This thesis is about how different concrete quality in foundation slabs affects the reinforcement content and the drying time. Changing the concrete quality also changes the reinforcement content and drying time. Its common that a change of concrete quality is requested by the contractor to avoid delays and thus making financial savings. But changing concrete quality can lead to problems if the changes in the reinforcement content are not taken into account. Foundation slabs are sensitive structural parts that are exposed to creep and shrink deformations. These deformations can cause cracks in reinforced foundation slabs.The purpose of this thesis is to study the effects that result from the increase of the concrete strength, to show the difference that occurs in the amount of the reinforcement and the time required for the concrete to dry out.To solve this, a calculation template have been developed based on MathCAD in which slabs on soil with different thicknesses and different concrete qualities were analyzed with respect to the reinforcement amounts and drying time. Two different concrete grades were used in the work, one was concrete C30-37, and the other was C45-55.Results show that an increase in the concrete quality of the slab on the ground leads to an increase in the reinforcement content that the slab needs and leads to a reduction in the drying time needed. This leads to an increase in the cost of the slab that has been cast. An example is a slab on the ground with a thickness of 150 mm, the amount of the reinforcement has increased by 19%, concrete cost has increased by 11.64% but drying time has decreased by 70%.

In high rise towers, reinforced concrete elevator shafts with coupling beams are extensively used as a principal structural element to resist lateral loads. The lateral load resistance of the tower is dominantly dependent on the stiffness of the load-bearing walls, and coupling beams connecting them. In an interest to study the reduction in the stiffness of high rise tower due to cracking in the coupling beams, variability in the reinforcement content, concrete grade and the effect of joint flexibility at the beam-wall intersection, this master thesis presents the analytical and finite element approaches to determine the equivalent height of the concrete coupling beams and the overall global stability of the high-rise tower. A comprehensive parametric study on 240 combinations of reinforced concrete coupling beams and 48 models of the global tower has been carried out to backtrack the effective stiffness of the RC coupling beams from the load-deflection curve. As a result, the stiffness and the equivalent height of coupling beams are computed and plotted as a function of the concretegrade, reinforcement content and aspect ratio. Additionally, the tip deflections of the towers for both the cracked & reinforced and un-reinforced & un-cracked models are also plotted as functions of the concrete grade, reinforcement content and aspect ratio.The obtained results show that the stiffness ratio and the ratio of the equivalent height to the normal height increase with the increase in the longitudinal reinforcement ratio and aspectratio but decrease with an increase in the concrete grade for both analytical and finite element methods. The tip deflection of tower is not significantly affected by an increase in the reinforcement content of slender coupling beams and vice versa for both the analytical and the finite element method. Independently of the slenderness of the composing coupling beams, the stiffness increases significantly with an increase in the concrete grade. These results show a good picture on how to choose the equivalent height in the model with no reinforcement. So, the developed diagram will be a more practical method for the designer of awhole building at the early stage design. Thick coupling beams need to be reinforced to reach the gross section’s stiffness while slender sections will have a higher stiffness with reinforcement. This would help the designer to find a more rational model without reinforcement. Using Hans Petersson’s analytical method, regarding the joint flexibility at the beam wall intersection, to exploit the full capacity of a concrete coupling beam section, the stiffness should be reduced. For global models, independently of the slenderness of the composing coupling beams, the stiffness increases significantly with an increase in the concrete grade. / I höghus används hisschakt av armerad betong tillsammans med kopplingsbalkar i stor utsträckning som främsta konstruktionselement för att motstå horisontella laster. Tornets horisontella bärförmåga är beroende av analytiska studier och studier med finita element metoden styvheten hos de bärande väggarna, och kopplingsbalkarna som förbinder dem. För att studera minskningen av styvheten i höghustorn på grund av sprickbildning i kopplingsbalkar, variationen i armeringsmängden, betongkvaliteten och effekten av ledflexibilitet vid balk-vägg-knutpunkten, presenterar detta examensarbete kopplingsbalkarnas effektiva styvhet och höghusets globala stabilitet. En omfattande parametrisk studie på 240 olika kombinationer av armerade kopplingsbalkar och 32 modeller av ett höghus har genomförts för att härleda den effektiva styvheten i de armerade kopplingsbalkarna från last-deformationskurvan. Som ett resultat beräknas styvheten och den ekvivalenta höjden av kopplingsbalkarna och plottas som funktion av betongkvaliteten och armeringsmängden. Dessutom modelleras höghuset för både spruckna & armerade kopplingsbalkar samt oarmerade & ospruckna kopplingsbalkar för att erhålla utböjningen av höghusets topp. Resultatet plottas som funktion av betongkvaliteten och armeringsmängden. De erhållna resultaten visar att styvhetsförhållandet och förhållandet mellan ekvivalent höjd till normal höjd ökar med mer längsgående armering och tvärsnittsförhållandet men minskar med en ökning av betongkvaliteten för både den analytiska och finita elementmetoden. Utböjningen av höghusets topp påverkas inte nämnbart av en ökning av armeringsmängden i de slanka kopplingsbalkarna och vice versa för både den analytiska och finita elementmetoden. Oberoende av slankheten av kopplingsbalkarna ökar styvheten betydligt med en ökning av betongkvaliteten. Dessa resultat visar en bra bild på hur man väljer ekvivalent höjd i modellen utan armering. Därmed kommer det framtagna diagrammet vara en mer praktisk metod för att i ett tidigt skede konstruera en hel byggnad. Tjocka kopplingsbalkar måste armeras för att nå tvärsnittets styvhet medan smala tvärsnitt kommer att ha en högre styvhet med armering. Detta skulle hjälpa konstruktören att hitta en mer rationell modell utan armering. Med hjälp av Hans Peterssons analytiska metod, angående ledflexibiliteten vid balk-väggknutpunkten, bör styvheten minskas för att utnyttja den fulla kapaciteten hos en betongkopplingsbalk. För globala modeller, oberoende av de slanka kopplingsbalkarna, ökar styvheten betydligt med en ökning av betongkvaliteten.

Syfte: Byggindustrin kommer framförallt att påverkas av hållbarhetsutvecklingens framfart. FN har satt hållbarhetsmål presenterade i Agenda 2030 och för att möta dessa mål måste hållbarhet stå i fokus för både yrkesverksamma och intressenter. Betong är ett material som består av ballast, vatten och cement som hårdnar över tiden och används världen över inom byggindustrin. År 2014 uppskattades betongproduktionen stå för hela fem procent av alla antropogena koldioxidutsläpp. Syftet med studien är att undersöka miljöpåverkan från olika betongkvaliteter mätt i koldioxidekvivalenter och använda resultatet för att påvisa om konstruktörer kan göra någon skillnad via sina kravspecifikationer på betong. Metod: En litteraturstudie genomfördes inledningsvis för att säkerställa studiens relevans samt skapa kunskap kring området. LCA och dokumentanalys av EPD möjliggjorde jämförelse av klimatpåverkan och data kunde sammanställas. Resultat: Sammanställd och jämförd data från LCA och dokumentanalys tyder på att konstruktörer kan minska klimatpåverkan genom att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklass. Detta möjliggör att en större andel cement kan bytas ut mot tillsatsmaterial. Litteraturstudie tyder på att konstruktörens arbete för att minska klimatpåverkan från betong kan direkt kopplas till mål 13 i Agenda 2030. Mål 13 verkar bland annat för att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Konsekvenser: Om konstruktörer i den mån det är möjligt föreskriver högre vct och lägre exponeringsklasser tyder studien på att de kan minska klimatpåverkan från betong. Att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklasser är dock inte alltid möjligt med hänsyn till hållfasthet och omgivning. Studien bidrar till att skapa förståelse för hur stora skillnader gällande klimatpåverkan som kan uppstå beroende på betongkvalitet. Begränsningar: Betong erhåller många egenskaper och en uppsjö av parametrar som påverkar dessa egenskaper. Genom att avgränsa studien och bortse från en del parametrar finns risk för orättvisa resultat. Data som används är publicerad data samt data som betongleverantören vill tillge vilket ger ett bristande verklighetsperspektiv. Majoriteten av betongkvaliteterna som analyserades är av en klimatförbättrad betong och har därmed en lägre klimatpåverkan än vad som vanligen används på plats om inte krav finns. På grund av omgivning och andra förhållanden är det inte alltid möjligt för konstruktören att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklass. Studiens fokus ligger på klimatpåverkan vilket begränsar möjligheten att koppla resultatet till flera miljömål. / Purpose: The construction industry will be fundamentally impacted by sustainable development progression. The United Nations have set goals outlined in the 2030 Agenda for sustainable development. To meet this desired progression, these goals must stand in focus for construction professionals and industry stakeholders. Concrete is a composite material made from aggregates, fluids and cement which hardens over time and is widely used in the construction industry. In 2014 it was estimated to account for more than five percent of all anthropogenic carbon dioxide emissions. The purpose of this study is to investigate the climate impact of various concrete mixtures measured as carbon dioxide equivalents and use this to inform whether construction designers can make a difference through the specifications of concrete mixtures. Method: A literature review was conducted to ensure relevance of the study and establish a knowledge base regarding the subject. LCA and a document analysis of EPDs made it possible to compare climate impacts and data could be compiled. Findings: Data from LCA and document analysis indicates that construction designers can reduce the climate impact through their specifications by subscribing higher w/c ratios and lower exposure classes. This enable a bigger amount of the cement to be traded by additives. A literature study indicates that reducing the climate impact of concrete can directly be related to goal 13 in Agenda 2030. In Sweden, goal 13 is to reach no net emissions of greenhouse gases by 2045. Implications: If construction designers specify higher w/c ratio and lower exposure classes, they can reduce the climate impact from concrete. To specify higher w/c ratio and lower exposure class is not always possible depending on the structural requirements. The study adds to an understanding of the climate impact depending on concrete mixtures. Limitations: Concrete obtains many characteristics which is affected by multiple parameters. Limiting the study data and ignoring some parameters increases the risk of deceptive results. Publicly available concrete certifications and data from concrete professionals is combined in this study. Most of the concrete mixtures selected for analysis are climate friendly types and therefore the results would differ if regular concrete was used. Because of structural requirements and other conditions, it is not always possible for the construction designer to specify higher w/c ratio and lower exposure class. This study focuses on climate impacts which limits the possibility to make connections to multiple sustainable development goals.