Den pågående globaliseringen och den förestående klimatkrisen har medfört ett ökat fokus på hållbarhet och frågan om företagens ansvar står högt upp på agendan. Till följd av den ökade hållbarhetsdebatten har konceptet CSR vuxit fram, som innebär att företag frivilligt ska ta ansvar för konsekvenserna av sin verksamhet. CSR-åtgärder kan svårligen karaktäriseras som rent vinstskapande och frågan blir därför om kon­ceptet är förenligt med det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet i 3 kap. 3 § ABL och därmed vilka möjligheter styrelsen i ett aktiebolag har att verka hållbarhetsfrämjande. En del menar att miljöhänsyn omöjligen kan förenas med ekonomisk vinning medan andra menar att vinst och CSR i dagsläget är två koncept helt förenliga med varandra.I uppsatsen konstateras att styrelsen i ett aktiebolag har relativt stora möjligheter att vidta CSR-åtgärder inom ramen för 3 kap. 3 § ABL, här främst med hänsyn till möjligheten att tolka vinstmaximering som ett långsiktigt kriterium samt att det enbart är uppenbart syftesstridiga åtgärder som kan leda till ansvar för styrelsen. Med ett aktuellt exempel från pandemin, nämligen vaccintillverkningen, visas också att strävan efter vinst kan motivera företag till att hjälpa samhället genom kriser, vilket talar för att vinstsyftet även i framtiden bör få utgöra det avgörande beslutskriteriet. Det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet innebär dock att hållbarhet inte får prioriteras framför vinst, vilket innebär att det alternativ som är mest fördelaktigt ur ett hållbarhetsper­spektiv ofta kommer behöva ge vika till förmån för det beslutsalternativ som har störst vinstpotential. Problemet ligger i det kortsiktiga förhållningssättet till vinst.För att komma till bukt med den kortsiktighet som sägs prägla europeiska aktie­marknadsbolag planerar EU-kommissionen att presentera ett nytt lagförslag om hållbar bolagsstyrning under 2021. Initiativet kan kritiseras mot bakgrund av att det tycks förespråka en övergång till en stakeholder-modell. Samtidigt kan aktieägarvärde inte längre tillåtas på bekostnad av miljön och det är därför av vikt att rättsliga åtgärder vidtas. I uppsatsen föreslås en alternativ lösning där det i medlemsstaternas aktiebo­lagslagar preciseras att vinstsyftet avser en strävan efter långsiktig vinst och inget annat. På så sätt skulle den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen öppnas upp och kunna sägas uppmuntra till hållbarhet i större utsträckning än i dagsläget. / The ongoing globalization and the climate crisis have resulted in an intensified debate about sustainability and business activities. The intensified debate has in turn resulted in the concept of CSR – the notion that business has a responsibility to contribute to social and environmental goals on a voluntary basis. CSR-measures can hardly be characterized as purely profit-making and this essay therefore examines if there is a conflict between chapter 3, paragraph 3, in the Swedish Companies Act (ABL) and CSR as a concept. Some claim that environmental considerations cannot possibly be reconciled with profit making while others argue that environmental considerations and profit making are two consistent concepts. It is stated in the essay that the board of directors have relatively great opportunities to incorporate CSR-measures within the limits of chapter 3, paragraph 3 ABL, mainly because of the possibility to interpret the profit-making purpose from a long-term perspective together with the difficulty of holding the board accountable for CSR-measures. During the pandemic, and especially through the vaccine production, it has also been clearly shown that the profit-making purpose can motivate business to help society through crises. However, the corporate profit-making purpose does mean that the board of directors cannot prioritize CSR over profit, which means that the alternative that is most advantageous from a sustainability perspective cannot always be selected. The main problem is the short-termism, the excessive focus on short term result at the expense of long-term interests. The European Commission have announced an initiative on sustainable corporate governance for 2021. The initiative can mainly be criticized because it seems to favor a stakeholder-model rather than a shareholder-model for corporate governance. At the same time – shareholder-value can no longer be prioritized at the expense of the environment and legal actions are vital for a sustainable future. Therefore, I suggest that the long-term perspective should be explicitly codified in the Member States’ Companies Acts which, in my opinion, would promote sustainability and corporate responsibility to a greater extent compared to current law.

Svenska aktiebolag som verksamhetsform har historiskt sett presumerats syfta till att maximera värdet på aktierna och generera utdelning till aktieägarna. Detta synsätt återspeglas i aktiebolagsrätten av det indirekta vinstmaximeringssyfte som stadgas i 3 kap. 3 § ABL. I skrivande stund har EU-kommissionen antagit ett direktivförslag avseende hållbar bolagsstyrning och väntar nu på att Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ska godkänna förslaget. Direktivförslaget grundar sig på en studie som genomfördes av EY som visade att aktiebolag inom EU uppvisar en tydlig tendens att fokusera på kortsiktig vinning till förmån för aktieägare på bekostnad av långsiktiga aspekter som hållbarhet.I och med att svensk aktiebolagsrätt i dagsläget är utformad utifrån presumerad vinstmaximering syftar uppsatsen till att utreda hur svensk rätt, svenska noterade aktiebolag och den svenska bolagsstyrningsmodellen kan komma att påverkas om direktivförslaget antages och vilka faktiska åtgärder bolagsledningar i de bolag som träffas av direktivet kan bli tvungna att vidta. Direktivförslaget tar sikte på att reglera ett flertal, av EY, utpekade grundorsaker till short-termism. Det anges bland annat att aktiebolagen måste upprätta övervakningsförfaranden som tillser regelefterlevnad i såväl den egna verksamheten som värdekedjan. Bolagen ska även ansvara för att identifiera och reducera negativa effekter som verksamheten medför samt bereda berörda intressenter möjlighet att lämna synpunkter som måste beaktas innan företagsledningen fattar beslut för bolagets räkning. I förekommande fall ska även ett samrådsförfarande genomföras med nämnda intressenter. Om direktivförslaget antages kan det komma att väsentligen förändra aktiebolagslagens utformning i grunden. Lagstiftaren måste ta ställning till om det nu gällande vinstmaximeringssyftet går att tillämpa parallellt med de nya hållbarhetskraven eller inte. Det indirekta vinstsyftet i ABL är formulerat såtillvida att det finns utrymme för syftespluralism i teorin, men i praktiken uppstår en rad olika problem om vinstmaximeringssyfte ska kombineras med långsiktiga hållbarhetskrav. Om syftespluralism införs kan ledningen hamna i till synes omöjliga situationer där inget beslut harmonierar med båda syftena. Det kan även argumenteras för att bolagsledningar inte längre skulle gå att ställa till svars för sitt beslutsfattande så länge besluten går att härleda till antingen vinstmaximering eller hållbarhet.Ett annat problem som direktivförslaget medför är att interna och externa intressenter, i förekommande fall utan ekonomiskt incitament, får mer inflytande i bolagets löpande verksamhet än aktieägarna. Detta torde ytterligare accentuera fragmenteringen mellan aktieägare och bolagsledningen. De berörda intressenterna kan även ha skilda åsikter, varpå samrådsförfarandena kommer bestå av ett flertal intressekonflikter intressenterna emellan, utöver de konflikter som redan uppstår till följd av målkonflikten mellan vinstmaximering och hållbarhet.Sammanfattningsvis medför direktivförslaget enbart fler skyldigheter för bolagen och ett utökat ansvar för företagsledningarna, i de fall ansvar kan utkrävas, utan att någon form av ekonomiskt eller på annat vis positivt incitament för regelefterlevnad erbjuds. Direktivförslaget kan av, bland annat, ovanstående anledningar leda till att färre aktörer inom näringslivet är beredda att åta sig styrelseuppdrag samtidigt som aktiebolagen får svårare att attrahera kapital. / The purpose of limited liability companies as a form of business in Sweden has historically been presumed to be profit maximization and dividends to shareholders. This approach is reflected in Swedish company law. At the time of writing this essay the European Commission has adopted a proposal for a directive concerning sustainable corporate governance and are now awaiting adoption by the EU Parliament and Council. The proposal stems from a study that was conducted by EY. The study showed that limited liability companies within the EU clearly tends to focus on short-term profits to provide return to the owners of the business at the expense of long-term aspects such as sustainability.Since current Swedish company law is based on the presumption that limited liability companies strive for profit maximization, the purpose of this essay is to examine how Swedish law, Swedish public limited liability companies, and the Swedish corporate governance model may be affected if the proposal gets adopted and which actions the directors may have to take. The proposal aims to regulate multiple, by EY, identified root causes and specified problem drivers that causes companies to focus on short-term shareholder value maximization rather than long-term interests of the companies. The proposal states that limited liability companies must establish procedures for monitoring their compliance in accordance with the directive, both for their own business as well as their value chain. The companies also have to identify, prevent and/or mitigate their adverse impacts on human rights and the environment and establish procedures which enables affected stakeholders to submit complaints. The complaints must thereafter be duly considered by the directors before they make decisions on behalf of the company and, where applicable, enable for complainants to meet with the company’s representatives at an appropriate level.If the proposal gets adopted, it may fundamentally change Swedish company law. The legislature must decide if the current profit maximization can be applied parallelly with the new sustainability criteria or not. In current Swedish company law there’s theoretically room for coexistence of different interests and purposes, but in practice this becomes problematic if sustainability criteria are to be combined with profit maximization. The directors may face practically impossible situations where no decision harmonizes with either purpose or interest of the company. It can also be argued that it would no longer be possible to hold directors accountable for their decisions if the decisions can be derived from either profit maximization or sustainability. Another problem the proposed directive entails is that internal and external stakeholders, where applicable without financial incentive, gain more influence in the company’s day-to-day operations than the shareholders. This is likely to further accentuate the fragmentation between shareholders and directors. The affected stakeholders may also have different opinions, whereupon the consultation procedures will consist of several conflicts of interests between stakeholders, in addition to the conflicts that already arise as a result of the conflict between profit maximization and sustainability. In summary, the directive proposal only entails more obligations for the companies and increased accountability and responsibility for the directors without offering any economic or otherwise positive incentive for compliance. The proposed directive may therefore, among other reasons, lead to fewer actors being prepared to undertake board assignments, while it will simultaneously become more difficult for companies to attract capital.

<p><strong>Problem:  </strong>     Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den.</p><p><p><strong>Syfte:</strong>            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.</p></p><p><p><strong>  Metod:</strong>       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen. Under intervjuerna har den så kallade semi- strukturerade metoden använts. Fördelen är att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och att intervjuaren inte behöver ställa frågorna i ordning som i intervjuguiden. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet.</p></p><p><p><strong>Slutsats:       </strong>Vi har kommit fram till att företagens bolagsstyrning inte kommer påverkas något av Svensk Kod för Bolagsstyrning. Däremot kommer deras arbetsbörda att öka eftersom regelverket kräver resurser, kunskap och dokumentation.</p></p>

Bolagsstyrning är ett begrepp som på senare år hamnat på var och varannan affärsmans och affärskvinnas läppar. Bolagsstyrning handlar i grunden om läran kring intressekonflikter och dess syfte är att styra bolag på bästa sätt. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) instiftades år 2005 och berör bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm samt NGM Equity. Koden grundas på självregleringsfenomenet, med &quot;följ eller förklara&quot;-principen som centralt huvudområde. Principen har emellertid visat sig inneha brister, och till följd av det har grönboken &quot;En EU-ram för bolagsstyrning&quot; framtagits med syfte att lagstifta bolagsstyrningen. Till grönboken inkom 409 stycken remissvar, varav 30 stycken från Sverige.Syftet med studien är att granska hur Kodens &quot;följ eller förklara&quot;-princip tillämpats från införandet fram till år 2010, vilket är det senast rapporterade året. Studien syftar även till att undersöka utvecklingstendenser inom berört område, för att således se hur framtiden kan komma att se ut. Studien utgör en kvalitativ litteraturstudie, vilken antagit en abduktiv forskningsansats.För att undersöka om en lagstiftning är av behov har utgångspunkt tagits i de årsrapporter som publicerats av Kollegiet, vilka ansvarar för Koden. De frågor i grönboken som berör &quot;följ eller förklara&quot;-principen, liksom de svar som representerar Sverige, har likväl de varit utgångspunkt för studien. Av avvikelserna att döma kan det konstateras att antal redovisade förklaringar, liksom dess informationsvärde sjunkit sedan införandet av Koden. Majoriteten av respondenterna till grönboken har en negativ inställning till förslaget, då de anser att en reglering kan leda till ökade kostnader samt minskad transparens och konkurrenskraft.Efter genomförd studie är den huvudsakliga slutsatsen att Koden inte bör lagstiftas eftersom självregleringsfenomenet erbjuder stor flexibilitet. Vi anser däremot att &quot;följ eller förklara&quot;-principen behöver lyftas ytterligare, bland annat genom att principen förflyttas till Kodens inledande kapitel. Det grundar sig i att bolag måste förstå principens anpassningsbarheten, men även för att de skall bli införstådda i att redovisa tydliga avvikelser och alternativa lösningar. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>På senare år har flera bolagsskandaler uppdagats vilket har lett till ett ökat intresse för hur bolag styrs. Många av händelserna har skadat bolagens rykte och deras styrning och kontroll har ifrågasatts. I december 2004 infördes ”Svensk kod för bolagsstyrning” vars riktlinjer syftar till att förbättra bolagsstyrningen. Viktiga avsnitt under "koden” är att bolagen skall få vägledning i deras interna kontroll och riskhanteringsprocesser samt i redovisningen av dessa. En god bolagsstyrning ökar företagens förtroende och även deras värde. Den svenska koden för bolagsstyrning är en väldigt omfattande process, vilket gjort den till ett intressant studieobjekt ur allmänhetens och inte minst ur företagens intressenters synvinkel. För att få en djupare förståelse för hur företagen påverkas av ”koden”, ville vi undersöka deras syn på den och även få en inblick i huruvida den har påverkat deras arbete med bolagsstyrningsfrågor.</p><p>Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse för hur företagsledningar i svenska företag arbetar med riskmanagement och internkontroll och se ifall ”koden” har påverkat detta arbete. För att kunna besvara studiens syfte skapades ett antal frågor utifrån de teoriavsnitt som ingår i den. Denna studie är av kvalitativ ansats och frågorna besvarades därför genom att intervjua fem slumpmässigt valda personer som var och en innehar en ledande befattning i var sitt börsnoterat bolag.</p><p>Det mesta verkar tyda på att ”koden” inte har haft sådan stor inverkan på hur företagen sköter sin interna kontroll och riskhantering eller förbättrat den, då den redan varit tillräckligt bra, åtminstone utifrån företagens synvinkel. Samtliga företag poängterade dock att processerna kring intern kontroll och risk management hade blivit mer strukturerade och dokumenterade i och med införandet av ”koden”. Respondenterna ansåg inte att detta nämnvärt förbättrat deras bolagsstyrning men att det medfört en bättre kommunikation med marknaden kring dessa frågor. Bra kommunikationskanaler ansågs vara till störst nytta för aktieägarna, den intressentgrupp som bolagen ansåg ha störst intresse av en effektiv bolagsstyrning och därmed en tillförlitligare finansiell rapportering. Dock poängterades det att trots ökad reglering genom ”koden”, kommer det alltid att finnas en risk att företagsledningar missbrukar sin makt och att bolagsskandaler kan komma att inträffa.</p><p>Resultaten tyder på att bolagen är i ett tidigt skede att förändra sina bolagsstyrningsprocesser. Detta medför att problemområden och brister i ”koden” troligen kommer att identifieras och att regleringen förbättras i och med att praxis utvecklas. Allt tyder dock på att marknaden i framtiden kommer att få ta del av bättre information om hur bolagen styrs genom deras finansiella rapporter. Detta är ett viktigt steg för att skapa förtroende hos allmänheten och inte minst hos aktieägarna.</p>

<p>Syfte:                                                                         </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisation, intern kontroll och eventuella bolagsstyrningsrapporter förändrats i de tre undersökta bolagen i och med införandet av den reviderade koden den 1 juli 2008. Vidare är vårt syfte att undersöka om revisorernas arbete påverkats i och med införandet av den reviderade koden och hur Kollegiet upplever att implementering av densamma fungerat.</p><p>Metod:                                                     </p><p>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade bolagens årsredovisningar samt intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har gjorts med representanter för tre revisionsbyråer, tre börsnoterade bolag som följer koden sedan 1 juli 2008 samt Per Lekvall representant för Kollegiet för svensk bolagsstyrning.</p><p>Slutsats:                                                   </p><p>Författarna har kommit fram till att implementeringen av den reviderade koden inte har blivit så omfattande och krävt några större förändringar som många av de mindre/medelstora bolagen kanske oroat sig för. Anledningen till detta är att bolagen redan följer många delar av koden sedan tidigare samt att koden inte innehåller några revolutionerande förändringar för bolagen.</p> / <p>Purpose:                                                   </p><p>The purpose with this thesis is to study how the organization, intern control and possible corporate governance reports changed in three companies since they started to follow the modified code 1 july 2008. Further is the purpose to study if the work of the audits has been affected since the adoption of the modified code and how the Swedish Corporate Governance Board has experienced the implementation of the Swedish code of corporate governance.</p><p>Method:                                                   </p><p>The Research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports reports taken from the reviewed companies annual reports and from semi-structured interviews. The interviews has been done with representatives from three audit bureaus, three companies noted on the Swedish stock exchanged, who has followed the code since 1 july 2008 and Per Lekvall from the Swedish Corporate Governance Board.</p><p>Conclusion:                                             </p><p>The Authors has realised that the implementation of the modified code has not brought any big changes as many of the small/ medium-sized companies maybe worrying about. The reason is that many of these companies are already following a large part of the code and that the code does not contain any revolutionary changes.</p>

<p>Problem:</p><p>Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.</p><p>Syfte:</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport.</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar. Innehållet i fyra företags bolagsstyrningsrapporter granskades för att undersöka huruvida de uppfyller Kodens krav. De företag som granskades var Axfood, Electrolux, Ericsson och SAS.</p><p>Resultat:</p><p>Trots att företagen endast har tillämpat Kodens direktiv under ett fåtal år har de lyckats bra med att uppfylla Kodens krav angående innehållet i bolagsstyrningsrapporterna. De få avvikelser som de granskade företagen ändå redogör för, är tydligt motiverade och väl berättigade i det aktuella sammanhanget. Det förekommer dock ytterligare avvikelser som företagen inte redovisar som avsteg från Kodens direktiv. Det skulle kunna undvikas genom att företagets revisor granskar bolagsstyrningsrapporten innan den publiceras. Företagen väljer att lämna ytterligare information utöver Kodens krav vilket tyder på att företagen inser vikten av att förmedla hur de styr bolagen utifrån aktieägarnas bästa intresse.</p> / <p>Problem:</p><p>Due to a number of company scandals, new directives for corporate governance were implemented in several countries around the world. In the year of 2005 “The Swedish code of corporate governance” was introduced due to national company scandals and the pressure from the European Union. Since the Code was recently implemented in the Swedish trade and industry the Code is still in an early phase. This means that it is under constant review and development. This might mean that the companies have yet to adapt to the directives of the Code.</p><p>Purpose:</p><p>Our purpose with this thesis is to study how companies noted on the Swedish stock exchange fulfil the directives of the Code concerning the content in the corporate governance report in the annual report.</p><p>Method:</p><p>The research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports taken from the reviewed companies annual reports. The content in the corporate governance reports of four companies was studied to examine whether they fulfil the requirements of the Code. The companies which were examined were Axfood, Electrolux, Ericsson and SAS.</p><p>Result:</p><p>Despite the fact that the companies only have applied the directives of the Code for a few years they have managed well to fulfil the requirements of the Code concerning the content in the corporate governance reports. The few divergences which they do describe are clearly justified and are well legitimated in the context. However, further divergences occur which the companies do not describe as deviations. This may be avoided if the auditor reviews the corporate governance report before published. The companies chooses to give further information in addition to the requirements of the Code which indicate that the companies realize the importance of communicating how they manage the companies for the shareholders’ best interest.</p>

<p>Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i världen har en förtroendekris skapats på kapitalmarknaden. För att återskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krävs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna är att noterade bolag i USA och England skall inrätta revisionsutskott. I dessa länder är det styrelsen, som i stor utsträckningen är anställda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av revisionsutskott utgör därmed en säkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen. Trots att så inte är fallet i Sverige har allt fler större börsnoterade bolag valt att inrätta egna revisionsutskott.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett revisionsutskott fungerar och ser ut i ett svenskt börsbolag och jämföra detta med vad befintliga regelverk och rekommendationer föreskriver avseende revisionsutskott. Inom ramen för syftet besvarades följande frågor; Varför inrättas revisionsutskott?, Vilken roll har revisionsutskott i företags organisationer?, Hur väl fungerar revisionsutskott i ett svenskt företag?.</p><p>Avgränsningar: Att studera ett svenskt börsnoterat fallföretag som inte är noterat på utländsk börs eller annan utländsk marknadsplats. De enheter som är föremål för studien är revisionsutskott och övriga bolagsorgan. SOX och The Combinde Code är lagstiftningar förutom den svenska koden för bolagsstyrning som kommer att studeras.</p><p>Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts. Såväl litteraturstudier som tre stycken individuella intervjuer med ett fallföretag har genomförts. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de representerade de olika bolagsorganen i fallföretaget.</p><p>Resultat: Det finns flera motiv varför bolag väljer att inrätta revisionsutskott; tvingande genom lagstiftningar, delvis tvingande genom påtryckningar från exempelvis intressenter eller frivilliga motiv då bolaget exempelvis vill förbättra den interna kontrollen, avlasta styrelsen eller om de har speciella riskfrågor som de vill lägga extra mycket vikt på. Motivet till varför bolaget inrättar ett revisionsutskott påverkar vilken roll utskottet får i bolagets organisation. Detta har lett till att svenska revisionsutskott kan se väldigt olika ut och att ett uniformt utseende och funktion i princip inte existerar. Bakomliggande motiv och vilken roll utskottet har i organisationen påverkar hur revisionsutskottet fungerar. Att svenska revisionsutskott får en roll som ett internt kontrollorgan utan juridiskt ansvar inför ägarna, i kombination med att det inte finns någon tvingande reglering kring utskottet, resulterar i att det riskerar att inte fungera som det egentligen var tänkt.</p>

<p> </p><p><strong>Inledning: </strong>Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmärksammats inom företags- och finansvärlden, som har kommit att påverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna är många och i värsta fall kan företagsledarna få handskas med fängelsestraff.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att granska begångna regelbrott i stora bolag samt jämföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstått.</p><p><strong>Teori: </strong>I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act.<strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundär datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker. </p><p><strong>Slutsats: </strong>Det finns tydliga mönster mellan de begångna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa är att ledningen i de flesta fall håller i trådarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten på att rädda bolaget från att gå med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till ställda förväntningar på exempelvis Wall Street.</p><p> </p>

På senare år har flera bolagsskandaler uppdagats vilket har lett till ett ökat intresse för hur bolag styrs. Många av händelserna har skadat bolagens rykte och deras styrning och kontroll har ifrågasatts. I december 2004 infördes ”Svensk kod för bolagsstyrning” vars riktlinjer syftar till att förbättra bolagsstyrningen. Viktiga avsnitt under "koden” är att bolagen skall få vägledning i deras interna kontroll och riskhanteringsprocesser samt i redovisningen av dessa. En god bolagsstyrning ökar företagens förtroende och även deras värde. Den svenska koden för bolagsstyrning är en väldigt omfattande process, vilket gjort den till ett intressant studieobjekt ur allmänhetens och inte minst ur företagens intressenters synvinkel. För att få en djupare förståelse för hur företagen påverkas av ”koden”, ville vi undersöka deras syn på den och även få en inblick i huruvida den har påverkat deras arbete med bolagsstyrningsfrågor. Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse för hur företagsledningar i svenska företag arbetar med riskmanagement och internkontroll och se ifall ”koden” har påverkat detta arbete. För att kunna besvara studiens syfte skapades ett antal frågor utifrån de teoriavsnitt som ingår i den. Denna studie är av kvalitativ ansats och frågorna besvarades därför genom att intervjua fem slumpmässigt valda personer som var och en innehar en ledande befattning i var sitt börsnoterat bolag. Det mesta verkar tyda på att ”koden” inte har haft sådan stor inverkan på hur företagen sköter sin interna kontroll och riskhantering eller förbättrat den, då den redan varit tillräckligt bra, åtminstone utifrån företagens synvinkel. Samtliga företag poängterade dock att processerna kring intern kontroll och risk management hade blivit mer strukturerade och dokumenterade i och med införandet av ”koden”. Respondenterna ansåg inte att detta nämnvärt förbättrat deras bolagsstyrning men att det medfört en bättre kommunikation med marknaden kring dessa frågor. Bra kommunikationskanaler ansågs vara till störst nytta för aktieägarna, den intressentgrupp som bolagen ansåg ha störst intresse av en effektiv bolagsstyrning och därmed en tillförlitligare finansiell rapportering. Dock poängterades det att trots ökad reglering genom ”koden”, kommer det alltid att finnas en risk att företagsledningar missbrukar sin makt och att bolagsskandaler kan komma att inträffa. Resultaten tyder på att bolagen är i ett tidigt skede att förändra sina bolagsstyrningsprocesser. Detta medför att problemområden och brister i ”koden” troligen kommer att identifieras och att regleringen förbättras i och med att praxis utvecklas. Allt tyder dock på att marknaden i framtiden kommer att få ta del av bättre information om hur bolagen styrs genom deras finansiella rapporter. Detta är ett viktigt steg för att skapa förtroende hos allmänheten och inte minst hos aktieägarna.