No description available.

No description available.

Vid framställningen av papper för tryckindustrin som använder rullat papper används olika typer av kartonghylsor. Hylsans uppgift är att bära papperet från pappersbruket till kunden. Vidare är det hylsan som ligger till grund för att papperet skall vara körbart och rullbart i tryckpressen. På bruken och tryckerierna utsätts hylsorna för stora påfrestningar vilket gör att hylskvaliteten är av största vikt. I detta examensarbete har ett antal hylskvaliteter avsedda för pappersindustrin utretts. Utredningen omfattades av att undersöka vilka variationer som existerade i dimension, styrka och fukt hos vissa utvalda hylskvaliteter. Syftet var att påvisa den faktiska kvaliteten hos dessa hylsor och utreda om kraven som finns anvisade för dessa uppfylldes. Vidare mål var att kartlägga existerande lagringsklimat vid pappersbruket som använder hylsorna för att fastställa om förhållandena är acceptabla.

Då betong gjuts startar en serie av reaktioner mellan cementet och vattnet i betongen. Via dessa reaktioner hårdnar betongen och dess hållfasthet ökar. En produkt av reaktionerna är värme som avges inom konstruktionen. På så vis expanderar betongen samtidigt som hållfastheten ökar. Då betongen avsvalnar kontraherar den, samtidigt hålls konstruktionen fast av omkringliggande konstruktioner som kan vara en platta som aktuell konstruktion gjuts på. Detta mothåll kallas tvång som i sin tur skapar spänningar i det motgjutna elementet till följd av de mothållna rörelserna. Om dessa spänningar överskrider den aktuella draghållfastheten spricker betongen. De sprickor som uppstår till följd av spänningarna försämrar konstruktionens täthet, vilket kan leda till skador och förminskad livslängd och bärförmåga. För att minska risken för dessa sprickor införde Vägverket krav i BRO 94 som reglerade maximala spänningsnivåer till följd av spricksäkerhetsfaktorer och tre metoder att begränsa dessa sprickor. Detta är vad som kallas den svenska sprickmodellen. Det huvudsakliga syftet med arbetet har varit att utvärdera den svenska sprickmodellen, sett främst för metod 3, för vilken datorberäkningar ska genomföras för bedömning av spänningsnivå alternativt töjningsnivå. Som underlag för arbetet har 3 konstruktioner använts. Den nybyggda järnvägstunneln genom Gamla Uppsala, samt två äldre broar/tunnlar i Ulriksdal och Antuna. De gjutförhållanden som rådde och sprickbegränsande åtgärder som användes återskapades i programvaran ConTeSt Pro. Det är en mjukvara som utvecklats speciellt för denna typ av temperatur- och spänningsberäkningar för ung betong. Genom tillhandahållna temperaturmätningar och anteckningar från arbetsplatser har de verkliga förhållandena återskapats för att kunna beräkna rättvisa spänningsnivåer. Under den 2-4 november 2016 genomfördes fältarbete i Stockholm och Uppsala. Målet var att få större förståelse för projektet, men främst att kartera tunneln i Gamla Uppsala efter sprickor. Detta krävdes för att kunna jämföra de töjningskvoter som erhölls från beräkningarna med den verkliga uppsprickningen i konstruktionerna. En stor del av arbetet var att beräkna töjningskvoterna i ConTeSt. Orsaken till detta var att beräkningen simulerade ett tidsspann som vanligen uppgick till två månader. I och med detta förändrades yttre faktorer som lufttemperatur mycket i modellen, vilket tog lång tid att återskapa. Då alla 19 konstruktioner som beräknats var klara sammanställdes de beräknade töjningskvoterna och jämfördes med de karterade sprickorna samt kraven på spricksäkerhetsfaktorn från den svenska sprickmodellen. När resultaten analyserats tydde mycket på att spricksäkerhetsfaktorn var för låg för en av de studerade exponeringsklasserna. Detta beror troligtvis på att toleransen för ändringar i väderlek och fel vid gjutning är för snäv, vilket kan resultera i uppsprickning. Slutligen föreslås en ökning av säkerhetsfaktorn, så att den svenska sprickmodellen motverkar sprickor i ung betong på ett mer effektivt sett.

Bakgrund: En bärande formbyggnad har uppgiften att bära den färska betongen tills bjälklaget uppnått tillräcklig hållfasthet. Kostnaden för formbyggnaden står för en stor andel av den totala kostnaden. En tidigare formrivning ligger därför i entreprenörens intresse att göra projektet mer effektivt och lönsamt. Syftet med den här studien är att studera vilka faktorer som begränsar en tidigare formrivning. Metod: En Revitmodell importerades till Robot Structural Analysis där linjärelastiska analyser har genomförts. Delmodeller skapades beroende på studerad fråga. Produktionsplanering Betong (PPB) användes för att simulera betongens hållfasthetsutveckling. Elasticitetsmodulen beräknades och reducerades med kryptal för att använda det effektiva kryptalet vid analyserna. Dimensioner på stämpen har hämtats från formleverantörens hemsida och laster från Eurocode. Resultat: Studien visar att sprickor uppstår över väggar vid en tidigare formrivning. Resultatet i den här studien visar även att de initiella nedböjningarna samt stämplasterna är obetydliga vid en tidigare formrivning. När stämpning sker mot bottenplattan tar säkerhetsstämpen upp den mesta av lasten. När säkerhetsstämpen avlastas helt från bottenvåningen utsätts betongbjälklagen för högre moment och nedböjning. / Background: A load bearing formwork has the task of carrying the fresh concrete until the floor has reached sufficient strength. The cost of the formwork account for a large proportion of the total cost. Therefore, an earlier removal of the formwork is in the entrepreneur´s interest, to make the project more efficient and profitable. The purpose of this work is to study which factors limit an earlier removal of the formwork. Method: A Revit model was imported into Robot Structural Analysis where linear elastic analyzes have been done. Sub-models were created depending on the question studied. Produktionsplanering Betong (PPB) was used to simulate the concrete´s strength development. The modulus of elasticity was calculated and reduced by the creep coefficient to use the effective modulus of elasticity in the analyzes. Dimensions of the shores have been taken from the supplier´s website and loads from Eurocode. Results: The study shows that cracks occur over walls when removing the formwork earlier. The results of this study also show that the initial deflections and the shoring loads are insignificant at an earlier removal of the formwork. While using reshores against the bottom plate, the reshores takes up most of the loads. When the reshores are fully unloaded from the ground floor, the concrete floor is exposed for higher moment and deflections.

This thesis focuses on computationally efficient methods for flow in fractured porous media. Two approaches are presented where the interface is embedded on the underlying finite element mesh. The methods allow for representation of the interface geometry from the underlying discretization and with discontinuities across the interface. However, embedding interfaces raises stability concerns in which we alleviate using stabilization terms. The aim of this thesis is to present the basics of the two main approaches and to provide brief details on the mathematics involved. / Denna avhandling fokuserar på effektiva beräkningsmetoder för flöde i porösa media med sprickor. Två tillvägagångssätt presenteras där sprickan tillåts skära det underliggande finita elementnätet. Sprickans inverkan på flödet tas om hand med hjälp av den underliggande diskretiseringen som tillåter diskontinuiteter. Med andra ord kan flöden modelleras med olika egenskaper; på var sida av sprickan, samt längs sprickan. Metoden tar även hand om instabilitet som uppstår dels på grund av godtyckliga skärningar av bakgrundselementen och dels på grund av olika materialegenskaper. Syftet med denna avhandling är att presentera grunderna för dessa metoder och ge grundläggande matematiska förklaringar.

There are many examples worldwide were fossil magmatic intrusions influence the local water and energy supply. Due to that intrusions can act as a conductor and a reservoir, but also as a barrier for fluids and gases in the ground. The decisive feature between conductor or barrier in an intrusion is its fracture network. Hence it is of paramount importance to characterize an intrusion’s fracture network and thus its permeability. However, other than through boreholes magmatic intrusions are rather inaccessible and very little is known about their influence on aquifers and reservoir rocks in the underground. It is therefore important to increase the knowledge of magmatic intrusion by investigate the intrusions that are accessible for us at ground surface. In this study, photos from a case study about the Sosa dyke have been used to map and characterizes the fractures of the Sosa dyke, which is an accessible vertical magmatic intrusion and a part of the Chachahuén volcano complex in the southwestern parts of Argentina. The photos that were used are taken with an UAV (unmanned aerial vehicle), and to analyze the photos, map the fractures and produce the results, software as Agisoft Metashape, MOVE™ and MATLAB with the toolbox FracPaQ was used. The intrusion has two distinct fracture sets, one that is perpendicular to the intrusion margins and one that stretches parallel with the intrusion. The connectivity of the fractures is low, and since the permeability of the fractures largely depends on the connectivity, it is also low. The fracture set that is perpendicular to the intrusion margin is what’s called cooling fractures, which is created as the magma in the intrusion cools. This causes the magma to contract and break, forming fractures perpendicular to the inward migrating solidification front. The fracture set that is parallel with the intrusion is caused by minerals in the magma flow being affected by friction from the intrusion margins. This causes the minerals in the magma to elongate in the direction of flow along the sides of the dyke, creating foliation, enabling fractures to propagate along. These fracture sets are poorly connected which concludes that the mapped area of the Sosa-dyke has a low permeability. / I hela världen finns det många exempel där stelnade magmatiska intrusioner påverka ett områdes vatten och energiförsörjning, på grund av att intrusioner kan agera som ledare och reservoarer men också som barriärer för vätskor och gaser in marken. Den avgörande faktorn mellan ledare och barriärer i en intrusion är dess spricknätverk. Därför är det viktigt att kartlägga och karakterisera en intrusions spricknätverk och därmed också få en uppfattning om dess permeabilitet. Magmatiska intrusioner är förutom genom borrhål ofta svåråtkomliga, det finns därför väldigt lite information om hur de påverkar akviferer och reservoarer i marken. Det är därför viktigt att öka kunskapen om magmatiska intrusioner genom att undersöka intrusionerna som är tillgängliga vid markytan. I denna studie har bilder från en fallstudie om Sosa Intrusionen använts för att kartera och karakterisera sprickor i Sosa intrusionen. Det är en vertikal magmatisk intrusion som är synlig på markytan, och en del av Chachahuén vulkan komplexet i sydvästra Argentina. Bilderna som användes är tagna med en UAV( unmanned aerial vehicle), och för att analysera bilderna, kartera sprickorna och producera resultaten, användes programmen Agisoft Metashape, MOVE™ och MATLAB med FracPaQ verktyget. Intrusionen har två distinkta sprickgrupper, en som är vinkelrät mot intrusionens kanter och en som går parallellt med kanterna. Konnektivitet mellan sprickorna är låg och eftersom permeabiliteten påverkas av konnektiviteten är den också låg. Sprickgruppen som är vinkelrätt mot intrusionskanten är så kallade kylningssprickor och bildas nät magman i intrusionen svalnar. Det leder till att magman kontraherar och spricker, och bildar sprickor som går inåt mot stelningsgränsen och därmed vinkelrätt mot intrusionskanten. Sprickgruppen som går parallellt med intrusionen bildas av att mineral i magmaströmmen påverkas av friktion från intrusionskanterna. Det gör att mineralen lägger sig och sträcks ut i samma riktning som magmaflödet, vilket när magman stelnar bildar svaghetszoner som sprickor kan fortplanta sig i. Dessa sprickgrupper har låg konnektivitet vilket gör att slutsatsen blir att det karterade området av Sosa intrusionen har låg permeabilitet.

Byggnader med grundkonstruktioner under mark blir allt vanligare. Att bygga långt ner i marken innebär ofta att man måste handskas med det fluktuerande grundvattnet. Konstruktioners beständighet och livslängd beror många gånger på vattenbeständigheten. Det byggs en mängd olika betongkonstruktioner som är utsatta för ensidigt vattentryck. Kravet på vattentätheten varierar beroende på syfte och användning av byggnaden. Det kan för ett parkeringsdäck vara acceptabelt med vattenläckage medan det i kommersiella byggnader inte tillåts vatteninträngning överhuvudtaget. Denna uppsats utreder hur man fuktsäkrar husgrunder under grundvattenytan. Vattentätheten i grundkonstruktioner beror framförallt på tre faktorer. Det får inte existera breda genomgående sprickor i betongen. Gjutfogar och rörelsefogar bildar diskontinuiteter i grundkonstruktioner som måste tätas. Vidare måste anslutande element såsom fundament och pålar tätas. Hänsyn bör tas till faktorerna för att slippa läckage och att behöva efterbehandla grundkonstruktioner som innebär stora kostnader i förhållande till en tät byggnad från första början. Syftet med examensarbetet var att för svenska konstruktörer presentera hur man projekterar en fuktsäker grundkonstruktion under grundvattenytan. På uppdrag av Sweco har rapporten utrett de tekniker som finns, vad dessa har för egenskaper och begränsningar samt när dessa är lämpliga. Utredningen baseras på en omfattande litteraturstudie och en intervjustudie med involverade parter vid nybyggnation. Målet med rapporten var att presentera hur man framgångsrikt projekterar och bygger vattentäta betongkonstruktioner under grundvattenytan. Rapporten ska ge en överskådlig introduktion samt underlätta för de som eftersträvar ingående förståelse inom ämnet. Den riktar sig framförallt till projektörer men även övriga parter med en betydande roll skall kunna följa rapporten för en bättre förståelse och kännedom. Befintliga lösningar utvärderas genom en omfattande litteraturstudie och en kvalitativ intervjustudie med konstruktörer, entreprenörer och leverantörer av tätningstekniker. Samtliga aktörers kompetens och erfarenhet sammanfördes för att identifiera förbättringspotentialen i projektering- och produktionsfasen av vattentäta grundkonstruktioner. Kompetensen finns i branschen men återkopplingen och feedbacken är synnerligen begränsad. Åsikter och kunnigheter är utspridda mellan många källor vilket gör att en enhetlig bild saknas. Sammanfattningsvis visar studien dels att man som konsult tillsammans med entreprenör bör göra en ny risk- och konsekvensanalys inför varje projekt. Olika tätningsalternativ bör övervägas för att medvetandegöra varje parts del av riskhanteringen. Vidare bör man som konstruktör leverera isometriska perspektiv alternativt digitala 3D ritningar för att tydliggöra komplicerade och kvalitetskritiska detaljer. Slutligen bör hantverkare på byggarbetsplatsen vara utbildade och se mervärdet av en sprickminimerad betong och väl utförd tätning av fogar och anslutande element. Konsulter och entreprenörer bör tillsammans efter varje projekt utvärdera valda tätningstekniker för att tillsammans driva de framåt i utvecklingen. / Buildings with foundations below ground is becoming increasingly common. Building far below the ground level means that you have to deal with the fluctuating groundwater. A variety of concrete structures are subjected to one-sided water pressure. Structures' durability and longevity many times depends on the water resistance. The requirement considering waterproofing varies depending on the purpose and use of the building. It can for example be acceptable with some water leakage in a parking deck, while it can be unacceptable for commercial buildings. This paper investigates how to waterproof building foundations below the groundwater level. The water tightness of foundations is mainly depending on three factors. Wide thoroughgoing cracks cannot exist in the concrete. Construction joints and expansion joints forming discontinuities in the foundation must be sealed. Furthermore, connecting elements such as mat-slabs and pile heads must be sealed. These three factors should all be considered to avoid leaks and to avoid the need of after-treatment which means high costs in relation to a waterproof foundation in the first place. The aim of the thesis was to present for Swedish designers how you waterproof foundations below the groundwater level. On behalf of Sweco the report investigated the existing techniques, which properties and limitations they have and when they are suitable. The study is based on an extensive literature review and interviews with involved parties during construction. The goal of the report was to present how to successfully project and build water-proof concrete structures below the groundwater level. The report should give a clear introduction to the subject and facilitate for those who aspire a thorough understanding of the subject. It is primarily aimed to designers, other parties with a significant role can also follow the report for a better understanding and awareness. Existing solutions are evaluated through an extensive literature review and qualitative interviews with designers, contractors and suppliers of sealing techniques. All participant’s skills and experiences were brought together to identify potential for improvement in project planning and production phase of waterproof foundations. The expertise is available in the industry, but the feedback is exceedingly limited. The opinions and skills are sprawled among many sources, which means that a uniform image is missing. In summary, the study shows that consultants and contractors together should make a new risk and impact assessment ahead of each project. Various waterproofing options should be considered, to raise the awareness of each parts share of the risk management. Furthermore the designer should deliver isometric perspectives or digital 3D drawings to clarify complex and quality-critical parts. Finally, craftsman on the construction should be educated and aware of the additional value of a crack minimized concrete and well executed sealing of joints and connecting elements. Consultants and contractors should evaluate the waterproofing techniques after each project to jointly push the technologies forward.

Vid expansion av industri och handel krävs det att många nya industri- och lagerlokalerbyggs. Lagerlokalens golv, normalt i form av betongplattor på mark, utsätts ofta för storalaster och krympningsrörelser. Detta kan i sin tur orsaka sprickor som bidrar till omfattandeskador på golvet. Att använda fiberbetong för dessa förutsättningar är ett utmärkt val,eftersom fiberbetong är ett segare byggmaterial. Ett segare byggmaterial kan ta hand om destora punktlasterna samtidigt som det motverkar de sprickor som annars orsakas avkrymprörelser. Det är nödvändigt att fiberinnehållet i betongen fördelar sig jämnt över höjden på plattan föratt uppnå den högsta nyttan. Det har funnits indikationer på att fiberhalten är högre iplattans underkant än dess överkant. Därför har uppgiften varit att undersöka hur fibrernafördelar sig i fiberbetongplattan. Utförandet av undersökningen gjordes på färsk fiberbetongför två aktuella projekt. Den ena undersökningen utfördes på en betongplatta för ennybyggd lagerlokal i Riga och den andra undersökningen utfördes för ett liknande projekt iMalmö. Undersökningen gick ut på att man tog prover från den färska fiberbetongen för att sedanurskilja fibrerna från betongen. Detta gjordes med hjälp av ett instrument som är utrustatmed en stark magnet. I denna rapport redovisas även undersökningar om fiberfördelning från CBI Betonginstitutet.Utförande av undersökningarna gick ut på att CBI har borrat borrkärnor ur härdadfiberbetong. Resultaten har visat att fibermängden är relativt jämnt fördelad mellan överkant ochunderkant.

Majority of the swimming facilities in Sweden are facing some form of renovation or total substitution. The report analyses cracks in two different public bath facilities namely Eriksdalsbadet and Enskedehallen. The text also discusses different solution strategies for cracks in concrete. The aim with this thesis is to discuss how facility managers can extend the service life of these facilities by taking measures against the crack damages. Since renovation can be expensive, it is important to study cracks early on when they appear. This thesis also emphasizes on how important it is to add resources for preventing cracks, already during casting. Resources should also be added for maintaining the basins, managing repair methods for all types of cracking problems. This thesis is more of a generalized study for cracks in concrete, however it concludes with taking a more specific approach by discussing the problems in swimming basins. Causes of cracks, different types of cracks and evolution of cracks are studied and discussed with emphasis on the structural damages that can occur. With pictures taken and analyzed from the two facilities and a visitation with a experienced concrete investigator from CBI, this thesis concludes with a decision to immediately take repair actions against cracks that are shown in the report. The report discusses two perspectives, one where the authors of the thesis discusses solutions derived from information given in the report, and the other perspective is derived from guided inspection with consultant from CBI. / Neris projektet