Detta arbete gjordes på Varberg Energi, fjärrvärmeverket ”Flisan af Varberg”. Arbetet har gått ut på att lösa ett driftproblem på rosterkylkretsarna till fjärrvärmeverkets biobränsle- pannor (panna 7 och 8). Dessa pannor används för att värma Varbergs fjärrvärmenät och går som spetslast mot den spillvärme från Södra Cell (massabruk norr om Varberg) som till största delen används för fjärrvärmeproduktion. Rostrarna är den del på ugnsdelen utav pannan där bränslet transporteras under tiden som det brinner. Rosterkylkretsen används för att kyla rostrarnas axlar, för att dessa inte ska deformeras av värmen från bränslet. På Varberg Energis pannor fungerade inte denna anordning, då den går i nödkylningsläge, på grund utav övertemperatur. Detta arbete har haft syftet att utreda orsaker till problemet och därefter föreslå lösningar. För att komma fram till potentiella lösningar har olika typer av mätningar gjorts, dessa har sedan analyserats tillsammans med de principskisser och produktblad som funnits tillgängliga. Lösningarna som presenterats har efter detta testats av Varberg Energi på en av de två pannorna. Problemet låg i att cirkulationspumpen i kretsen varit för liten, vilket i sin tur gjort att flödet i kretsen blivit för dåligt. Kretsen blir då överhettad vilket utlöser nödkylningsläge, som innebär att kallt vatten från stadsnätet pumpas igenom kretsen istället för det vatten som vanligtvis är inneslutet i kretsen. Detta nya vatten innehåller syre, vilket resulterar i korrosion inuti ledningarna. Korrosionen ökar motståndet i ledningarna, vilket i sin tur gör att cirkulationskretsen fungerar sämre, allt resulterar i en ond cirkel, där felet hela tiden förvärras. Felet ifråga avhjälptes genom att byta cirkulationspumpen för att sedan tvätta ur alla korrosionsbeläggningar som uppstått i rören. Även slangar som varit utslitna har bytts ut. Lösningarna har medfört goda resultat, då driftfelet inte längre existerar.

Biologisk lakvattenrening, med hjälp av mikroorganismer, används på Häringetorp avfallsanläggning för att bland annat reducera mängden kväve i lakvattnet. För att möjliggöra en längre reningsperiod, eftersom mikro­organismernas tillväxt hämmas vid låga temperaturer, vill Tekniska förvaltningen på Växjö kommun studera möjligheten att värma upp nitrifikationsdammen på Häringetorp avfallsanläggning med hjälp av grön energi. Kvantifiering av effektbehov för förlängning av reningsperioden har gjorts utifrån en simuleringsmodell. Studie av tillförd effekt har gjorts under det första året med tillförd effekt. Jämförelse mellan de tekniska lösningarna solfångare, värmepump och biobränslepanna har gjorts gällande aspekterna driftsäkerhet, praktisk genomförbarhet, enkelhet och ekonomi. Utifrån diskussion ges rekommendation att installera en värmepump, vilken utnyttjar intern energi, för att levererar en effekt till nitrifikationsdammen på 100 kW under temperaturstyrda förhållanden. Denna tillförsel av effekt förväntas ge en förlängning av reningsperioden på fyra veckor.