Branding and the management of brands has become a highly prioritized aspect for com-panies to maintain lasting competitive advantage and to provide meaning to consumption. Therefore companies have adopted an inside-out approach in order to manage their brand. The challenge with an inside-out approach is to align the internal brand identity,what brands communicate, with the external brand image, what consumers perceive. Therefore two questions are crucial to answer; how does the brand want to be perceived and how is the brand actually perceived? There is a risk that gaps occur in the communication of the brand, and these gaps are crucial to monitor and prevent for effective brand management. This paper proposes a method on how to measure and align brand identity and brand im-age, based on existing theories and models regarding brand management. The method is evaluated through a case study, where the difference between Happy Plugs’ brand identity and brand image is analyzed. The method was designed using Kapferer’s Brand Pyramid and Brand Identity Prism. Both qualitative and quantitative data is used to examine how wide the gap between Happy Plugs’ brand identity and brand image is. The Happy Plugs brand is solely used as a tool to apply the designed method and evaluate the validity of it. The findings show that a gap in brand identity and brand image does occur, at higher levels of the brand pyramid, or brand identity. The results from the case study indicate that the designed model is an effective tool in identifying and measuring possible gaps, and is a use-ful approach for companies who wish to align their brand identity with brand image.

Dagens teknologiska utveckling har bidragit till vårt mediaintensiva samhälle som iallt större utsträckning har övergått till ett konsumtionssamhälle. Trots Sverigesrestriktioner gällande marknadsföring riktat till barn, står barn för stora delar avlandets konsumtion, vilket inte minst förstärkts genom internets utveckling. Dagensbarn är rikare än någon annan generation genom tiderna, vilket är något företag i daguppmärksammat vid utformandet av marknadsföring och produkter. Varumärken harfått en större betydelse på den konkurrenssatta marknaden, inte minst bland barn.Uppsatsens syfte är att identifiera och fördjupa diskussionen kring barnskonsumtionsmönster i yngre åldrar. Uppsatsen belyser den varumärkesmedvetenhetsom råder i åldrarna 6-10, samt identifierar likheter respektive skillnader gällandebarns relation till klädmärken.Studiens huvudsakliga teorier är varumärkesvärde, visual literacy och grupptryck,vilka sammankopplas med den insamlade empirin för att svara på hur barns relationtill klädmärken ser ut. Ett företags varumärkesvärde förklaras genom en vedertagenmodell tillämpad på vuxna, som sedan utvecklas för att undersöka huruvida den kanappliceras på barn. Studien är av kvalitativ typ och grundas i ett tillvägagångssätt därteoretiskt och empiriskt material sammankopplats. Den empiriska insamlingenutfördes på en skola med elever från förskolan till årskurs fyra och bestod avgruppintervjuer, bilduppgifter och observationer.Barn i åldrarna 6-10 är mycket varumärkesmedvetna och varumärken påverkar dem idess vardag mer än vad de själva förstår. Deras medvetenhet samt förmåga attåterkalla varumärken från minnet, både muntligt och bildligt, ökar i takt med att barnblir äldre. Visual literacy spelar en betydande roll i barns relation till varumärken,vilket sker på ett emotionellt plan. Föräldrar påverkar barns relation till varumärkenoch då främst genom en rationell synvinkel. Endast de äldre barnen diskuterarklädinköp utifrån pris, vilket tyder på att de ser sig själva som konsumenter.Majoriteten barn bestämmer själva vad de tar på sig, men det är betydligt färre sombestämmer vad som ska inhandlas eller i vilken affär det ska göras. Dock påverkar deflesta barn klädinköp. Barn tycker unikhet och bekvämlighet, gällande klädval ärviktigt, men indirekt kan vi genomskåda att varumärken stärker den socialatillhörigheten hos barn och att bli socialt accepterad är en viktig del i barns liv.The technological developments of today have in many ways contributed to themedia-intensive society of ours, emphasizing consumption habits. Despite Sweden’sadvertisement restrictions concerning children, they contribute to large parts of thecountry’s consumption, which is particularly enhanced by the expansion of Internet.Children today are better off than previous generations, which companies today takeadvantage of when customizing marketing activities as well as designing products.Branded products are increasingly of greater importance, since the market place ismore competitive than ever, especially among children.The purpose of this study is to identify and develop the discussion concerning youngchildren’s relationship with brands. The aim is to highlight brand awareness amongchildren aged 6-10, as well as to identify similarities and differences in children’srelationship to brands.The main theories, which the study is based upon, are: brand equity, visual literacyand peer pressure, which are all engaged with empirical data, to further explainchildren’s relationship to brands. A company’s brand equity is explained using anadult-based model, which then is modified, attempting to explain whether or not it canbe applied on children. It is an qualitative study incorporating theoretical andempirical data. The empirical data was collected at a primary school and consisted ofinterviews, observations, as well as imagery exercises.Children aged 6-10 are very brand conscious and more affected by brands than theyrealize. Children’s awareness and ability to recall brand names from memory,verbally and figuratively, increase as children get older. Visual literacy plays asignificant role in the child’s relationship to brands, which is mainly of emotionalmanner. Parents influence the children’s relationship to brands, primarily through arational point of view. Only the older children discuss purchase of clothing based onprice, suggesting that they see themselves as consumers. Most children decidethemselves what to wear, but a lot fewer decide what and where to purchase clothing.All though, nearly all children influence the purchasing decision. Children consideruniqueness and comfort as important elements of clothing, but simultaneously we candistinguish that brands strengthens children’s social affiliation, and to be sociallyaccepted is an important part of children’s life. / Program: Textilekonomutbildningen