Konstanz, Univ., Diplomarb., 2004.

Zugl.: Paderborn, Univ., Habil.-Schr., 2008

Universiẗat, Diss., 2004--Leipzig.

Diss. Univ. Zürich, 2006. / Register. Literaturverz.

Zugl.: Hamburg, Universiẗat, Diss., 2006.

Thesis (doctoral)--Universität, Bonn, 2005. / Includes bibliographical references (p. 275-294) and indexes.

NICOLAU, Marcos Fábio Alexandre. O conceito de Formação Cultural (Bildung) em Hegel. 2013. 205f. – Tese (Doutorado) – Universidade Federal do Ceará, Programa de Pós-graduação em Educação Brasileira, Fortaleza (CE), 2013. / Submitted by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2013-10-07T17:12:30Z No. of bitstreams: 1 2013-TESE-MFANICOLAU.pdf: 1242215 bytes, checksum: 382feeb34af22af16736c455c79ab6fe (MD5) / Approved for entry into archive by Márcia Araújo(marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2013-10-07T17:34:22Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2013-TESE-MFANICOLAU.pdf: 1242215 bytes, checksum: 382feeb34af22af16736c455c79ab6fe (MD5) / Made available in DSpace on 2013-10-07T17:34:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2013-TESE-MFANICOLAU.pdf: 1242215 bytes, checksum: 382feeb34af22af16736c455c79ab6fe (MD5) Previous issue date: 2013 / Diese Doktorarbeit diskutiert den Begriff der Bildung bei G. W. F. Hegel (1770-1831), um zu erfassen, wie der Philosoph die Bildung in seinen Werken behandelt. Zu diesem Zweck wird die Entstehung des deutschen Schulsystems analysiert, um den kulturellen Ideengehalt im europäischen 18. und 19. Jahrhundert zu begreifen und die hegelsche Perspektive auf eine Lösung für das pädagogische Problem, „Was ist die beste Art, den Menschen zu erziehen?“, das jedem Bildungsprojekt zu Grunde liegt, zu kontextualisieren. Durch eine immanente Lektüre der Texte Phänomenologie des Geistes (1807), Nürnberger Gymnasialkurse und Gymnasialreden (1808-1816) und Grundlinien der Philosophie des Rechts (1821) soll somit der Begriff der Bildung in Hegels philosophischem System erfasst werden. / A tese empreende uma discussão sobre o conceito de Formação Cultural (Bildung) em G. W. F. Hegel (1770-1831), buscando apreender como o filósofo aborda a educação em suas obras. Para tal, analiso a formação do sistema escolar alemão com a finalidade de compreender o ideário cultural dos séculos XVIII e XIX europeu, contextualizando a perspectiva hegeliana de solução ao problema pedagógico, a saber, “Qual a melhor forma de educar o homem?”, imposto a todo e qualquer projeto educacional. Através de uma leitura imanente de textos da Fenomenologia do Espírito (1807), dos Discursos sobre Educação (1808-1816), e da Filosofia do Direito (1821), viso apreender o conceito de Formação Cultural em seu sistema filosófico.

This diploma thesis deals with topic of Bildung as tradition of ideas, it's predecessors and followers. In first part thesis provide terminological background to correctly grasp the wide of term Bildung. This is because the term is handed differently by different thinkers. The second part concentrates on genesis and evolution of tradition of Bildung. This part starts with J. A. Comenius and his humanist opinions about nature of world, continues with I. Kant and his ethical and pedagogical ideas to W. von Humboldt and J. H. Newman. These two thinkers are presented as two main figures of Bildung tradition in nineteenth century. Third part is concerned about shifts and changes that terms knowledge and education underwent in twentieth century. The third part deals with theories of T. W. Adorno and K. P. Liessmann which are built around topic of crisis of knowledge in contemporary world.

Denna undersökning riktar sig till intresserade av (musik)lärarutbildning och (musik)undervisning, på tema utbyte och utbytesstudier. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett studentperspektiv, beskriva ett utbyte i form av en utbyteskurs mellan Musikhögskolan i Örebro och motsvarande skolform vid University of Delaware i USA. Empiri har i huvudsak samlats genom fokusgruppsamtal. I diskussionen presenteras en modell över det huvudsakliga resultatet. Det visade sig bland annat att studenterna hade förväntningar på utbytet som existerade på ”olika nivåer”. Dessa utgjordes av att genom kursen få en djupare inblick i en annan kultur, och att nå insikt i hur demokrati-jämlikhet-genus kan förstås i de respektive länderna. Det fanns också en förväntan om att lära om (musik)studier och olika skolformer, samt förväntningar på att ”ta med sig” hem, gällande exempelvis undervisningsmetoder. Den sistnämnda nivån utgjorde en central och återkommande förväntan på utbytet. Det visade sig också att de båda musikhögskolornas förväntningar gick i linje med studenternas förväntningar, och att skolornas förväntningar (med vissa undantag) kan betraktas som infriade.

Verschwörungstheorien haben Hochkonjunktur. Jedoch gibt es kaum wissenschaftliche Literatur, die sich mit diesem Phänomen beschäftigen, vor allem nicht auf dem Gebiet der politischen Bildung. Diese Staatsexamensarbeit soll eine Annäherung an Verschwörungstheorien sein und beschäftigt sich insbesondere mit den Erfahrungen von Politiklehrer/innen mit Konspirationen.