Syftet med den här uppsatsen var att undersöka varför individer i Uppsala kommun källsorterar och vad som möjliggör och hindrar deras källsortering utifrån olika aspekter såsom bostadsform, upplevda samhällsnormer och ålder. För att besvara syftet ställdes frågeställningarna: Vilken inverkan har bostadsform på individers källsortering?, Hur påverkar tillgängligheten till avfallsrum och upplevelsen av det individers källsortering?, Hur påverkar upplevelsen av normer olika individers källsortering? och På vilket sätt påverkar generationstillhörighet individens källsortering?. Metoden för undersökningen var kvalitativa intervjuer i kombination med observation. Resultatet visar på att orsaker till varför en individ källsorterar eller inte ligger på individnivå snarare än generation. Individens syn på miljön har en viktig påverkan på om en individ källsorterar eller inte. Det är den specifika bostaden med dess förutsättningar för källsortering som har större inverkan på källsortering än bostadstypen i sig. Tillgänglighetsaspekten var viktig för samtliga respondenter men det varierade från individ till individ beroende på deras egen attityd och värderingar.

Enligt gällande svenska lagstiftning ska det allmänna arbeta för ett delaktigt och jämlikt samhälle. Det är ett välkänt faktum inom statsvetenskapen att bostadsområden påverka individers medborgarskap samt kan påverka om individen inkluderas eller exkluderats av samhället. Detta arbete undersöker om ens persons typ av bostad påverkar ens medborgarskap. Metoden som arbetet använde var enkäter som gjordes online som sedan delade via sociala medier. 116 personer svarade på enkätens 10 obligatoriska frågor som undersökte likheter och skillnader mellan bostadstyperna. 39 utav de 116 respondenterna svarade också på den öppna fråga som frågade hur de själva att deras bostadsområde påverkade dem upplevde. Respondenterna var främst kvinnor, personer mellan 31-60 år, inkomsttagare med en månadsinkomst på 30 001 kronor eller mer, arbetar fulltid och bo antigen i villa eller lägenhet. Resultatet blev att vissa skillnader upptäcktes mellan bostadstyperna men många likheter upptäcktes också. Dessa skillnader och likheter gav ingen uppenbar förklaring varför resultaten ser som de gör. Författaren teoretiserar att vissa okända faktorer påverkar variablerna studien har undersökt vilket kan förklara studiens resulterat.