Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker. Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.

<p>Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker.</p><p>Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.</p>

Bakgrund: Media är idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar på att det är den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmänheten. Det finns dock tvetydig och motsägelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, då det kan finnas incitament till att inte rapportera på ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förståelsen för dess rapportering och huruvida det är en fungerande övervakare eller inte. Syfte: Att öka förståelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sådant fall hur. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestående av medias rapportering från fem svenska företagsskandaler, där rapporteringen hämtats från fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjälp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlättat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget. Resultat: Studien visar på tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, då dess rapportering överensstämmer med de kriterier som en övervakare bör följa. / Background: Media is considered to be the most important gatekeeper when it comes to providing key information to the public. Despite this, the previous research in the subject is conflicted whether the media is efficient in its role as a gatekeeper or not. There are a number of criterias that a gatekeeper is supposed to comply, but since there might be incentives to break this compliance and because of that we attempt to investigate whether the Swedish media is an efficient gatekeeper or not. Purpose: Increase the knowledge whether the media is a functional gatekeeper or not, and describe how this function works. Method: The study has a deductive research approach and has been conducted through a comparative multi-case study consistent of five Swedish corporate scandals, where the empirical data has been collected from four of the largest newspapers in Sweden. The empirical material has been analyzed through an analytic model describing the stigmatization process. Results: The results of the study shows tendencies that the media is in general a well functioning gatekeeper in the Swedish corporate governance system, since its reporting is compliant with the criterias that both research and proffesion suggests that a gatekeeper should comply.

No description available.

Det finns  ett  antal  studier  av  ägarstruktur  och  dess  inverkan  på  bolagsprestation  med motstridiga resultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsnoterade bolags fem största aktieägares röstandelar samt eventuella skillnader i röstandelar och kapitalandelar (gapet) relaterar till bolagsprestation. Detta undersöks med hjälp av regressionsanalyser på manuellt inhämtat samt tillhandahållet datamaterial. Resultaten är blandade för de tillämpade prestationsmåtten Tobin’s Q och return on assets. I framställningen erhölls ett negativt samband mellan aktieägarkoncentration och bolagsprestation. Vidare erhölls ett positivt samband mellan gapet och bolagsprestation. Resultaten tolkas med försiktighet men de kan dock utgöra en grundför att kritiskt förhålla sig till en av de grundläggande teorierna för bolagsstyrning.

No description available.

Uppsatsen åsyftar att studera hur kontroll genom användandet av en differentierad aktiestruktur påverkar företagsvärdet vid en börsintroduktionsprocess. Tidigare litteratur har undersökt huruvida företag medvetet undervärderas för att få aktien övertecknad i samband med introduktion. De ursprungliga ägarna och företagsledningen kan på så sätt ransonera bland investerare och sprida ägarbasen i bolaget i syfte om att behålla kontroll vilket då sker på bekostnad av företagsvärdet. Om nyttjandet av en differentierad aktiestruktur fungerar som en effektiv kontrollmekanism bör kontrollmotivet för underprissättning försvinna och då bör den underprissättning som uppstår i samband med en börsintroduktion inte vara lika omfattande bland företag som tillämpar differentierad aktiestruktur. I Studien används befintliga teorier om underprissättning som sätts i relation till sambandet mellan bolagsstyrning och underprissättning. Den teoretiska diskussionen åsyftar att generera hypoteser kring kontrollens effekt på företagsvärdet. Genom en kvantitativ metod har en deduktiv ansats tillämpats för testa befintlig teori mot ett empirisk data. Urvalet för undersökningen består av 130 bolag som genomfört en börsintroduktion mellan åren 2011-2015 på den svenska marknaden. 104 bolag har en enkel aktiestruktur och 26 bolag med en differentierad aktiestruktur. Efter att ha testat resultatet utifrån en rad kontrollvariabler genererade från tidigare litteraturen kan studien inte visa på ett signifikant resultat. Det går således inte att påvisa en signifikant lägre logaritmerad underprissättning bland företag som använder differentierad aktiestruktur som en kontrollmekanism. / The purpose of this paper is to study how retaining control using dual class shares affects the value of the company at an IPO process. Previous litterature has examined whether companies deliberately undeprice to try to get an oversubscribed IPO. The original owners and management can then spread the ownership through rationing amongst investors in order to retain control, this at the cost of the company value. If the use of a diffused shareholder structure serves as an effective mechanism to retain control, then underpriced IPOs where the company uses dual class shares and don't have the control motive should be less frequent. The study uses existing theories on the underpricing phenomenon which it compares to theories about retaining control to generate a hypotheses on the connection between underpricing and corporate governance. A deductive approach has been applied to a quantitative method to test the existing theories on empirical data.  The sample of the study is composed of 130 companies that conducted an IPO between 2011-2015 in the Swedish market.  104 companies with single class shares and 26 companies with dual class shares. After testing the result against variables generated from the previous literature this study cannot demonstrate a significantly lower initial logarithmic return among companies using dual class shares.

<p>Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn.</p><p>Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll.</p><p>Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen.</p><p>Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringen</p><p>om intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket. Kunskap om COSO-modellen kan därför vara en god hjälp i förståelsen för styrelsernas rapporter om intern kontroll.</p>

<p> Abstract</p><p><strong>Date:                                  </strong>2009-06-03</p><p><strong>Level:                                 </strong>Master thesis in Business Administration, 15 points</p><p><strong>Authors:                            </strong>Branka Milencovici            Deniz Solmaz</p><p><strong>Tutor:                                </strong>Ulla Pettersson</p><p><strong>Title:                                  </strong>The Swedish code of Corporate Governance - How the code administers in larger stock firms.</p><p><strong>Problem:                           </strong>The Swedish code follows the value of "comply or explain" when firms depart one or several rules, the reasons should be explained in the corporate report. The code does not include reasons for differences, it's up to the management themselves to take action. Is it possible to see if the code has been administered? Do differences prevent? Which are the most common? Is there any motivation?  </p><p><strong>Purpose:                           </strong>The main purpose with this essay is to study how Swedish firms administer the rules of the code in their corporate reports.</p><p><strong>Method:                            </strong>The method for this study is a deductive and qualitative approach. First we studied theory to understand the subject. Material that has been used is primary and secondary data that we later on finish with some criticism at the source.</p><p><strong>Result:          </strong>By looking at the guiding principles in the Swedish code you can see the differences in the corporate report. The most common ones are when the firms do not explain why they didn't include some information. When the firms do not give a cause of the difference you diverge from the code. In distinction can conduct in neglecting information and this is the main reason for introducing the code as a law, and it concerns all large stock firms</p>

<p>Under de senaste åren har frågor kring bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i många länder införts s.k. bolagskoder. Hittills har bara ett fåtal studier undersökt bolagskodernas tillämpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur bolagskoderna tillämpas och hur den institutionella miljön inverkar på kodernas tillämpning har två länder valts, Sverige och Tjeckien. Det kan förväntas att ländernas skilda institutionella uppsättningar kommer att påverka bolagskodernas tillämpning. Vidare är det av intresse att studera vilka faktorer som kan förklara bolagens val att följa bolagskoden.</p><p>För att uppfylla uppsatsens syfte har ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats antagits. Utifrån två befintliga teorier, agentteorin och den institutionella teorin, har att antal förklarande variabler tagits fram. Våra data insamlades i en kvantitativ dokumentundersökning, i vilken 100 svenska och 39 tjeckiska bolag ingick.</p><p>Slutsatsen blev att bolagskoden tillämpas i en högre utsträckning bland de svenska bolagen än de tjeckiska bolagen, i synnerhet vad det gäller de svenska bolag som åläggs att tillämpa bolagskoden. Storlek, hemlandets påverkan, antal styrelseledamöter, korsnotering samt lönsamhet var de förklarande variablerna vars statistiska samband med följsamhet gentemot koden inte kunde förkastas.</p>