I Medelpad så kommer man under hösten eller vintern att arbeta med en för polismyndigheten ny metod som kallas för ”Tio i topp”. Den går ut på att man har en lista över cirka 10 personer som är yrkeskriminella och som begår väldigt många till antalet vardagsbrott. Denna stora mängd vardagsbrott klaras sällan upp men kostar betydande summor för samhället. Listan skall innehålla information om de mesta aktiva brottslingarna och den skall uppdateras ständigt. De poliser som ser eller träffar på en kriminell som finns på listan skall lägga in på listan vart den kriminelle var, var på väg och vilka han umgicks med eller annan information som kan vara till nytta, nästan som en punktmarkering. Meningen är att man skall kunna knyta brottslingen till brotten som begås och att brottslingen alltid skall känna sig påpassad av polisen och därmed avstå från att begå brotten. Detta arbetssätt har stöd i både beslutsteorin och rutinaktivitetsteorin.

Syftet med den här studien har varit att studera vad som kännetecknar primära brottsoffer samt om det går att förebygga brott gentemot dessa. Metoden för studien har varit kvalitativ där litteratur samt erfarenheter kring ämnet legat till grund för resultatet. Resultatet visade att det finns olika typer av brottsoffer såsom primära, sekundära och tertiära offer. Vidare finns det olika kännetecken för offer. Offer kan karaktäriseras som idealoffer, motsats till idealoffer samt andra typer av offer, som kan vara motsträviga eller medskyldiga. Det finns dock inga värderingar som exempelvis ålder, kön och etnicitet i dessa begrepp vilket är viktigt att observera. För att ett brott ska uppstå måste det finnas ett attraktivt objekt, en potential gärningsman samt brist på kontroll. De som utsätts för brott har ofta en viss typ av leverne eller ingår i så kallade riskgrupper. Viktimiseringsprocessen försöker förklara hur olika faktorer kan inverka på risken att bli utsatt för brott. Upprepad viktimisering är ett vanligt förekommande begrepp. Begreppet innebär att på samma sätt som att det är få människor som begår brott så är det en liten klick som gång på gång blir drabbade. Beträffande det preventiva arbetet tar beslutsteorin upp olika åtgärder i förebyggande syfte att minska brottsligheten. En minskad brottslighet leder till färre brott, vilket generar färre brottsoffer. Vidare gäller det att ändra attityd hos olika institutioner i samhället för att på ett effektivare sätt bekämpa brottsligheten. Resurser för polis och andra institutioner måste också finnas för att olika insatser skall kunna genomföras och ge resultat. Dessa resurser kan lättast frigöras genom politiska beslut vilket innebär att politiker också måste se relevansen i dessa frågor.

Snatteri är ett brott som har blivit allt vanligare på senare tid. Vi ville skriva om detta för att vi anser att detta är ett brott som kan vara grunden till mer allvarlig brottslighet. Vi valde att titta närmare på hur Hennes & Mauritz, Kiosken Ålidhem och ICA Mariehem förebygger snatterier. Anledningen till att vi valde dessa tre företag är att de är av olika storlek och har olika sortiment till försäljning. För att ta reda på hur dessa företag bedriver sitt arbete mot snatterierna genomförde vi tre intervjuer, en med varje företag. De frågeställningar vi ville ha svar på var: • Vilka är det som snattar, vilka varor är mest attraktiva och vilken tid på dagen snattas det mest? • Vad gör de olika företagen för att förebygga snatterier? • Anmäler man alltid ett snatteri till polisen? • Skiljer sig de olika företagen mot varandra beträffande de brottsförebyggande åtgärderna och i så fall hur? Innan intervjuerna läste vi olika litteraturer för att själva förstå hur man skall tänka då man vill förebygga ett brott som snatteri. Dessa skrifter utgjorde sedan grunden för vår teoridel. Även om de tre företagen skiljer sig från varandra på många punkter så har de en sak gemensamt, alla tänker på något sätt brottsförebyggande och alla vill bli av med problemet snatteri.

Den form av medling som tas upp i detta arbete är medling vid ungdomsbrott, utifrån de principer som används i Örnsköldsvik. Vi har skaffat material från medlare i Örnsköldsvik samt tagit reda på fakta ur ett antal böcker gällande medling för att få en större inblick i medlingsförfarandet just vad det gäller Örnsköldsviksmodellen. Vi har bl.a. funderat kring de positiva och negativa effekterna på både gärningsman och brottsoffret samt tagit del av den statistik som finns gällande återfall av ungdomar som deltagit i medling.

Denna uppsats om medling beskrivs utifrån litteratur, tidigare studier om medling samt offentliga rapporter. Syftet med denna uppsats var att få en fördjupad insikt i metoden medling samt att beskriva hur det fungerar praktiskt. För att göra detta har vi använt oss av teorin reparativ rättvisa vilket innebär: att förbättra samhället i nuet och på gottgörelse mellan offer och gärningsman. Några ledord är problemlösning, förlåtelse och ånger. För att kunna utföra detta arbete korrekt har vi använt oss av några frågeställningar, till exempel: Vad innebär medling?, Vilka effekter kan medling ha på offer/gärningsman. Slutsatsen av arbetet blev att vi instämmer med tidigare studier om medling om att det är ett bra komplement till det nuvarande rättsystemet.

Den liberala synen på droger som finns idag, påverkar ungdomar i dagens samhälle. Skolan är en plats där de påverkas av både grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vår uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning på skolor. Det är viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begränsa ungdomars tillgänglighet av alkohol och droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen är byggd på en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i Umeå kommun. Vi har även använt oss av olika teorier och modeller för att hitta sätt att utveckla det förebyggande arbetet mot langning på skolor. De frågor vi ställt oss är: - Är langning på skolor ett stort problem? - Vilka faktorer gör att det förekommer langning på skolor? - Har skolorna någon droginformation och engagerar de sig i dessa problem? Det resultat vi vill påvisa med vår enkätundersökning är att det faktiskt förekommer langning på skolor. Eleverna tycker i allmänhet att skolan inte engagerar sig i alkohol– och drogfrågor trots att det finns många som har ett intresse av dessa frågor. Ungefär hälften av alla elever känner någon som köpt alkohol eller droger på skolan vilket är skrämmande.

Vi valde detta ämnet för att vi anser att det är ett växande problem i dagens samhälle. Statistik från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning) visar att på sjuttiotalet var andelen elever som någon gång provat narkotika hög. Denna nivå sjönk under åttiotalet för att sedan öka igen på nittiotalet och är nu under tjugohundratalet åter på samma höga nivå som på sjuttiotalet. Vi tror att högstadieskolorna har en stor möjlighet att påverka ungdomarna att inte använda droger. Vi ville därför ge en bild av hur två olika högstadieskolor i Umeå arbetar förebyggande mot droger. Vilka de samarbetar med och hur undervisningen ser ut. Vi har intervjuat personal på en friskola och vi försökte även att få information från en kommunal skola men de har inte velat samarbeta. Syftet med att ta en av varje var att se på skillnaderna i undervisningen. Vi har hållit en intervju med en polis som samverkar med de flesta skolorna i Umeå. Vi har även sökt information i litteratur som används av skolorna i sin narkotikaundervisning. Genom detta arbete har vi kommit fram till att intresset för narkotikaundervisning är lågt eftersom att det inte finns någon färdig handlingsplan eller målsättning i den skola vi har varit i kontakt med. Vi anser att skolorna är dåligt styrda från högre instanser, det borde finnas mycket tydligare riktlinjer.

MC-kriminaliteten är idag ett växande hot mot samhället. Det finns tre stora MC-klubbar med tillhörande supporterklubbar som utger sig tillhöra de enprocentsklubbarna som står utanför samhällets regler och lagar utan håller sig till deras egna bestämmelser. Gävleborgs- och Norrbottens län har under många år varit förskonade mot en större etablering av dessa klubbar. Av denna anledning så är det av intresse att fördjupa sig i vad orsaken är till att dessa klubbar inte har etablerats i dessa två län. Denna kunskap är viktig att erhålla som nybliven polis, detta eftersom att det i utbildningen inte finns inlagt i något moment som ett ämne och att det ger oss förutsättning för att kunna jobba effektivt mot denna typ av kriminalitet. Information om dessa Mc-klubbar, rättsväsendets arbete, regeringens syn på denna typ av kriminalitet, juridiska hinder och samarbete mellan aktörerna i samhället är viktiga aspekter för att kunna förebygga och jobba mot denna Mc-kriminalitet och för att kunna stävja utvecklingen och förhindra en nyrekrytering av medlemmar till dessa MC-klubbar.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjänstens roll i arbetet med att uppmärksamma barn i fara. Denna uppmärksamhet har fokuserats på barn som varit vittne till våld i hemmet eller som själva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna fråga gällande barn i fara är så viktig att den behöver lyftas fram i samhället. Vi har valt att även studera hur långt arbetet kommit med att uppmärksamma barn som brottsoffer och som målsägande. För att få en så omfattande bild som möjligt över ämnet har vi använt oss av olika källor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom området. Resultatet har visat på stora brister gällande polisens anmälningsskyldighet och bristande kunskap inom detta område gällande barn i fara. Denna okunskap inom polisen har inneburit att barn som utsatts för fara inte har fått det stöd och hjälp de har rätt till.

Efter en kartläggning av polismyndigheten i Skåne (2003) gällande förekomsten av kriminella ungdomsgäng konstaterades det att i Malmös stadsdel Rosengård fanns cirka 100 kriminellt aktiva ungdomar och att det fanns ett antal verksamma ungdomsgäng i området. Med vetskap om att ungdomskullarna kommer att öka de kommande åren i Skåne med en topp under 2005-2008 ser polisen en risk för ökad ungdomskriminalitet i området. Syftet med detta fördjupningsarbete är att ta reda på hur polisen arbetar mot ungdomsbrottslighet i just stadsdelen Rosengård. Mina frågeställningar rör gängmiljöerna och polisens handlingsplan mot ungdomskriminaliteten. Mitt tillvägagångssätt har varit att granska dokument från polismyndigheten i Skåne samt läsa litteratur rörande ungdomskriminalitet. För att få ökad kunskap om hur man arbetar i Rosengård har jag att intervjuat polisinspektör Erik Jansåker. Omfattningen begränsas till tidsperioden 2003-2005 och inriktas på polisiära frågor. Vad jag har kunnat konstatera är att myndigheten har uppmärksammat problemet med ungdomskriminalitet och utarbetat strategier och lokala handlingsplaner. I Rosengård arbetar man mot ungdomskriminaliteten med en utarbetad modell som innebär individorienterade insatser mot ledargestalter och de mest brottsaktiva ungdomarna. Målet är att ledargestalterna ska bli föremål för de sociala myndigheternas åtgärder.