<p>Medling är en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan några år tillbaka. Det handlar om att sammanföra gärningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjälp av en opartisk medlare. Medlingen ger gärningsmannen en chans att be om ursäkt för det han/hon har gjort och få en djupare förståelse för brottsoffrets negativa upplevelser. Även brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgås vilket utvecklas i arbetet. Vidare handlar arbetet om medlingens idé och hur det fungerar i praktiken. Det handlar också om när man har valt att använda medling och hur man går till väga; det vill säga vilka gärningsmän som skall genomgå medling och vid vilka brott. Vi har sett att det i de flesta medlingsmöten ofta har varit unga gärningsmän, och vi har därför valt att genom hela uppsatsen benämna gärningsmannen som ”den unge”. Medling är en ny företeelse i Sverige och det har pågått en del försöksverksamhet runt om i landet. På grund av att försöksverksamheten inte har utvärderats vet man inte om det har haft någon positiv effekt på den unge gärningsmannen eller brottsoffret. Detta har gjort att vi istället har inriktat oss på att visa hur medling fungerar rent praktiskt. Vi tror att många inte har kännedom om vad medling egentligen är. Vi vill i denna uppsats försöka ge inblick i hur medling fungerar i praktiken. Uppsatsen är uppbyggt på rapporter från BRÅ, samt litteratur som belyser ämnet reparativ rättvisa.</p>

<p>Den form av medling som tas upp i detta arbete är medling vid ungdomsbrott, utifrån de principer som används i Örnsköldsvik. Vi har skaffat material från medlare i Örnsköldsvik samt tagit reda på fakta ur ett antal böcker gällande medling för att få en större inblick i medlingsförfarandet just vad det gäller Örnsköldsviksmodellen. Vi har bl.a. funderat kring de positiva och negativa effekterna på både gärningsman och brottsoffret samt tagit del av den statistik som finns gällande återfall av ungdomar som deltagit i medling.</p>

<p>Denna uppsats om medling beskrivs utifrån litteratur, tidigare studier om medling samt offentliga rapporter. Syftet med denna uppsats var att få en fördjupad insikt i metoden medling samt att beskriva hur det fungerar praktiskt. För att göra detta har vi använt oss av teorin reparativ rättvisa vilket innebär: att förbättra samhället i nuet och på gottgörelse mellan offer och gärningsman. Några ledord är problemlösning, förlåtelse och ånger. För att kunna utföra detta arbete korrekt har vi använt oss av några frågeställningar, till exempel: Vad innebär medling?, Vilka effekter kan medling ha på offer/gärningsman. Slutsatsen av arbetet blev att vi instämmer med tidigare studier om medling om att det är ett bra komplement till det nuvarande rättsystemet.</p>

<p>Det är en liten del av befolkningen som står för en stor del av brottsligheten. Denna grupp kallas för ”kroniker”. De har ofta en lång kriminell bana bakom sig och har anammat kriminalitet som en livsstil. En stor del av polisens vardag består av hantering av denna grupp och att avbryta en sådan livsstil har visat sig svårt, trots stora insatser. Att arbeta brottspreventivt/problemorienterat är ingen direkt nyhet för polisen, även om den inte fått den genomslagskraft som det var tänkt från början. Att satsa mot ungdomar som är på väg att skaffa sig en kriminell livsstil kan via sig lönande. All forskning visar att ju tidigare man kan avbryta en pågående kriminell bana, ju större chans är det att det lyckas…</p>

<p>Vi har studerat det brottsförebyggande arbetet i Västerås och Nyköping. Framför allt har vi tittat på hur det bedrivs och utvärderas, samt på vilken forskning man grundar sitt arbete. Vi har funnit att så vitt vi kan se, grundas all brottsförebyggande verksamhet på den forskning som gjorts av Marie Torstensson med flera.</p>

<p>Detta arbete handlar om upprepad utsatthet för brott, vilket enkelt förklarat att vissa objekt eller personer utsätts för brott upprepade gånger under en viss tid. Det här arbetet är inriktat på skolor som utsätts för inbrott. Kan man förebygga upprepade inbrott mot skolor skulle uppemot 90 % av alla anmälda inbrott på skolor som minst anmält 2 st inbrott tidigare kunna förhindras. Ur brottsförebyggande syfte har man mycket att vinna på genom att arbeta mot så kallad viktimisering eftersom en stor del av alla anmälda brott är upprepade brott samt att insatserna kan sättas in mot en mindre grupp. Viktigt att tänka på är att åtgärderna bör sättas in så fort som möjligt efter brottet, då risken är störst för upprepad utsatthet. Vi kommer att visa exempel på olika skolor i Umeå kommun som varit mer utsatta för inbrott än andra skolor. Vi kommer även att ge förslag på åtgärder för att förebygga dessa inbrott samt att visa på vilka åtgärder som skolorna själva vidtagit. Till vår hjälp har vi bland annat använt statistik från Umeå kommun samt intervjuer med personer på olika av de utsatta skolorna.</p>

<p>Många av de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med klotterproblemen bygger på för lite kunskap, och har i vissa fall istället t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste är att inhämta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rätt åtgärder. Man ska utgå från hur det ser ut hos sig, för en åtgärd som fungerat på ett ställe är inte självklar till att fungera på ett annat. Situationella åtgärder dominerar när det gäller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet där, så ser man att det kan löna sig att även satsa på olika sociala åtgärder…</p>

<p>Den liberala synen på droger som finns idag, påverkar ungdomar i dagens samhälle. Skolan är en plats där de påverkas av både grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vår uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning på skolor. Det är viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begränsa ungdomars tillgänglighet av alkohol och droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen är byggd på en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i Umeå kommun. Vi har även använt oss av olika teorier och modeller för att hitta sätt att utveckla det förebyggande arbetet mot langning på skolor. De frågor vi ställt oss är: - Är langning på skolor ett stort problem? - Vilka faktorer gör att det förekommer langning på skolor? - Har skolorna någon droginformation och engagerar de sig i dessa problem? Det resultat vi vill påvisa med vår enkätundersökning är att det faktiskt förekommer langning på skolor. Eleverna tycker i allmänhet att skolan inte engagerar sig i alkohol– och drogfrågor trots att det finns många som har ett intresse av dessa frågor. Ungefär hälften av alla elever känner någon som köpt alkohol eller droger på skolan vilket är skrämmande.</p>

<p>Narkotikamissbruk idag är ett stort problem och något som poliser dagligen kommer i kontakt med. En undersökning gjord vid Underrättelseroteln vid LKP i Västra Götaland visar på att narkotika ligger bakom många vardagsbrott. Alla som förts upp som skäligen misstänkta för narkotikabrott under åren 1999-2002 kartlades och jämfördes med den vardagsbrottslighet som förekommit under dessa tre år. Det visade sig att i 33% av fallen av vardagsbrottsligheten förekom personer som också varit uppförda som skäligen misstänkta för narkotikabrott. Narkotikamissbruket bland ungdomar i Sverige har ökat i stort sett varje år sedan början av 1990-talet. Ett sätt att försöka komma åt narkotikamissbruket är att hitta idéer för att på lång sikt minska nyrekryteringen av narkotikaanvändare, fördelaktigast genom att koncentrera insatserna kring ungdomar. Vi tycker att det finns behov av en mer kontinuerlig form av narkotikautbildning på landets tre polisutbildningar och ge förslag på hur intresserade studenter kan ges möjlighet till ytterligare engagemang och kunskapsinformation i framtiden. Kursen drogtecken och symptom har använts på polisutbildningen i ca. 5 år och syftar till att under två dagar lära ut de olika drogkategorierna, hur de påverkar kroppen och hur man kan se på en person att han eller hon är påverkad av en viss drog. Idag är den utbildningen utbytt på två av landets polisutbildningar. I diskussionen behandlas Brå:s rapport (1999:1) här beskrivs hur polisen som droginformatör inte tycks utgöra någon avgörande betydelse för elevernas attityder kring droger i allmänhet. Vi tror dock annorlunda. Vi tror det beror mycket på hur informationen förmedlas. Det viktiga är hur informationen förs fram och vad budskapet är. Våra idéer kring skolkontakt tror vi kan förverkligas genom att nyttja studenterna på skolorna i Stockholm, Umeå och Växjö. Målet är inte att varje polisiär individ ska bli duktig på det mesta som handlar om narkotika, målet är att minska nyrekryteringen.</p>

<p>Vi har i det här arbetet valt att fördjupa oss i hur det förebyggande arbetet mot narkotika fungerar på området Backen i Umeå. I detta arbete har vi ställt oss tre frågor: Fungerar det förebyggande arbetet mot narkotikan? Fungerar samverkan mellan de olika aktörerna? Hur kan en handlingsplan över det drogförebyggande arbetet se ut? Vi har i arbetet läst verksamhetsplaner, handlingsplaner och även intervjuat berörda aktörer som alla försöker arbeta mot narkotikan på området Backen. Utifrån dessa fakta har vi arbetat fram en handlingsplan som kan vara en hjälp för dom olika aktörerna på Backen området. Handlingsplanen understryker vikten av samarbetet mellan dom olika aktörerna, samt en tidig upptäckt och konsekvent handlande från dom vuxna gentemot narkotikan…</p>