På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen. Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.–3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen. Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades. Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna. Bolagen betonar att den interna kontrollen är en process som utvecklas utifrån bolagens behov. Införandet av Kodens riktlinjer har dock lett till att alla tre byggbolagen har utökat beskrivningen på hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Detta har möjliggjort en bättre information och kommunikation beträffande styr- och kontrollsystemen inom bolaget till dess intressenter. Förändringen av revisionskravet skapar ovisshet gällande Koden avseende den interna kontrollen, samt även en eventuell kvalitets försämring. Kodändringen underlättar dock internrevisorns arbete genom att denne inte behöver lägga ner tid för att klargöra sina granskningar och utvärderingar. Istället kan internrevisorn prioritera arbetet gällande granskningen och utvärderingen för att uppfölja och förbättra den interna kontrollen inom hela bolaget. Avdelningen för internrevision skapar en bättre översikt och därmed en bättre enhetlig kontroll över organisationens risker. Denna avdelning möjliggör även att uppföljningen av den interna kontrollen kan genomföras, och därmed förbättra kvalitén på den. I både Skanska och JM har dem inrättat en sådan funktion, men det är dock inte till följd av Koden. NCC har valt att fortsätta arbeta inom byggverksamheten med decentraliserade riktlinjer avseende den interna kontrollen.

Bakgrund: Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod för bolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stund pågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras. Svensk kod för bolagsstyrning kommer att gå från att endast omfatta de största börsnoterade bolagen till att börja omfatta alla börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen samt NGM Equity. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att granska företagsledares inställning till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning för alla börsnoterade bolag, samt bredda kunskapsfältet om hur de tillfrågades företag förbereder sig inför implementeringen av koden. Begränsning: Vi har i uppsatsen valt att begränsa oss till bolag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity. Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvalitativ metod används. Via telefon genomfördes sex intervjuer med personer tillhörande företag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity. Våra respondenter arbetar alla inom sina företag med införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Resultat: Vår studie visade att respondenterna överlag är positivt inställda till Svensk kod förbolagsstyrning och anser att koden leder till ett ökat ansvar för styrelsen och att förtroendet för kapitalmarknaden ökar. Negativt med koden anses av respondenterna vara att koden ökardet administrativa arbetet, ger en ökning av kostnader samt att dess detaljrikedom är för hög och att den således ej passar väl för mindre bolag. Respondenterna anger att aktieägarna är den intressentgrupp som erhåller störst nytta av att företag följer koden, vilket leder till att agentteorin kan anses vara den dominerande teorin bakom bolagsstyrning. Respondenterna har och kommer i sitt arbete med införandet av koden att skapa interna arbetsgrupper, utbilda styrelsen, anlita extern hjälp i form av jurist samt få extern hjälp från företagens revisorer. Styrelsen ses enligt majoriteten av våra respondenter som en part arbetsgrupperna för diskussioner med, men som ej är genomgående delaktiga i företagens implementeringsarbete. Endast en tredjedel av våra tillfrågade respondenter har haft hjälp av större företags tidigare införande av koden år 2005. Ytterligare en tredjedel av de tillfrågade tror att denna hjälp kommer att fås genom revisorerna. Att företags kommande införande av koden ska bli billigare tack vare större företags tidigare implementering blir ej, enligt denna studie, upp till företagen själva, utan möjligheten till kostnadseffektivisering läggs delvis i händerna på företagens revisorer.

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försämrade allmänhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia påverkades även de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stärka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka åtgärder som kunde vara lämpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram. Koden utgör självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker från enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker från regeln. Inledningsvis har Koden tillämpats av svenska noterade företag med ett börsvärde överstigande tre miljarder kronor. Förslaget är nu att Koden ska tillämpas av samtliga företag noterade på den nordiska börsen samt NGM Equity. Med anledning av detta har vi undersökt vilken effekt Koden skulle få för BioGaia, ett bolag noterat på den nordiska börsen för mindre bolag. Uppsatsen är en fallstudie och syftet är att jämföra dagens rutiner i bolaget med vad Koden skulle ställa för krav. Vi har även försökt få svar på vad bolaget anser om Koden samt undersökt om det är något särskilt avsnitt i Koden som bör revideras inför Kodens implementering för denna grupp företag. Vi har kommit fram till att det i BioGaia finns en medvetenhet om koden och att viss frivillig anpassning redan skett. Trots detta så har vi kommit fram till att Koden skulle få relativt stor effekt på bolaget och att bolaget troligen kommer att välja att avvika från ett antal regler i Koden. Avvikelserna motiveras oftast av bolagets storlek eller av det koncentrerade ägandet. I bolaget finns en viss oro för att Koden kommer att innebära stora kostnader och en massmedial debatt där bolag som avviker mer än ett visst antal gånger klassificeras som oseriösa företag. Vi har även kommit fram till att det i några avseenden vore önskvärt med en viss revidering av Koden inför implementeringen hos ytterligare bolag från den 1 juli 2008.

Magisteruppsats inom Företagsekonomi Titel Intern kontroll – En studie av större svenska företags interna kontroll Författare Henrik Carlsson, Joakim Häggberg Handledare Hossein Pashang Datum 2009-06-09 Ämnesord Intern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingring Sammanfattning Bakgrund: Under senare år har det i media uppmärksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att på så sätt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers där 5400 ledande befattningshavare tillfrågades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet. Syfte: Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken är störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll. Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod. Huvudfokus ligger på djupgående semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Uppsatsen har sin utgångspunkt i bolagsstyrning och intern kon-troll. Bolagsstyrningen beskrivs med ett fokus på agent-principal förhållandet samt de kost-nader som kan uppstå vid detta förhållande. Vidare beskrivs relevanta lagar och regleringar inom bolagsstyrning och intern kontroll med ett fokus på COSO’s ramverk för hur en in-tern kontroll kan struktureras. Vidare presenteras även kritik mot detta ramverk. Empiri: I empirin sammanställs den information som samlats in genom de djupgående in-tervjuer som genomförts med Sveriges ledande konsult- och revisionsbyråer, Deloitte, Ernst & Young, KPMG samt Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Analys: I analysen matchas och granskas den empiriska datan med den teoretiska referens-ramen. Företagens interna kontroll analyseras utifrån COSO’s ramverk för att på så sätt be-stämma huruvida den interna kontrollen är god eller avvikande. Resultat/Slutsats: Vår studie visar att det inte finns någon enskild, universell definition av god intern kontroll samt att (intern) kontroll är ett komplext och paradoxalt ämnesområde. Emellertid utgör kontrollmodellen COSO - vilken tar sin utgång i den amerikanska och anglosaxiska synen på bolagsstyrning - en internationell standard vad det gäller hur en god intern kontroll skall utformas. Studien identifierade fem kriterier i COSO’s modell som in-dikerar god intern kontroll. Vi finner att större svenska företag inte når upp till COSO’s kriterier på tre av fem punkter; riskbedömning, kontrollaktiviteter samt information och kommunikation. Emellertid ser vi att större svenska företag generellt har en god intern kontroll med hänsyn till den goda kontrollmiljön, den svenska företagskulturen, de låga in-citamenten till förskingring samt de kulturella förutsättningar som råder i Sverige. Vi finner att den svenska interna kontrollen är kostnadseffektiv på grund av de höga personalkostna-derna för intern kontroll samt värdemaximerande ur ett företagsperspektiv.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur de företag som börjat följa den reviderade koden har påverkats av den, om företagen har fått ökade kostnader på grund av koden samt om koden har medfört förändringar för dem. Den metod som används för att undersöka syftet är kvalitativa studier genom intervjuer med VD eller ekonomichef på företag, eftersom de har god kunskap om företagets bolagsstyrning. Företagen som kontaktades för intervju var slumpmässigt utvalda företag i Uppsala- och Stockholmsområdet, 10 företag kontaktades och fem tackade ja. Efter en avbokning blev det slutligen fyra intervjuer. De intervjuade företagen ser ingen direkt fördel med koden för deras eget företag, däremot kan de se att den är bra ur aktieägarnas synpunkt. Koden har inte medfört några direkta kostnader för de intervjuade företagen, inte heller några stora förändringar då mycket efterföljdes innan. Implementeringen av koden handlade mest om att dokumentera det som redan gjordes i företagen och innebar därför inte några direkta förändringar för företagen. De förändringar som gjorts av den ursprungliga koden har gjort att den nya reviderade koden har blivit urvattnad och inte så meningsfull. Kanske borde det finnas någon organisation som efterser om koden efterföljs, och att brott mot koden beläggs med sanktioner.

Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen. Vi har tagit fram information från 45 företag som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholms Large cap. Vi har tittat i företagens årsredovisningar för att se på vilket sätt företagen följt eller valt att avvika från koden. Vi har även jämfört dessa avvikelser med den reviderade koden som började gälla 1 juli, 2008 för att se hur koderna skiljer sig från varandra. Vi såg att de punkter som flest företag avvek ifrån gällde valberedningen, revisions- och ersättningsutskott och även att majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget. Vi kunde se att det inte är någon större skillnad mellan den gamla och den reviderade koden då det i stort sett är lika många företag som kommer att avvika. I vissa av de punkter som vi analyserat anser vi att finns det anledning att fundera lite extra kring förtroendet samtidigt som vi tror att andra punkter inte kommer att påverka förtroendet. Sammanfattningsvis upplever vi att det är bra att koden finns, men att aktieägare och marknad bör lägga större vikt vid att kontrollera bolagsstyrningsrapporterna och fundera kring förtroendet i dessa bolag.

The first version of the Swedish Code of Corporate Governance was published year 2004, by the code group, Kollegiet, after a mission from the Swedish government. The Code consists a collection of rules and standards about corporate governance and internal control, and the first version was intended to include incorporated limited companies on Stockholm’s alpha stocks, and also listed companies with a stock market value over three thousand million Swedish kronor. Now a few years have passed, and in July 2008 a new, revised version of the Code was implemented, now simplified and shorted, with the intention to include all joint-stock companies in Sweden. The Code contains rules about for example ownership, management commitments, annual stockholders meetings, and the accountant.   This study intends to, with a qualitative research approach and an inductive reasoning, through studies of empirics in the subject, review whether the accountant’s profession has been influenced by the Code. Interviews with concerned accountants have been made, and thereafter conclusions about changes in the profession before and after the implementation of the Code, have been enabled.   Some conclusions from this study are that the majority of approached accountants are positive to the Swedish Code of Corporate Governance, even though they mean that their profession has not changed that much. The Code has enabled a growing interest and focus for questions about internal control and management. This change is according to the respondents a good thing. Furthermore, most of the respondents in this study say that higher demands are required about knowledge and skills in this area through the implementation of the Code. Communication between the accountant and client has increased because of the Code, and therefore a lot of guidance is taking place. For some smaller companies the implementation of the Code is expensive and resource demanding, which seems to be a disadvantage for the Code, according to the approached accountants.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången. Syfte:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008. Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden. Urvalet är 8 bolag varav 4 är noterade på både den Amerikanska och den svenska börsen och de andra 4 är enbart noterade på den Svenska börsen. Populationen är de 70 bolag som var från 2005 så kallade Kodbolag. Slutsatser: Kodens införande påverkar sättet företagen arbetar med intern kontroll. SOX-bolagen verkar ha blivit mer påverkade än kod-bolagen och detta beror troligtvis på den strängare lagstiftning som finns i USA. Även de bolag som avnoterades från SEC (amerikanska finansinspektionen) fortsatte med sitt arbete och utvecklade, i vissa fall, den bortom det som krävdes av SOX lagstiftningen. Kod-bolagens arbete med sin IK verkar blivit mer omfattande än vad det annars skulle ha varit, om det inte fanns några krav alls, men det verkar som den enklare standarden på rapporten inte har orsakat lika mycket förändring som skulle vara möjligt om högre krav ställdes på de Svenska bolagen.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i världen, framförallt i USA. Koden infördes den första juli år 2005 och syftar till att återupprätta det svenska näringslivets förtroende samt förhindra liknande händelser. I Koden återfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ändamål är att rikta fokus på bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjätte september år 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förändring i det berörda avsnittet. Det medförde att det är frivilligt för styrelsen att göra ett uttalande angående hur väl den interna kontrollen fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten avseende den interna kontrollen behöver inte längre utgöra en enskild rapport utan kan integreras i bolagsstyrningsrapporten. Bolagen tar nu även ställning till huruvida den skall granskas av revisorn. Syfte: Studera hur intern kontroll tolkas av bolagen och revisorerna samt undersöka hur bolagen respektive revisorn betraktar Koden och förändringen. Därav har vi valt att dela upp forskningsarbetet i ett bolags- respektive revisorsperspektiv. Ett delsyfte med uppsatsen är att identifiera de bolag som omfattas av Koden och vilka som tillämpade ett etablerat ramverk för intern kontroll avseende räkenskapsåret 2005. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utgörs av intervjuer, med fem revisorer och fem bolag. Den kvantitativa undersökningen är en identifiering över bolagens tillämpning av ett etablerat ramverk. Slutsatser: De två perspektiven är överens om vikten av intern kontroll. Förändringen kommer inte att innebära någon ändring i de undersökta bolagens påbörjade arbete eller i relationen till revisorn. Däremot skiljer sig perspektiven åt i betraktandet av förändringen. Bolagen tolkade denna som nödvändig och indirekt en lättnad. Revisorerna benämnde förändringen som ”lättnadsregler” och ansåg att det var ”tråkigt” att denne kom till, istället borde bolagen givits något år till för att finna metodiken i upprättandet. COSO-ramverket var det enda etablerade ramverk som tillämpades. De två perspektiven ansåg dock att det inte var det avgörande ramverket men att ett etablerat ramverk i någon form är ett bra ”verktyg” vid upprättandet av internkontrollrapporten.

Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag. Bolagsstyrningen i och med att detta ämne länge har diskuterats, bland annat på grund av stora brister i bolagets styrelse. Detta har mynnat ut i vår problemformulering: Vilken betydelse har bolagsstyrningen på lönsamheten i de svenska ömsesidiga försäkringsbolagen? Vi har även till avsikt att få en djupare förståelse för försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag, och bolagsstyrningen. Med denna förståelse vill vi undersöka om det finns någon koppling mellan de två samt om bolagsstyrningen kan påverka ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Avslutningsvis vill vi studera om en alternativ bolagsform för ömsesidiga bolag skulle vara att föredra. För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vi vill skapa en förståelse och gå på djupet genom att undersöka ett fåtal bolag, Därför har två ömsesidiga försäkringsbolag med tre respondenter från varje bolag intervjuats. Bolagen är Folksam och Länsförsäkringar Västerbotten, varje respondent har olika positioner i vardera bolag. Detta för att vi tror att respondenterna besitter olika åsikter i och med sin position. Fyra av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats. Resterande två intervjuer genomfördes via telefon. För att kunna skapa den förståelse vi eftersträvar har en hermeneutisk kunskapssyn används samt ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av ett externt perspektiv och med det menar vi att vi inte har någon kontakt till bolagen. Bolagsstyrning kan ske genom ett flertal olika styrverktyg. I denna uppsats har vi inriktat oss på den svenska bolagskoden och COSO-modellen. Vår litteraturöversikt och analysering av empirin har resulterat i att bolagsstyrningen har betydelse på ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Främst vill vi framhäva COSO-modellen tillsammans med att styrelsen bör bestå av en blandning av medlemmar utifrån och inifrån samt att styrelsen bör vara oberoende men inte väljas om för ofta, har betydelse för ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet.