<p>Syftet med denna rapport är att ta reda på hur vuxna män går tillväga för att inleda en kontakt med ett barn eller en ungdom i sexuellt syfte på Internet samt att ta reda på vad svensk polis kan göra åt detta. I teorikapitlet tar vi upp två teorier som kan förklara varför en person vill begå ett sexuellt övergrepp på ett barn och där vi även förklarar vad en pedofil är. Vårat resultat visar att det är barn och ungdomar i varierande ålder som blir utsatta för grooming, främst av äldre män. Det vanligaste tillvägagångssättet är att kontakta barnen via olika communitys för att skapa en god relation för att sedan få till en träff i verkliga livet. Två av intervjupersonerna vi talat med jobbar på varsin polismyndighet, en i Västerbottens län och en annan i Västernorrlands län. Genom dessa intervjuer har vi försökt att skapa en bild av vad polisen kan göra mot detta problem. Vi har också intervjuat Mats Andersson som arbetar på ett privat företag med frågor runt grooming och han är en nyckelperson i vår rapport därför att han har många års erfarenhet av detta problem. Slutligen har vi även arbetat fram olika förslag på åtgärder som rör grooming. Ett av förslagen går ut på att Mats Andersson ska komma och föreläsa på polisutbildningarna i Umeå och Stockholm för att upplysa om detta växande problem.</p>

<p>Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rådet och samarbetet med polisen i Skellefteå Kommun. Jag har även belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp några teorier om hur man ska få ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nära samarbete med polis, socialtjänst och övriga myndigheter kan man komma långt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har använt mig av den nationella rapporten ”allas vårt ansvar” som man jobbar efter i Skellefteå. Dessutom har jag intervjuat tre nyckelpersoner när det gäller brottsförebyggande arbetet. De jobbar alla tre i Skellefteå och har god lokal kännedom. Den viktigaste slutsatsen är att ha en situationell och social prevention som fungerar och att man prioriterar tidiga insatser mot ungdomar som har problem hemma eller i skolan.</p>

<p>I ett tillägg i Socialtjänstlagen (1 januari 2008) fastställdes att Sveriges samtliga kommuner skall tillhandahålla tjänsten medling. Brottsförebyggande Rådet har utfärdat riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas. Denna rapport beskriver tre av Sveriges kommuners medlingsverksamhet. För att besvara vårt syfte har vi valt att intervjua nio representanter från åklagarkammaren, medlingsverksamheten och polismyndigheten. Intervjuerna fokuserade särskilt på frågor om kommunikation, samarbetsformer och eventuella förändringsbehov. Centrala intervjuresultat visar att samarbetet och kommunikationen mellan berörda myndigheter är effektivt och väl fungerande. Därtill framkommer att vissa förändringar gällande lagens tillämpning vore önskvärda för att uppnå ett tillfredsställande resultat för de inblandade parterna.</p>

<p>Rapportens huvudsyfte är att belysa hur samarbetet mellan polisen och fotbollsklubbarna i Stockholmsområdet fungerar i samband med allsvenska fotbollsmatcher, vilken lagstiftning som är mest aktuell och om den har några brister. Intervjuer har genomförts med polis och säkerhetsansvariga för respektive fotbollsklubb där de gett sin syn på samarbetet och lagstiftningen. Resultatet av intervjuerna visar på önskemål om lagändringar eller tillägg till redan befintlig lagstiftning både från polis och säkerhetsansvariga från klubbarna. Mycket finns att lära av länder med stor erfarenhet av supportervåld och den typ av lagstiftning som finns i exempelvis England. Vad samarbetet beträffat inleds det redan innan säsongen börjar vid planering av spelschemat och pågår säsongen ut samt avslutas med uppföljning och utvärdering.</p>

<p>Ordningsstörande kring allsvensk fotboll, främst i Stockholm har länge varit ett problem för samhället. I samband med dessa matcher begås skadegörelse, misshandel och ordningsstörningar i hög utsträckning och en allsvensk fotbollsmatch kan kosta uppemot 600 000 kronor. Syftet med denna rapport är att belysa de skyldigheter som polisen har i fråga om den allmänna ordningen och säkerheten kring allsvenska fotbollsmatcher i Stockholm. Vidare vill vi ta reda på om polisens utbildning är tillräcklig för att de ska klara av detta på ett bra sätt. Vi valde att intervjua yttre kommissarie Anders Sigurdsson vid Operativa avdelningen i Stockholm med anledning av att han är ansvarig för planering av insatser kring allsvenska fotbollsmatcher i Stockholm. I intervjun med Anders Sigurdsson framkom att lagstiftningen upplevs som komplicerad i samband med matchers slut då supportrar ska släppas ut samtidigt från arenorna. Sigurdsson anser också att det skulle behövas lagändringar för att underlätta polisens arbete kring allsvenska fotbollsmatcher. Vice chefsåklagare Per Lindqvist fick ett uppdrag av regeringen att ta fram förslag till en effektivare lagstiftning mot fotbollshuliganer för att stävja problematiken kring allsvenska fotbollsmatcher. En fråga vi ställer oss är varför Sverige inte tar till sig den kunskap och information som andra länder med liknande och ännu värre problem har och förvaltar den på rätt sätt.</p>

<p>I denna rapport tar vi upp ansvarsfrågan kring säkerhetsarbetet vid Luleå Hockeys hemmamatcher i Coop arena. Vi har genom att studera lagtext, intervjua företrädare från polisen, Luleå Hockey och LuleåFans, Luleå Hockeys supporterklubb, försökt skapa oss en bild av dels hur det juridiska ansvaret fördelas och dels hur samarbetet fungerar de olika aktörerna emellan. Enligt ordningslagen har Luleå Hockey ansvaret för säkerheten i Coop arena. Polisen är alltid närvarande vid matcher och har även extra bevakning vid derbymatcher mellan Luleå Hockey och Skellefteå AIK. Denna bevakning behöver dock inte Luleå Hockey betala något för eftersom de är en ideell förening. I arbetet har vi kommit fram till att problemen inte alls var så stora som vi trodde men att det trots allt finns en del problem, framför allt tycker både Luleå Hockeys säkerhetsansvarige och LuleåFans talesperson att Luleå Hockeys ledning inte prioriterar säkerhetsfrågorna tillräckligt mycket. I arbetet framkommer också kritik mot lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang som är både krånglig och svår att tillämpa som den är utformad i dagsläget.</p>

<p>Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och på svenska gårdar. Tråkigt nog blir inte alla djur väl omhändertagna av sina ägare, det är då djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift är att kontrollera välmåendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhändertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gå till, bl.a. Djurskyddslagen, Djurskyddsförordningen, Lag om kontroll av husdjur m.m. Dessa lagar kan ibland vara svårtolkade för respektive myndighet och problem gällande ett gott samarbete uppstår. Vilket kan vara ett problem ur många olika synvinklar. T.ex. att det råder en bristande kommunikation myndigheter emellan. Eller att det är fel person på fel plats inom sitt kunskapsområde. Om kunskap, förståelse och vilja finns att utföra ett bra arbete, skulle det underlätta arbetet en hel del. Det råder även vissa problem i lagen gällande sekretess, vilket medför att kommunikationen försvåras mellan olika kommuner eller mellan myndigheter i samma kommun. Lägger man ner lite mer energi och arbete på att hålla kontakt mellan varandra genom att t.ex. utse en kontaktperson i respektive myndighet, tror jag att samarbetet kan ta stora kliv framåt.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att titta på hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjänsten, när det gäller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal på myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utveckla. Också lagbestämmelser om skyldighet för Polisen och Socialtjänsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehåller intervjuer med personal från respektive myndighet. Resultat från tidigare undersökningar gällande samverkan mellan berörda myndigheter tas också upp. I rapportens resultat kan konstateras att samverkan är en aktuell och angelägen fråga, formerna för och framgången med samverkan ser också olika ut på olika orter. Känslan hos personal på myndigheterna av hur väl det praktiska samarbetet fungerar varierar också. Som några faktorer för en framgångsrik samverkan kan nämnas viljan att samarbeta och en förståelse för den andres arena men också rutiner för samverkan samt handlingsplaner och tydliga riktlinjer för hur samverkan ska ske. Det krävs också att dessa integreras och förankras på alla nivåer i verksamheten.</p>

<p>Rapportens syfte är att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiära strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiärt brottsförebyggandearbete inom områdena lokal förankring och återkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhällsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravställare genererar krav på polisverksamheten i Sverige.Rapporten är en litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som där presenterasangående polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för ämnet relevanta styrdokument från Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiära strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemområden och utmaningar somutvecklingsarbetet på det brottsförebyggande området och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrättelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhåller sig till tankarna bakom närpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete.</p>

<p>Det finns en uppfattning om att fullmånen skulle påverka människan på olika sätt,och också att det skulle finnas ett samband mellan fullmåne och den mänskligaaktivitet som kallas brottslighet. Vissa tidigare genomförda studier av sambandetmellan fullmåne och brottslighet visar inget entydigt resultat. Rapportens syfte äratt ta reda på om det finns något mätbart samband mellan fullmånen och mängdenbrottsligheten. Detta undersöks genom att antalet händelserapporter för tvåpolismyndigheter, Gävleborg och Jämtland, analyseras under sex månader, medavseende på hur händelserapporter fördelas över månadernas dygn. Studien visaratt det inte finns något påvisbart samband mellan fullmåne och antalethändelserapporter, alltså brottsligheten. I rapporten diskuteras bland annat folktrooch mytbildning som möjliga orsaker till sambandet mellan fullmåne ochbrottslighet fått fäste i poliskretsar. Vidare föreslås fortsatt och utvidgad forskningför att genom studier av ett större material utreda frågan.</p>