<p>Bildpedagogik</p>

Abstrakt Den här undersökningen har sin utgångspunkt i en observation under en bildlektion. Bildläraren kopierade en bild ur målarboken ”Måla med mästarna” och använde den som förlaga som skulle färgläggas. Lektionens syfte upplevde jag som otydligt och valet av gamla mästare som förebild var provocerande. Mot denna bakgrund började jag undersöka förlagornas relevans för bildundervisningen idag. Min frågeställning är: Hur uppfattas förlagor idag och kan de vara verktyg för att utveckla relation till och förståelse för nutida bildspråk? Med underfråga: Hur kan sådana förlagor se ut?, som blir till grund för gestaltningsarbetet som del av undersökningen. Med hjälp av skrivna intervjufrågor, muntliga intervjuer samt en workshop med mina kurskamrater samlade jag in empiriskt material för min undesökning. Undersökningen ledde mig till upptäckten att det finns en dualitet i förlagans tolking. Det finns en rådande diskurs om förlagan som något som kopieras - alltså står i motsats till eget skapande. Men mer blir förlagans befriande kraft tydlig. Förlaga som förebild, som idegivare, som inspiratör. I dagens visuella samhälle blir förlagan ochså ett verktyg för att närma sig och få förståelse för nutida bildspråk. Min slutsats är att förlagan kan vara och är ett viktigt verktyg för att få en ökad bildkompetens. Med fokus på förlagans befriande kraft är det pedagogen som gör förlagan till ett verktyg i bildundervisningen. Sakta växte fram en mer komplex bild av förlagan som kan vara ett pedagogiskt verktyg idag.Där bilden är fri från kopplingen till en slutlig förebild, där populärkultur får träda in, där gamla mästare kan användas för att förtydliga bildspråket idag. När vi vill undersöka hur kvinnor avbildas idag kan vi synliggöra samtida visuella tecken om vi ställer dem i relation till en förlaga som till exempel Mona Lisa. I min gestaltning ville jag visa processen i mitt arbete, från första mötet med schablonaktiga Mona Lisa till frågor som uppstod och nya bilder som växte fram. Jag valde att sätta upp bilder, anteckningar och även ett filmat samtal där jag med en vän och kollega samtalar kring begreppet förlagor. Allt visuellt material sattes upp i en kronologisk ordning och följde min process. Videon spelades upp i en digital bildram och sattes upp likvärdig de övriga bilderna, som en skiss i min arbetsprocess. Inför utställningen gjorde jag tillbakablickar och reflektioner som jag också monterad upp på väggen tillsammans med övriga skisserna i form av små planscher med storskriven text. Som en fortsättning i utforskandet av begreppet förlaga, eller som en kommentar bjöds även publiken in att fortsätta mitt arbete. En hög med papper och skriv- eller skapande material erbjöd alla att delta i min gestaltning.

Bildpedagogik

Studiens syfte är att undersöka hur integrering av elevers fritidsintressen i bildundervisningen uppfattas av lärare och elever, hur det påverkar motivationen för ämnet bild samt hur denna integrering kan gå till. Årskurs 9 på en mindre högstadieskola i södra Sverige valdes ut som informanter till denna studie. Studien genomfördes med hjäp av en observation, en intervju med enfokusgrupp samt en intervju med elevernas lärare. Studiens resultat visar att eleverna uppfattarintegrering av deras fritidsintressen som viktigt eftersom de upplever att läraren då bejakar derasintressen och uppmärksammar dem som individer. De upplever inte att de alltid måste arbeta medmetoder eller motiv som ligger innanför deras intresseramar för att uppnå motivation, utan ansertvärtom att ett fritidsintresse kan förlora sin charm om den integreras för mycket i undervisningen.Lärarens åsikter stämmer väl överens med elevernas. Läraren menar även att ett bra sätt att motivera eleverna och föra in integreringen i undervisningen är att hålla ramarna relativt fria vad gäller motiv vid utformningen av uppgifter.

Bild är ett av de skolämnen som varit mest föränderligt och rörligt genom historien. Genom tiderna har många olika ideal och normer genomsyrat utbildningen. Detta arbete har som syfteatt belysa 4 yrkesverksamma bildlärares ämneskonceptioner – sättet de ser på sitt ämne och påsin egen bildlärarroll. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt belyser jag dessa läraresdiskurser kring sin egen lärarroll, dessa lärares syn på elevernas förväntningar kring bildämnet och om vad dessa bildlärare anser vara viktigast med ämnet. Jag intresserar mig också för om äldre metoder som t.ex. teckning fortfarande är en regerande norm inombildundervisningen idag. Genom denna undersökning vill jag belysa hur gamla traditioner i bildämnets historia fortfarande påverkar oss och eventuellt lever kvar idag. Syftet är att kritiskt reflektera över min och dessa bildlärares roll i skapandet av diskurser om bildämnet. Jag har använt mig avkvalitativa och semi-strukturerade intervjumetoder för att insamla mitt empiriska material och sedan gjort en diskursanalys på det transkriberade materialet. Som gestaltande del till detta arbete har jag gjort en autoetnografisk undersökning där jag fokuserat på min egen ämneskonception och virkat ett porträtt som en del av undersökning avatt bemöta en äldre teckningsmetod – porträtt, med ett annat slags material och metod än det förväntade. Genom detta arbete har jag kommit underfund med vad syftet med min egen blivande bildundervisning kommer att vara, vad jag anser vara viktigast att eleverna får med sig från bildundervisningen. Resultatet av analysen visar att dessa bildlärare delvis arbetar kring äldre diskurser om bildämnet som en metod till att uttrycka sina känslor, ett sätt att må bra och diskurser om att hantverksskickligheten är avgörande för elevernas estetiska arbeten i skolan.

Hållbar utveckling och miljöfrågor är ett högst aktuellt tema, inom designområdet har man länge jobbat  med dessa frågor, inom konsten händer inte lika mycket. Hur kan man arbeta med hållbarhetsfrågor inom bildämnet? Ett av gymnasieskolans mål handlar om att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Hur kan det målet bearbetas och tolkas ur ett bildpedagogiskt perspektiv? Vilka strategier, metoder och material användbara för bildämnet blir resultatet när målet används som utgångspunkt i undersökningen? Utifrån ett lärarperspektiv skaffar jag mig genom undersökningen kunskaper som möjliggör det för mig och andra bildlärare att bidra till att det målet går att uppfylla. I arbetet används målet som utgångspunkt när material, metoder och strategier undersöks ur konstnärligt och miljömässigt perspektiv. Empirin i form av den praktiska och konstnärliga undersökningen, samt en studiecirkel där hållbarhetsfrågor kopplat till konstnärligt arbete diskuteras, analyseras med hjälp av hållbarhetsteorier. Utöver att analyseras i uppsatsen så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat på Konstfacks vårutställning. Föremålen som visas är resultatet av de strategier, metoder och material som har undersökts. Jag har bland annat tillverkat och arbetat med biologiskt nedbrytbara material som trolldeg och återvunna material som pappier maché gjort av papper från skräpinsamlingen på Konstfack. Jag har undersökt strategier för att minska material och jobbat med återanvänt material som till exempel uttjänta strumpbyxor, men också med material som är möjligt att återanvända om och om igen som vax. Flera av de objekt som visas i utställningen är sammanfogade på så sätt att de är möjliga att plocka isär och använda på andra sätt eller återvinna, också det en hållbarhetsstrategi. Själva utställningsformen är ett försök till effektivt materialanvändande på så sätt att ett stort utrymme tas i anspråk genom användande av relativt lite material. Omsorg om miljön har varit  genomgående i arbetet, i undersökning och gestaltning men även genom valet att skriva uppsatsen i ett typsnitt som använder lite trycksvärta. Syftet är att undersökningens resultat ska inspirera och bidra med kunskap om hur man kan arbeta med och tänka kring bild- och designundervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Sverige har sedan slutet av 1960-talet gått mot en allt mer internationaliserad kultur som påverkats både av inre och yttre förändringar. Denna studie utgår ifrån den svenska skolans monokulturella praktik och söker ge alternativ till majoritetsnormen för att inkludera alla elever. Samma tendens till konservering återfinns i konstvärlden och bildpedagogiken vilket blir synligt då den västerländska konstkanon undersöks. I denna studie ställs frågor om hur bildläraren kan möta det allt mer heterogena och mångkulturella klassrummet och hur en anpassning efter elevunderlaget kan avspeglas i lektionsinnehållet. Studien tar också upp frågor om vilka etiska, didaktiska och kunskapsmässiga resurser som kan utvecklas med en inkluderande bildpedagogik. Det har i Sverige forskats och skrivits mycket kring interkulturell pedagogik, men obefintligt då det kommer till det bildpedagogiska fältet. Denna studie har skrivits med ambitionen att bidra med konkreta idéer om hur interkulturell bildpedagogik kan ta sig i uttryck, med en tydlig förankring till en undervisningspraktik. Studien inleds med teorier som ligger till grund för interkulturell bildpedagogik, formerande forskning från USA, Kanada och England, dessa exemplifieras sedan konkret genom en presentation av ett konsthistorieprojekt som bedrevs i år 9 på Bredbyskolan i Rinkeby 2013. Dokumentation av planering och genomförande av projektet redovisas, materialet har bearbetats efter fallstudien som metod. Syftet var att skapa förutsättningar för att använda både elevernas och föräldrarnas egna erfarenheter som resurs. Genom att presentera elevernas alster och deras tankar bakom blir det synligt att projektet möjliggjort inkludering. Studien visar på hur man medvetet kan arbeta för att eleverna blir inkluderade i lektionsinnehållet.

Uppsatsen ”DEN ÄR FINT MÅLAD, MEN GER INGENTING” Estetiska resonemang och diskussioner vid bildsamtal, strävar efter att närmare beskriva och analysera hur skolelever i årskurs 6 resonerar och uttrycker sig då de tolkar och diskuterar konst. Detta för att fördjupa bildpedagogens förståelse för den teoretiska delen av sitt uppdrag: att lära elever om bilder, analys och konsthistoria. Uppsatsens empiri tar upp hur de förhåller sig till estetik och antiestetik. Det senare är en slags motreaktion till rådande estetiska normer inom konstvärlden. Diskussionen tar upp ny teknologi, sociala media och dess eventuella inverkan på detta ämnesområde. Undersökningen analyseras och tolkas genom en kombination av diskurspsykologi och diskursteori. För metoden används bildelicitering. Fokusgrupperna för detta består av 6 deltagare och bildeliciteringen dokumenterades med film och genom anteckningar. Uppsatsen diskuterar hur eleverna tolkar bilder med sina erfarenheter från sociala media och rörlig bild, hur de reagerar på det som beskrivs som antiestetiska bilder, och hur de värdesätter bilders kvalitéer. Resultaten som lyfts fram i uppsatsen är att eleverna i studien inte skyr antiestetiska verk utan snarare inspireras till diskussion av sådana. Det framkom även att eleverna gärna gör narrativa associationer och tolkningar av konsthistoriska bilder såsom om målningarna hade ”filmiska” kvalitéer. Det framkom också det att estetik inte nödvändigtvis handlar om fint och fult för 12- 13- åringar. Lika gärna kan de se kvalitéer i konstverk beroende på deras förmåga att väcka känslor hos betraktaren.

Hållbar utveckling och miljöfrågor är ett högst aktuellt tema, inom designområdet har man länge jobbat med dessa frågor, inom konsten händer inte lika mycket. Hur kan man arbeta med hållbarhetsfrågor inom bildämnet? Ett av gymnasieskolans mål handlar om att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Hur kan det målet bearbetas och tolkas ur ett bildpedagogiskt perspektiv? Vilka strategier, metoder och material användbara för bildämnet blir resultatet när målet används som utgångspunkt i undersökningen? Utifrån ett lärarperspektiv skaffar jag mig genom undersökningen kunskaper som möjliggör det för mig och andra bildlärare att bidra till att det målet går att uppfylla. I arbetet används målet som utgångspunkt när material, metoder och strategier undersöks ur konstnärligt och miljömässigt perspektiv. Empirin i form av den praktiska och konstnärliga undersökningen, samt en studiecirkel där hållbarhetsfrågor kopplat till konstnärligt arbete diskuteras, analyseras med hjälp av hållbarhetsteorier. Utöver att analyseras i uppsatsen så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat på Konstfacks vårutställning. Föremålen som visas är resultatet av destrategier, metoder och material som har undersökts. Jag har bland annat tillverkat och arbetat med biologiskt nedbrytbara material som trolldeg och återvunna material som pappier maché gjort av papper från skräpinsamlingen på Konstfack. Jag har undersökt strategier för att minska material och jobbat med återanvänt material som till exempel uttjänta strumpbyxor, men också med material som är möjligt att återanvända om och om igen som vax. Flera av de objekt som visas i utställningen är sammanfogade på så sätt att de är möjliga att plocka isär och använda på andra sätt eller återvinna, också det en hållbarhetsstrategi. Själva utställningsformen är ett försök till effektivt materialanvändande på så sätt att ett stort utrymme tas i anspråk genom användande av relativt lite material. Omsorg om miljön har varit genomgående i arbetet, i undersökning och gestaltning men även genom valet att skriva uppsatsen i ett typsnitt som använder lite trycksvärta. Syftet är att undersökningens resultat ska inspirera och bidra med kunskap om hur man kanarbeta med och tänka kring bild- och designundervisning utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

I min uppsats undersöker jag om det går att hitta en mer användbar bild av begreppet ”kreativitet” och föra in den i bildundervisningen. Jag reder ut kreativitetens grunder och ställer upp ett antal användbara förutsättningar som jag tar med mig till en undersökning på en partnerskola. Här ville jag undersöka hur eleverna tar emot och genomför ett platsspecifikt konstprojekt där omständigheterna speglar de kunskaper jag funnit i uppsatsarbetet. Vidare redovisar jag denna undersökning och diskuterar mina observationer därifrån. Slutligen funderar jag över hur man skulle kunna använda resultatet från undersökningen i bildsalen. I min gestaltande undersökning försöker jag finna formen för de slutsatser jag dragit i mitt teoretiska arbete. Jag arbetar platsspecifikt för Vita Havet på Konstfack där jag placerar ett objekt med egenskaper från min uppsats; ett mobilt, kreativt rum på hjul. Till form, färg och funktion är detta tänkt att avskilja besökaren från omgivningen, tillåta ett obemärkt fokus på densamma och genom en uppsjö kreativa verktyg möjliggöra en konstnärlig bearbetning av den. Objektet är nästan kubiskt, klätt i mattsvart textil och försett med utkiksfönster klädda i spegelfilm, vilket omöjliggör insyn. En besökare kan flytta runt kuben till lämplig plats och där ostört betrakta och bearbeta platsen/företeelsen. / BI