Ett beteende som vi kan återfinna hos många människor är tendensenatt idealisera tidigt uppstigande genom att tillskriva det positivaegenskaper, något vi valt att benämna morgonidealisering. Deninfluerar våra attityder gentemot såväl morgon- som kvällsmänniskoroch kan bidra till uppfattningar som saknar förankring i verkligheten.I en tvärsnittsstudie där vi samlade in data från enkäter ifyllda avrespondenter som var 15 år eller äldre (N = 246), undersökte vi hurutbrett morgonidealisering är i stickprovet, hur det påverkarvälmående, och huruvida det prediceras av kapitalistisk anda (attman besitter kapitalistiska värderingar), tillmötesgående ochsamvetsgrannhet. Vi fann att morgonidealisering inte har någotsamband med välmående, att samvetsgrannhet och kapitalistisk andapredicerar morgonidealisering till viss del och att morgonidealiseringexisterar i vårt stickprov. Vi bör uppmärksamma attmorgonidealisering existerar för att skydda oss mot den snedvridninggentemot olika kronotyper som den medför. Ett sätt att göra detta äratt upplysa allmänheten om att attityden existerar, att den inte ledertill mer välmående och vilka som är särskilt troliga att anammaattityden / The tendency to idealise getting up early in the morning by attributingit with positive qualities is a behaviour we can observe in a lot ofpeople. We call this behaviour morning idealisation. It permeates ourattitudes toward morning people as well as evening people andcontributes to certain prejudice against both. In a cross-sectionalstudy we gathered data from questionnaires completed by respondentsolder than 15 (N = 246). By analyzing the data we looked into howprevalent morning idealisation is in our sample, how it influenceswellbeing, and to what extent it is influenced by spirit of capitalism,agreeableness and conscientiousness. We found that there is noconnection between morning idealisation and wellbeing, that morningidealisation exists in our sample and that morning idealisation couldpartially be explained by spirit of capitalism and conscientiousness.We should acknowledge the existence of morning idealisation in orderto protect ourselves from biases towards different chronotypes. Oneway to do this is to inform people about the existence of morningidealisation, to show that it doesn’t lead to wellbeing and to show whoare particularly prone to pick up the attitude.

Abstract There has been an increase in the number of studies investigating the relationship between chronotype, cognitive abilities and academic achievement in different populations. It has been found that an individual’s natural tendency to prefer morning or evening activities is associated with circadian rhythms. The current literature review aims to further review and explore individual differences in chronotype in relation to cognitive abilities and academic achievement and an overview of current evidence on different moderators in chronotypes. The systematic literature review was conducted following the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) guidelines and the Study Quality Assessment tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health was employed to assess the quality of the studies included. The systematic literature review identified three studies with 2162 health students from various countries that were eligible for inclusion. Due to the heterogeneity of the studies included, a meta-analysis could not be performed. One of the three studies’ reports was marked with fair quality as some data were missing from their report while the other two were marked to be good quality. The research on individual differences in relation to chronotype, cognitive abilities and academic achievement was not conclusive; however, a positive but weak correlation between cognitive abilities and academic achievement was found when GPA score was considered. Additionally, a significant correlation was identified between learning styles and chronotypes with eveningness obtaining a higher percentage in auditory learning than morningness. On the other hand, morningness obtained higher scores on visual learning styles than eveningness. This correlation was influenced by their chronotype. This systematic review observed differences in outcomes, which could not be compared due to the small sample size, more research into the relationship is required to fill the research gap and determine the effects of these inconsistencies in the relationships / Sammanfattning Det har skett en ökning av antalet studier som undersöker sambandet mellan kronotyp, kognitiva förmågor och akademisk utförande i olika populationer och det har visat att en individs naturliga tendens att föredra morgon eller kvälls aktiviteter är förknippad med dygnsrytmer. Den aktuella litteraturöversikten syftar till att ytterligare granska och undersöka kronotyp i relation till kognitiv förmågor och akademisk prestation samt att ge en översikt över aktuella bevis på olika moderator variabler i kronotyper. Den systematiska litteraturen granskning utfördes efter de riktlinjerna i Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) och Study Quality Assessment tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health användas för att bedöma kvaliteten på de inkluderade studierna. Den systematiska översikten identifierade tre studier med 2162 friska individer med olika nationalitet som mötte inklusionskriterierna. På grund av studiernas heterogentitet kunde en meta-analys inte utföras. En av de tre studierna rapporterar var märkt med rimlig kvalitet eftersom vissa data saknades i artikeln medan de andra två bedömdes ha god validitet. Forskningen om sambandet mellan kronotyp, kognitiva förmågor och akademiska presentation var inte övertygande; dock fann man ett positivt, men svagt samband mellan kognitiva förmågor och academiska prestation när GPA-poäng beaktades. Dessutom identifierades en signifikant korrelation mellan inlärningsstilar och kronotyper, där kvällskänslan fick en högre andel i auditiv inlärning än morgonkänslan. Å andra sidan fick morgonen högre poäng på visuella stilar än kvällskänslan. Denna korrelation påverkades av deras kronotype. Denna systematiska översikten observerade skillnader i resultat som inte kunde jämföras på grund av den lilla urvalsstorlekan, mer forskning om sambandet behövs för att fylla forskningsluckan och fastställa effekterna av dessa inkonsekvenser i relationerna