Då standarden för blodtrycksmätning numera gått ifrån mätning i liggande läge till mätning i sittande läge och då det arteriella blodtrycket varierar med kroppsläge samt muskelarbete kan det vara av intresse att utvärdera effekter av ändrad kroppsposition vid sittande blodtrycksmätning. Syftet med studien var därmed att fastställa om resultatet av sittande blodtrycksmätning påverkas av om armstöd används eller inte samt om användande av ryggstöd påverkar blodtrycksvärdet vid sittande mätning.   99 friska personer ingick i den slutgiltiga testgruppen och fick genomgå en undersökning där fyra blodtryck mättes auskultatorisk med detektion av Korotkoff-ljuden (fas ett och fas fem). Två blodtryck mättes sittandes på en pall utan ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. Två tryck mättes sittandes på en stol med ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. Armen vilade på en brits i hjärthöjd under mätningarna med armstöd och under mätningarna utan armstöd höll testpersonen själv armen i hjärthöjd.   Det föreligger inte några signifikanta skillnader i uppmätt blodtryck vid mätning i sittande position med/utan armstöd eller med/utan ryggstöd. Att använda ryggstöd samt armstöd vid blodtrycksmätning i sittande läge anses därför inte påverka blodtrycket då armen är i hjärthöjd.

I Sverige har 1,8 miljoner människor diagnosen hypertoni. Hypertoni kräver livsstilsförändringar tillsammans med eventuell farmakologisk behandling. Riktlinjer för hur vårdpersonal skall mäta blodtryck finns i vårdhandböcker, men där nämns ingenting om själva omvårdnaden. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i samband med hypertoni och blodtrycksmätning inom primärvården. Litteratursökningen resulterade i tolv resultatartiklar. Analysen av artiklarna utmynnade i tre kategorier: sjuksköterskans omvårdnadsroll i samband med; Att ge information, Att ge praktiskt och emotionellt stöd och Att följa upp. Slutsatsen i studien var att när sjuksköterskan gav adekvat information angående patientens hypertoni, medicinering och livsstilsfaktorer, samt följde upp patienten för att regelbundet ge praktiskt och emotionellt stöd gav det en signifikant minskning av blodtrycksvärdet. Patienten fick möjlighet att påverka sin situation och livsstil och det stämde väl överens med personcentrerad vård. För patienter som mätte sitt blodtryck med en hemblodtrycksmätare var det viktigt att sjuksköterskan förvissade sig om att patienten hade kunskap om hur och när den skulle användas samt att blodtrycksmätaren var validerad. Det vore värdefullt att implementera en handlingsplan vid hypertoni, där alla omvårdnadsaspekter tas med tillsammans med riktlinjer runt blodtrycksmätning. På detta sätt skulle sjuksköterskan fått verktyg för att ge en säker vård till patienter med hypertoni.

Hypertoni innebär förhöjt blodtryck. Det utgör en riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar. Därför det är viktigt att diagnoserna hy-pertoni genom blodtrycksmätning. Blodtryck kan mätas båda automatisk och ma-nuellt. Vid ambulatorisk blodtrycksmätning under 24-timmar används automatisk mätmetod. Vid varje undersökning kontrolleras utrustning med hjälp av manuell blodtrycksmätning. Detta innebär att man samtidigt mäter blodtrycket och avläser värdet på en display på den ambulatoriska mätaren och på manometer på den ma-nuella. Detta upprepas tre gånger och genomsnittsskillnaden beräknas för respek-tive metod. Enligt metodbeskrivning vid Skånes universitetssjukhus i Lund ska medelskillnaden ligga under 9 mmHg och enligt European Society of Hypertens-ion (ESH) och European Society of Cardiology (ESC) guidlines ska skillnaden vara ≤5 mmHg i minst 60 % av mätningarna. Syftet med denna retrospektiva stu-die som innefattade 100 patientmätningar var att undersöka hur ofta medelvärdet mellan automatisk och manuell metod låg över 5 mmHg samt hur stor skillnaden var. Resultatet visar att i 16 % av de systoliska patientmätningar och i 10 % av de diastoliska mätningarna var skillnaden större än 5 mmHg. Den största skillnaden vid systolisk tryckmätning var 10 mmHg och vid diastoslik tryckmätning 8 mmHg. Studien visar att skillnaden mellan mätmetoderna är små vilket innebär att ESH och ESC riktlinjer uppfylls. / Hypertension, which is the medical term for high blood pressure, is considered a risk factor for coronary artery disease and kidney disease. This means that the di-agnosis of hypertension, which is done by the measurement of blood pressure, is very important. Blood pressure can be measured either by an automated or a man-ual method. When an ambulatory blood pressure monitoring during 24 hours is performed, blood pressure is measured through automated equipment. The equip-ment is controlled through the means of a manual blood pressure measurement. This is done by simultaneously measuring a patient’s blood pressure manually and comparing the pressure given by the automated display with the pressure shown on the manometer. This is repeated three times and the mean difference is calcu-lated for each method. According to the guidelines used in Skåne University Hos-pital in Lund, the mean difference cannot be greater than 9 mmHg. The European Society of Hypertension (ESH) and the European Society of Cardiology (ESC) guidelines state that mean difference is required to be under 5 mmHg. This study was a retrospective study which included 100 patient measurements. The purpose of this study was to evaluate how frequently the mean difference between the automated method and the manual method surpassed 5 mmHg in least 60 % of measurements. The results show that 16 % of the systolic measurements and 10 % of the diastolic measurements had a mean difference surpassing 5 mmHg. The largest difference for the measurement of systolic pressure was 10 mmHg while the largest difference for diastolic measurements was 8 mmHg. The study indi-cates that the difference between the two methods is very small, meaning that the ESH and ESC guideline requirements are met.

Det finns tillfällen då kliniskt uppmätta blodtryck inte återger patientens allmänna blodtryckssituation och kardiovaskulära belastning, vid dessa tillfällen är det möjligt att låta patienten genomgå noninvasiv blodtrycksmätning under till exempel ett dygn. Reproducerbarheten för denna metod har visat sig vara överlägsen blodtrycksmätningen som utförs på klinik. Syftet med denna studie var att undersöka metodens reproducerbarhet genom att se om det fanns någon systematisk skillnad i resultatet första gången undersökningen jämförs med andra gången, samt om det fanns någon systematisk skillnad mellan en helgdag och en vardag. 20 stycken försökspersoner genomförde två stycken randomiserade ambulatoriska blodtrycksmätningar, en på en vardag och en på en helgdag. Resultatet visar en god överensstämmelse mellan 24 timmars blodtrycksmätning utfört vid två olika tillfällen. Diastoliskt blodtryck under en helgdag är sannolikt lägre än under en vardag. En eventuell skillnad i blodtryck mellan det första och andra mättillfället är dock så liten att den ej kan påvisas i denna studie, detta gäller även eventuell skillnad i systoliskt blodtryck mellan en vardag och en helgdag.

<p>Det finns tillfällen då kliniskt uppmätta blodtryck inte återger patientens allmänna blodtryckssituation och kardiovaskulära belastning, vid dessa tillfällen är det möjligt att låta patienten genomgå noninvasiv blodtrycksmätning under till exempel ett dygn. Reproducerbarheten för denna metod har visat sig vara överlägsen blodtrycksmätningen som utförs på klinik. Syftet med denna studie var att undersöka metodens reproducerbarhet genom att se om det fanns någon systematisk skillnad i resultatet första gången undersökningen jämförs med andra gången, samt om det fanns någon systematisk skillnad mellan en helgdag och en vardag. 20 stycken försökspersoner genomförde två stycken randomiserade ambulatoriska blodtrycksmätningar, en på en vardag och en på en helgdag. Resultatet visar en god överensstämmelse mellan 24 timmars blodtrycksmätning utfört vid två olika tillfällen. Diastoliskt blodtryck under en helgdag är sannolikt lägre än under en vardag. En eventuell skillnad i blodtryck mellan det första och andra mättillfället är dock så liten att den ej kan påvisas i denna studie, detta gäller även eventuell skillnad i systoliskt blodtryck mellan en vardag och en helgdag.</p>

Avdelningen för Medicinsk teknik på Akademiska sjukhuset har uppdaterat befintliga kalibreringsprotokoll för Welch Allyn 767 som används som referensmanometer vid kalibrering av blodtrycksmätare. I protokollet ska det enligt ISO 9001 och ISO 13485 ingå att vid varje kalibreringspunkt ange mätosäkerheten.  Rutiner kring detta var inte definierade. En modell för att ta fram mätosäkerhet utformades utifrån standardiserade metoder från “Guide to the expression of uncertainty in measurement” och anpassades för att kunna användas på den medicintekniska avdelningen. En mätmetod för kalibrering togs fram och med modellen beräknades mätosäkerhet för en referensmanometer. Mätosäkerheten med definierad mätmetod blev lägre än den av Welch Allyn specificerade mätosäkerheten på ± 3 mmHg. Felfortplantning från kalibrering till blodtrycksmätning undersöktes. Mätosäkerheten ökade i varje steg, varför avdelningen bör ta fram ett protokoll för hur kalibrering genomförs, och på så sätt förbättra spårbarheten. / The department of Medical Technology at Akademiska sjukhuset has updated their current protocol for calibration for Welch Allyn 767, which serves as a reference manometer for blood pressure meters when being calibrated. According to ISO 9001 and ISO 13485, the protocol has to include a measurement uncertainty for every given point of calibration. The routines regarding this were undefined. A model for retrieving measurement uncertainty was designed using standardized methods from “Guide to the expression of uncertainty in measurement” and was customized to be used at the department of Medical Technology. A method for calibration was created and used to calculate the measurement uncertainty for the reference manometer. This measurement uncertainty was smaller than the one specified by Welch Allyn, which was ± 3 mmHg. Propagation of uncertainty from the calibration to the blood pressure measurement was investigated. The measurement uncertainty increased in every step. Therefore, the department should introduce a protocol for how a calibration is performed, and thereby improve the traceability.

Avdelningen för Medicinsk teknik på Akademiska sjukhuset har uppdaterat befintliga kalibreringsprotokoll för Welch Allyn 767 som används som referensmanometer vid kalibrering av blodtrycksmätare. I protokollet ska det enligt ISO 9001 och ISO 13485 ingå att vid varje kalibreringspunkt ange mätosäkerheten.  Rutiner kring detta var inte definierade. En modell för att ta fram mätosäkerhet utformades utifrån standardiserade metoder från “Guide to the expression of uncertainty in measurement” och anpassades för att kunna användas på den medicintekniska avdelningen. En mätmetod för kalibrering togs fram och med modellen beräknades mätosäkerhet för en referensmanometer. Mätosäkerheten med definierad mätmetod blev lägre än den av Welch Allyn specificerade mätosäkerheten på ± 3 mmHg. Felfortplantning från kalibrering till blodtrycksmätning undersöktes. Mätosäkerheten ökade i varje steg, varför avdelningen bör ta fram ett protokoll för hur kalibrering genomförs, och på så sätt förbättra spårbarheten. / The department of Medical Technology at Akademiska sjukhuset has updated their current protocol for calibration for Welch Allyn 767, which serves as a reference manometer for blood pressure meters when being calibrated. According to ISO 9001 and ISO 13485, the protocol has to include a measurement uncertainty for every given point of calibration. The routines regarding this were undefined. A model for retrieving measurement uncertainty was designed using standardized methods from “Guide to the expression of uncertainty in measurement” and was customized to be used at the department of Medical Technology. A method for calibration was created and used to calculate the measurement uncertainty for the reference manometer. This measurement uncertainty was smaller than the one specified by Welch Allyn, which was ± 3 mmHg. Propagation of uncertainty from the calibration to the blood pressure measurement was investigated. The measurement uncertainty increased in every step. Therefore, the department should introduce a protocol for how a calibration is performed, and thereby improve the traceability.

Introduktion: Blodtryck är en livsviktig funktion som bidrar till syretillförseln till kroppens olika organ. Blodtryck går att mäta och är en viktig indikation på det kardiovaskulära systemets funktion. Det finns olika metoder att mäta blodtryck, bland annat auskultatoriskt, automatiskt och med hjälp av Dopplerteknik. Syftet var att jämföra de tre olika metoderna för att se om det förelåg en signifikant skillnad mellan metoderna.   Material och metod: Studien bestod av 30 deltagare. Studiedeltagaren vilade i tio minuter före första blodtrycksmätningen, därefter mättes deras blodtryck i en slumpad ordning med auskultatorisk, automatisk och med Dopplermetod. För att kontrollera om det förelåg en statistisk signifikant skillnad användes en variansanalys (ANOVA) och ett parat t-test.   Resultat och slutats: Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de systoliska blodtrycken. Däremot mellan de diastoliska trycken registrerat med den auskultatoriska och automatiska metoden förelåg det en signifikant skillnad, men den anses inte ha en klinisk betydelse. / Introduction: Blood pressure is a vital function that contributes to the supply of oxygen to the body’s various organs. Blood pressure can be measured and is an important indicator of the cardiovascular system function. There are different methods to measure blood pressure, these are, for example auscultatory, automatic and with the help of a Doppler technique. The aim was to compare the three different methods and see if there was a significant difference between them.   Material and method: The study consisted of 30 participants. The participant rested for ten minutes before the first examination and then their blood pressure was measured in a random order by the three methods: auscultatory, automatic and the Doppler method. To process the collected data an analysis of variance test (ANOVA) and a paired t-test were used.   Results and conclusion: There were no significant difference between the systolic blood pressures. In contrast, there was a difference between the diastolic blood pressures registered with the auscultatory and automatic methods, but this was not considered to be of clinical significance.