<p><p>Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnå</p><p>ägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta aktier.</p>Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning </p>

<p>Titel:</p><p>En studie om styrelsens oberoende</p><p>Problem:</p><p>Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare.</p><p>Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik.</p><p>Resultat:</p><p>Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna.</p><p>Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen.</p>

<p>Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ”följa eller förklara” hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen. För att förklara utvecklingen av koden används den institutionella teorin som teoretisk referensram. I vilken utsträckning efterlevs den svenska koden för bolagsstyrning avseende ”följ eller förklara”? Hur bidrar den svenska koden för bolagsstyrning till förbättrad styrning av svenska bolag?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva koden för bolagsstyrning samt att förklara dess utveckling genom ett institutionellt angreppssätt. Syftet är även att undersöka i vilken</p><p>utsträckning som den svenska koden efterlevs i bolagen, samt hur den bidrar till förbättrad styrning av svenska bolag.</p><p>Metod: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 99 svenska noterade bolags årsredovisningar som tillämpar koden. Komplettering med kvalitativa undersökningar, i form av telefonintervjuer samt sammanställning av publicerade artiklar.</p><p>Resultat: Det institutionella angreppssättet som är använt i studien, påvisar att det adderar och underbygger förståelsen för utvecklingen och användningen av koden. Studien visar även att koden till stora delar följs, vilket tyder på att bolagen anser att det är av betydelse att tillämpa den. Det främsta bidraget som koden ger är att den belyser och visar vad som är god bolagsstyrning, vilket gör att öppenheten ökar och det i sin tur främjar förtroendet för bolagen som tillämpar den.</p> / <p>Background:In the beginning of the 21th century corporate scandals shock the world, and was covered by media worldwide. An interest for corporate governance aroused and</p><p>countries started to develop codes of corporate governance in purpose to fortify trust for the listed companies. Swedish Code of Corporate Governance (the Code) is based on the “comply or explain” principle. The listed companies on</p><p>the Swedish stock market started to apply the Code in first of July 2005. The Institutional theory is used as a frame of reference, to explain the development of the Code. How do the listed companies in Sweden “comply or explain” the</p><p>Code? How does the Code improve corporate governance at the listed companies in Sweden?</p><p>Aim: The purpose is to describe the development of the Code by using the institutional theory. It is also to investigate how the listed companies in Sweden “comply or explain” the Code in their annual reports and how the Code</p><p>contributes to corporate governance.</p><p>Completion: The investigation was conducted by using a quantitative survey of annual reports from 99 Swedish listed companies. In addition a qualitative methods are used and are represented by interviews and publicized articles.</p><p>Results: The institutional theory verifies in this thesis, by showing that it makes a contribution for the understanding of the development of the Code. The companies almost fully complies the Code, which indicates that they consider it</p><p>important to comply the Code. The major contribution of the Code is that it helps to create a focus and draws attention to the matter. It paves the way for openness and acts in a positive way to increase the trust for the listed companies</p><p>in Sweden.</p>

I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv. En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ”följa eller förklara” vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den. Med anledning av detta begrepp kan det skilja sig mycket mellan hur de enskilda företagen väljer att utforma sin rapport och vi var därför intresserade av att kartlägga vilken kvalité bolagsstyrningsrapporterna håller men vi ville också konstruera ett mätinstrument som eftersträvar objektiv granskning av nämnda kvalité. För att besvara vår problemformulering började vi med att utforma en granskningsmall för att mäta kvalitén på 30 systematiskt utvalda företags bolagsstyrningsrapporter. Denna mall kallas i uppsatsen Ursprunglig granskningsmall, där vi har utgått från fyra kvalitetskriterier som används av Öhrlings PricewaterhouseCoopers jury som varje år utser Årets bästa bolagsstyrningsrapport. Dessa kvalitetskriterier har vi sedan delat upp i olika parametrar som är tänkta att mäta kvalitén på bolagsstyrningsrapporterna. Här ifrån gick vi vidare genom att analysera vårt resultat och de använda måtten och vi fann bland annat att kvalitén i genomsnitt var god då ett stort antal företagsrapporter översteg vår utsatta godkändgräns. Vi kunde också se att de företag som fått låga totalpoäng hade genomgående varit svag inom alla kvalitetskriterier och motsvarande trend fanns hos de rapporter som fått höga poäng. Vi fortsatte sedan att kritiskt analysera de använda parametrarna i den ursprungliga mallen för att slutligen presentera en omarbetad granskningsmall som grundar sig på våra slutsatser av studien. Denna omarbetade granskningsmall är, vad vi enligt vår studie, har kommit fram till är det bästa sättet att mäta bolagsstyrningsrapporters kvalité.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnå ägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta aktier. Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning

No description available.

Titel: En studie om styrelsens oberoende Problem: Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell. Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare. Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik. Resultat: Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna. Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen.

Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ”följa eller förklara” hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen. För att förklara utvecklingen av koden används den institutionella teorin som teoretisk referensram. I vilken utsträckning efterlevs den svenska koden för bolagsstyrning avseende ”följ eller förklara”? Hur bidrar den svenska koden för bolagsstyrning till förbättrad styrning av svenska bolag? Syfte: Syftet är att beskriva koden för bolagsstyrning samt att förklara dess utveckling genom ett institutionellt angreppssätt. Syftet är även att undersöka i vilken utsträckning som den svenska koden efterlevs i bolagen, samt hur den bidrar till förbättrad styrning av svenska bolag. Metod: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 99 svenska noterade bolags årsredovisningar som tillämpar koden. Komplettering med kvalitativa undersökningar, i form av telefonintervjuer samt sammanställning av publicerade artiklar. Resultat: Det institutionella angreppssättet som är använt i studien, påvisar att det adderar och underbygger förståelsen för utvecklingen och användningen av koden. Studien visar även att koden till stora delar följs, vilket tyder på att bolagen anser att det är av betydelse att tillämpa den. Det främsta bidraget som koden ger är att den belyser och visar vad som är god bolagsstyrning, vilket gör att öppenheten ökar och det i sin tur främjar förtroendet för bolagen som tillämpar den. / Background:In the beginning of the 21th century corporate scandals shock the world, and was covered by media worldwide. An interest for corporate governance aroused and countries started to develop codes of corporate governance in purpose to fortify trust for the listed companies. Swedish Code of Corporate Governance (the Code) is based on the “comply or explain” principle. The listed companies on the Swedish stock market started to apply the Code in first of July 2005. The Institutional theory is used as a frame of reference, to explain the development of the Code. How do the listed companies in Sweden “comply or explain” the Code? How does the Code improve corporate governance at the listed companies in Sweden? Aim: The purpose is to describe the development of the Code by using the institutional theory. It is also to investigate how the listed companies in Sweden “comply or explain” the Code in their annual reports and how the Code contributes to corporate governance. Completion: The investigation was conducted by using a quantitative survey of annual reports from 99 Swedish listed companies. In addition a qualitative methods are used and are represented by interviews and publicized articles. Results: The institutional theory verifies in this thesis, by showing that it makes a contribution for the understanding of the development of the Code. The companies almost fully complies the Code, which indicates that they consider it important to comply the Code. The major contribution of the Code is that it helps to create a focus and draws attention to the matter. It paves the way for openness and acts in a positive way to increase the trust for the listed companies in Sweden.

<p>I Sverige är det väldigt vanligt att kommuner äger och driver företag. Detta samtidigt som allt fler företagsskandaler uppmärksammats, vilket ledigt till ett ökat fokus på bolagsstyrning. Det finns vissa skillnader mellan de privata och kommunala bolagen som innebär att de kommunala företagen måste framhäva samhällsnytta och långsiktig ansvarstagande, och ha reducerad fokusering kring maximerad vinst. Detta är något som måste framgå i de kommunala ägardirektiven. Ägardirektiven är ett styrdokument där ägarna, det vill säga kommunerna beskriver de krav som de kommunala företagen bör uppnå. Tidigare studier har visat att kommunerna agerade väldigt frånvarande i sin ägarroll och få kommuner utövande ett aktivt ägarskap. Intresset för ägarstyrning i de kommunala bolagen har dock ökat vilket har lett till att ägardirektiv för kommunala och landstingsägda företag fått större utrymme och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har utvecklat ett förslag för ägarstyrning i dessa bolag kallat ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag”. Stora värden är samlade i de kommunala bolagen och deras ekonomiska utveckling har fått allt större betydelse för kommunernas samlade ekonomi. Detta innebär ökad betydelse för ett effektivt ägarskap. Utifrån denna bakgrund har vi har utgått från följande problemformuleringar:</p><p>”Vilken inverkan har ägardirektiven på kommunernas interna kontroll över sina bolag?” Samt ”Hur skapas ett kommunägt bolags ägardirektiv?”</p><p>Vårt syfte med denna uppsats var att få insikt i ägardirektivens roll för den interna kontrollen i kommunala bolag. Vi avsåg även att identifiera och få inblick i hur kommunernas ägardirektiv skapas. Ett ytterligare syfte var att koppla samman ägardirektiven och den interna kontrollen av de kommunala bolagen med principalagent- och stewardshipteorierna. Vi ville även undersöka om ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag” kommer att innebära någon skillnad för kommunens ägardirektiv.</p><p>Studien präglades av en positivistisk kunskapssyn men med hermeneutiska inslag. Vårt empiriska material bygger på en kvalitativundersökningsmetod och består av fyra intervjuer med representanter från kommunerna samt kommunala bolag. Den teoretiska referensram vi använt oss utav består av i huvudsak tre byggstenar; ägardirektiv, corporate governance och principal - agent- och stewardshipteorierna.</p><p>Studien visar att ägardirektiven är ett effektivt styrmedel och att de utgör den ”yttre ramen” för den interna kontrollen. Studien visar även att ägardirektiven är ett styrmedel som främst kommunstyrelsen använder som ett instrument för att kontrollera verksamheten och de är även ett hjälpmedel där styrelsens relationer mellan aktieägare, revisorer, ledare och andra intressenter klargörs. Vilket förenklar den interna kontrollen. Vår studie visar också att det är kommunstyrelsen som beslutar angående nya ägardirektiv efter att de fått bearbetade förslag från kommunledningskontoren och dess tjänstemän. Tjänstemännen har dock ett stort inflyttande över ägardirektivens utformning.</p>

I Sverige är det väldigt vanligt att kommuner äger och driver företag. Detta samtidigt som allt fler företagsskandaler uppmärksammats, vilket ledigt till ett ökat fokus på bolagsstyrning. Det finns vissa skillnader mellan de privata och kommunala bolagen som innebär att de kommunala företagen måste framhäva samhällsnytta och långsiktig ansvarstagande, och ha reducerad fokusering kring maximerad vinst. Detta är något som måste framgå i de kommunala ägardirektiven. Ägardirektiven är ett styrdokument där ägarna, det vill säga kommunerna beskriver de krav som de kommunala företagen bör uppnå. Tidigare studier har visat att kommunerna agerade väldigt frånvarande i sin ägarroll och få kommuner utövande ett aktivt ägarskap. Intresset för ägarstyrning i de kommunala bolagen har dock ökat vilket har lett till att ägardirektiv för kommunala och landstingsägda företag fått större utrymme och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har utvecklat ett förslag för ägarstyrning i dessa bolag kallat ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag”. Stora värden är samlade i de kommunala bolagen och deras ekonomiska utveckling har fått allt större betydelse för kommunernas samlade ekonomi. Detta innebär ökad betydelse för ett effektivt ägarskap. Utifrån denna bakgrund har vi har utgått från följande problemformuleringar: ”Vilken inverkan har ägardirektiven på kommunernas interna kontroll över sina bolag?” Samt ”Hur skapas ett kommunägt bolags ägardirektiv?” Vårt syfte med denna uppsats var att få insikt i ägardirektivens roll för den interna kontrollen i kommunala bolag. Vi avsåg även att identifiera och få inblick i hur kommunernas ägardirektiv skapas. Ett ytterligare syfte var att koppla samman ägardirektiven och den interna kontrollen av de kommunala bolagen med principalagent- och stewardshipteorierna. Vi ville även undersöka om ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag” kommer att innebära någon skillnad för kommunens ägardirektiv. Studien präglades av en positivistisk kunskapssyn men med hermeneutiska inslag. Vårt empiriska material bygger på en kvalitativundersökningsmetod och består av fyra intervjuer med representanter från kommunerna samt kommunala bolag. Den teoretiska referensram vi använt oss utav består av i huvudsak tre byggstenar; ägardirektiv, corporate governance och principal - agent- och stewardshipteorierna. Studien visar att ägardirektiven är ett effektivt styrmedel och att de utgör den ”yttre ramen” för den interna kontrollen. Studien visar även att ägardirektiven är ett styrmedel som främst kommunstyrelsen använder som ett instrument för att kontrollera verksamheten och de är även ett hjälpmedel där styrelsens relationer mellan aktieägare, revisorer, ledare och andra intressenter klargörs. Vilket förenklar den interna kontrollen. Vår studie visar också att det är kommunstyrelsen som beslutar angående nya ägardirektiv efter att de fått bearbetade förslag från kommunledningskontoren och dess tjänstemän. Tjänstemännen har dock ett stort inflyttande över ägardirektivens utformning.