Diss. Nr. 6410 techn. Wiss. ETH Zürich.

Stuttgart, Univ., Diss., 2001.

Zugl.: Hamburg-Harburg, Techn. Universiẗat, Diss., 2003. / Zugl.: Hamburg-Harburg, Techn. Univ., Diss., 2003.

Thesis (Doctoral)--Universität Hannover, 1983.

Zugl.: Paderborn, Universiẗat, Diss., 1997.

<p>A bioslurry reactor was built for the bioremediation of TNT contaminated waste from the demilitarization industry. The field test was conducted at Vingåkersverken in Vingåker, Sweden, to see if results from laboratory studies could be repeated in a full scale reactor. The goal of the project was to optimize the reactor to such a degree that it could be used to handle the waste produced at Vingåkersverken and also that this technique could be applied for remediation of contaminated soils. Unfortunately the samples taken during the full scale field test were destroyed by the shipping company and no analysis was possible. A later attempt by the Biorex research group has also been unsuccessful to reduce the amount of TNT using the bioreactor. How are we going to reach the results from the laboratory studies? The work continues.</p>

A bioslurry reactor was built for the bioremediation of TNT contaminated waste from the demilitarization industry. The field test was conducted at Vingåkersverken in Vingåker, Sweden, to see if results from laboratory studies could be repeated in a full scale reactor. The goal of the project was to optimize the reactor to such a degree that it could be used to handle the waste produced at Vingåkersverken and also that this technique could be applied for remediation of contaminated soils. Unfortunately the samples taken during the full scale field test were destroyed by the shipping company and no analysis was possible. A later attempt by the Biorex research group has also been unsuccessful to reduce the amount of TNT using the bioreactor. How are we going to reach the results from the laboratory studies? The work continues.

Zugl.: München, Techn. Universiẗat, Diss., 2009.

Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området. Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan. Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras. Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden. Flödesschemat innehåller de lösningar och metoder som förväntas ha stor potential, dock så fastslås det inte att det skulle vara den enda lösningen. Höjdpunkterna i denna modell är användandet av en mixotrof alg som odlas i slutna bioreaktorer. Algerna ska få en ökad tillförsel av koldioxid ifrån till exempel kraftvärmeverk tillsammans med glycerol, vilket gynnar tillväxten med möjligen upp till tretton gånger. Glycerol är en biprodukt vid biodieselframställning vilket därmed kommer att göra det till ett billigt näringsmedium vid mixotrof växt. Även värme är en restprodukt som tillförs algerna ifrån kraftverket. Denna metod kommer samtidigt fungera som koldioxidrening och kväveoxidrening för kraftvärmeverket. Rapporten visar även på att övergött vatten, innehållande fosfor och kväve, kan renas med algerna och detta tillförs med fördel till de slutna bioreaktorerna. Skördning av algerna görs genom flotation med löst syre eller genom att störa koldioxidflödet. Både syre och koldioxid kan tillföras ifrån andra steg i flödesschemat. Oljan extraheras fördelaktligen ifrån algerna med hjälp av produkten biodiesel och oljan omvandlas därefter till mer biodiesel genom transesterifiering med hjälp av mikrovågor. Resultatet visar också att alg- biomassan kan användas till att framställa en rad olika restprodukter, där djurfoder, föda till tredje världen, bioplast och andra biobränslen är de mest intressanta. Rapporten visar på ett stort intresse ifrån olika aktörer inom bland annat flygindustrin, kärnkraftverk, oljebolag och energibolag i Sverige.

<p>Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området.</p><p>Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan.</p><p>Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras.</p><p>Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden. Flödesschemat innehåller de lösningar och metoder som förväntas ha stor potential, dock så fastslås det inte att det skulle vara den enda lösningen. Höjdpunkterna i denna modell är användandet av en mixotrof alg som odlas i slutna bioreaktorer. Algerna ska få en ökad tillförsel av koldioxid ifrån till exempel kraftvärmeverk tillsammans med glycerol, vilket gynnar tillväxten med möjligen upp till tretton gånger. Glycerol är en biprodukt vid biodieselframställning vilket därmed kommer att göra det till ett billigt näringsmedium vid mixotrof växt. Även värme är en restprodukt som tillförs algerna ifrån kraftverket. Denna metod kommer samtidigt fungera som koldioxidrening och kväveoxidrening för kraftvärmeverket.</p><p>Rapporten visar även på att övergött vatten, innehållande fosfor och kväve, kan renas med algerna och detta tillförs med fördel till de slutna bioreaktorerna.</p><p>Skördning av algerna görs genom flotation med löst syre eller genom att störa koldioxidflödet. Både syre och koldioxid kan tillföras ifrån andra steg i flödesschemat. Oljan extraheras fördelaktligen ifrån algerna med hjälp av produkten biodiesel och oljan omvandlas därefter till mer biodiesel genom transesterifiering med hjälp av mikrovågor.</p><p>Resultatet visar också att alg- biomassan kan användas till att framställa en rad olika restprodukter, där djurfoder, föda till tredje världen, bioplast och andra biobränslen är de mest intressanta.</p><p>Rapporten visar på ett stort intresse ifrån olika aktörer inom bland annat flygindustrin, kärnkraftverk, oljebolag och energibolag i Sverige.</p>