was influenced by their chronotype. This systematic review observed differences in outcomes, which could not be compared due to the small sample size, more research into the relationship is required to fill the research gap and determine the effects of these inconsistencies in the relationships / Sammanfattning Det har skett en ökning av antalet studier som undersöker sambandet mellan kronotyp, kognitiva förmågor och akademisk utförande i olika populationer och det har visat att en individs naturliga tendens att föredra morgon eller kvälls aktiviteter är förknippad med dygnsrytmer. Den aktuella litteraturöversikten syftar till att ytterligare granska och undersöka kronotyp i relation till kognitiv förmågor och akademisk prestation samt att ge en översikt över aktuella bevis på olika moderator variabler i kronotyper. Den systematiska litteraturen granskning utfördes efter de riktlinjerna i Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) och Study Quality Assessment tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health användas för att bedöma kvaliteten på de inkluderade studierna. Den systematiska översikten identifierade tre studier med 2162 friska individer med olika nationalitet som mötte inklusionskriterierna. På grund av studiernas heterogentitet kunde en meta-analys inte utföras. En av de tre studierna rapporterar var märkt med rimlig kvalitet eftersom vissa data saknades i artikeln medan de andra två bedömdes ha god validitet. Forskningen om sambandet mellan kronotyp, kognitiva förmågor och akademiska presentation var inte övertygande; dock fann man ett positivt, men svagt samband mellan kognitiva förmågor och academiska prestation när GPA-poäng beaktades. Dessutom identifierades en signifikant korrelation mellan inlärningsstilar och kronotyper, där kvällskänslan fick en högre andel i auditiv inlärning än morgonkänslan. Å andra sidan fick morgonen högre poäng på visuella stilar än kvällskänslan. Denna korrelation påverkades av deras kronotype. Denna systematiska översikten observerade skillnader i resultat som inte kunde jämföras på grund av den lilla urvalsstorlekan, mer forskning om sambandet behövs för att fylla forskningsluckan och fastställa effekterna av dessa inkonsekvenser i relationerna