No description available.

No description available.

LKAB (Luossavaara-Kiirunavara Aktiebolag) bryter och förädlar järnmalm i Norrbotten. Under 2018 omsatte LKAB cirka 26 miljarder kronor. Koncernen äger två underjordsgruvor, en i Malmberget och en i Kiruna, samt tre dagbrottsgruvor i Svappavaara, varav en för tillfället är i drift. Brytningsmetoden som används i Kiirunavaara-gruvan är storskalig skivrasbrytning. Metoden bygger på principen att sidoberget, i första hand hängväggen, successivt bryts sönder, och fyller upp det utlastade utrymmen. Sönderbrytningen är nödvändig för att brytningsmetoden skall fungera optimalt. En effekt av detta är att omgivande berg så småningom deformeras. Detta omöjliggör, på sikt, att ha bebyggelse och infrastruktur i det område som berörs av större deformationer, vilket har lett till behovet av en pågående samhällsomvandling. Detta innebär att det är av stor vikt att, om möjligt, förbättra förståelsen för deformations- och uppblockningsmekanismer i bergmassan, till följd av skivrasbrytning. Examensarbetet är indelat i två delar: Första delen syftar till att ta fram en rekommendation för en programvara och analysmetodik som kan användas för utvärdering av strukturriktningar från UAV-data, detta då det på många ställen kring gruvområdet är det en säkerhetsrisk att beträda områden för att utföra strukturkartering.   Andra delen omfattar analys och utvärdering av strukturers eventuella påverkan på uppblockning- och deformationsprocessen vid LKAB:s Kiirunavaaragruva för liggvägg, hängvägg samt Sjömalmen-området. Detta innefattar dels tillämpning av ovannämnd programvara och metodik, dels analys och tolkning av alla tillgängliga sprickkarteringar på markytan, samt visualisering, t.ex. med rosdiagram, i CAD-format, etc. I examensarbetet utfördes en mindre fältstudie, detta för att verifiera vad tidigare studier visat på, samt för att testa olika programvaror. Resultaten verifierade de tidigare studierna, att kartering med CloudCompare ger bra resultat jämfört med traditionell kartering med kompass. Från de erhållna resultaten från fältstudien utfördes sedan ett större, storskaligt test över rasgropen. Resultaten visade att den kommersiella programvaran Pix4D tillsammans med den öppna och fria programvaran CloudCompare och plugin-programmet qFacet fungerar bra för att skapa 3D-modeller och analysera bergmekaniska parametrar från UAV-data. Dock var det endast storskaliga strukturer (ytor) som gick att extrahera ur modellerna. Flertalet av dessa visade korrelation med de sprickorienteringarna gjorda från underjordskarteringar för häng- och liggväggen i KUJ och Sjömalmen. För den utförda sammanställningen av sprickinventeringen på häng- och liggväggen samt tolkade strukturer på hängväggen, visade resultaten på att förekomsten av sprickor, sjunkhål samt kanter finns i områden med hög koncentration av deformationszoner/strukturer. Detta är tydligast i norra delen av hängväggen. Sprickgrupperna på markytan uppstår oftast parallellt med deformationszonerna och i flera fall uppstår och utvecklas en kant i de områden där dessa är lokaliserade. Bedömd ”raskant” uppstår ungefär två år efter att de första sprickorna upptäckts. Orienteringen för sprickor och kanter stämmer relativt bra överens med tidigare utförda underjordskarteringar. För sjunkhålen är majoriteten koncentrerade till ett mindre område på hängväggen. I området förekommer två deformationszoner, en som korsar området och en som stupar ner under området. Karaktären på dessa deformationszoner kan vara orsaken till uppkomsten av sjunkhålen i området.

Welds play a crucial role in the product portfolio of GKN Aerospace. For ease of manufacturing and repairability, butt welds are preferred in the aerospace industry. Weld regions undergo local distortions during manufacturing due to the external heat-input, and the resulting local geometries are complex and stochastic in nature. Under operational loads, the distorted geometry affects the local stress field around the weld region, and this has a significant impact on the fatigue life. Traditional design calculations of welds resort to idealization of the local weld geometry. In this thesis, the influence of real weld geometry on the computed fatigue life is investigated. Linear elastic fracture mechanics principles are utilized to calculate the fatigue life of a weld starting from a pre-defined initial crack. The influence of important weld geometric parameters, namely, – edge offset and weld toe radii, on the fatigue life is investigated in detail. A statistical analysis approach, using transfer functions and Monte Carlo simulation, is devised to study the effect of variation in the different weld geometric parameters. Different edge offset measures from a real geometry are identified and these measures are investigated as potential candidates to obtain conservative life estimates using the idealized geometry. Investigations in this thesis show that the real geometry has a significant effect on the weld fatigue life. In all cases of local weld geometry, the edge offset has the largest influence on life. For a real weld geometry, the root toe radius has a significant influence on life. In an idealized geometry, for the same normalized edge offset, an increase in the plate thickness leads to a decrease in life. A new edge offset measure is proposed that leads to conservative life estimates when used in conjunction with the idealized geometry, thus enabling computationally efficient design calculations. / Svetsar spelar en avgörande roll i GKN Aerospace produktportfölj. För att underlätta vid tillverkning och reparationer föredras stumsvetsar inom flygindustrin. Svetsområden genomgår lokala deformationer under tillverkningen på grund av extern värmepåverkan, och de resulterande lokala geometrierna är komplexa och stokastiska till sin natur. Vid termisk och mekanisk belastning i drift påverkar den deformerade geometrin det lokala spänningsfältet runt svetsområdet vilket har en betydande inverkan på utmattningslivslängden. Vid traditionell dimensionering av svetsar idealiseras den lokala svetsgeometrin. Denna avhandling undersöker inverkan av verklig svetsgeometri på den beräknade utmattningslivslängden. Linjärelastisk brottmekanik används för att beräkna utmattningslivslängden för en svets med utgångspunkt från en fördefinierad initial spricka. Inverkan av viktiga svetsgeometriska parametrar, nämligen - kantförskjutning och svetsradie, på utmattningslivslängden undersöks i detalj. En statistisk analysmetod, med hjälp av överföringsfunktioner och Monte Carlo simulering, är framtagen för att studera effekten av variation i de olika svetsgeometriska parametrarna. Olika kantförskjutningsmått från en verklig geometri identifieras och dessa mått undersöks som potentiella kandidater för att erhålla konservativa livslängdsuppskattningar med hjälp av den idealiserade geometrin. Undersökningar i denna avhandling visar att den verkliga geometrin har en signifikant effekt på svetsutmattningslivslängden. I alla fall av lokal svetsgeometri har kantförskjutningen den största inverkan på livslängden. För en riktig svetsgeometri har svetsradien vid svetsens rotsida en betydande inverkan på livet. I en idealiserad geometri, för samma normaliserade kantförskjutning, leder en ökning av plåttjockleken till en minskning av livslängden. Ett nytt kantförskjutningsmått föreslås som leder till konservativa livslängdsuppskattningar när de används i kombination med den idealiserade geometrin, vilket möjliggör beräkningseffektiva designberäkningar.