<p>Ungdomar och alkohol är ett ständigt aktuellt och omdebatterat ämne. Denna studie ärinriktad på att studera en polisiär arbetsmetod, kallad Kronobergsmodellen, som syftar till attbegränsa ungdomars alkoholkonsumtion. Fortsättningsvis undersöks vilkabrottsförebyggande effekter modellen genererat. Idag är ca 65% av ungdomarna i årskurs 9 attanse som alkoholkonsumenter. 10% av dessa uppger att de någon gång hamnat i slagsmål pågrund av sin berusning. Vi fann att Kronobergsmodellen tar sikte mot flera aktörer för attkomma tillrätta med den här typen av problem. Polisen mot jobbar ungdomarna själva, derasföräldrar samt mot personer som säljer alkohol till underåriga. Varje gång en underårigpåträffas med alkohol kontaktas dennes föräldrar. Dessutom upprättas även en anmälan omlangning eftersom den som försett ungdomen med alkohol har gjort sig skyldig till detta brott.Den unge är därefter att anse som vittne till langningsbrottet. Anmälningsstatistik frånKronobergs län visar att Kronobergsmodellen kan ha haft en viss betydelse för att få nerantalet våldsbrott utomhus. Efter införandet av detta arbetssätt sjönk misshandelsbrottenutomhus i flera år, detsamma gäller även för olika typer av skadegörelsebrott.</p>

<p>Rapporten beskriver polisens svårigheter att informera unga gärningsmän om medling när ett brott är begånget. Fokus ligger på de yttre polisernas arbete i Västernorrlands län där tre närpolisområden, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, valts ut att undersökas. Att dessa områden utgör underlaget för studien har att göra med den stora skillnaden i antal medlingsärenden i de olika områdena. Enligt Rikspolisstyrelsen, som utformat en blankett, ska polisen tillfråga unga gärningsmän, som inte fyllt 21 år, om de vill bli kontaktade av en medlingsverksamhet vid brott. Detta för att förebygga återfall i brott för gärningsmannen samt öka tryggheten för brottoffret som deltar i medling. Genom en enkät, som besvarats av poliser i yttre tjänst, förundersökningsledare samt ungdomsbrottutredare, i de tre ovan nämnda områdena har det framkommit vad som kan utvecklas inom medling vid brott. Resultatet som visas i rapporten kan sammanfattas genom bristande kunskap och oklarheter vid information om medling till unga gärningsmän. De svarande har även visat sig ha likartade åsikter angående följderna av medling vid ungdomsbrott. Det har visat sig efter undersökningen att de poliser i yttre tjänst som svarat på enkäten vidhåller att medling inte ligger på deras bord medan lagen påvisar något annat. Författarna diskuterar i slutet kring förslag till förbättring av kunskap samt reducerade straff vid deltagande av medling.</p>

<p>Dialogpoliser är specialutbildade poliser som används under demonstrationer/opinionsyttringar. Dialogpolisens arbetsuppgift är att genom en förtroendefull dialog vara länken mellan folk i ett demonstrationsled och polisledningen. Genom att föra en dialog med de som vill demonstrera ska dialogpolisen undvika att missförstånd uppstår mellan polis och demonstranter. Syftet med detta arbete är att belysa de för och nackdelar med användandet av dialogpoliser. Jag har under mitt arbete intervjuat både dialogpoliser och personer som har erfarenhet av att utföra demonstrationer. Efter oroligheterna under EU-toppmötet i Göteborg sommaren 2001 tillsatte staten en utredning. I deras utredning riktades stark kritik mot polisen. Utredningen föreslog bland annat att polisen skulle ändra sitt arbetssätt när det gäller stora folksamlingar. Ett nytt arbetssätt för hur polisen ska handskas med folkmassor togs fram. Detta arbetssätt heter SPT-konceptet (särskild polistaktik). I detta koncept ingår dialogpoliser. Dialogpolisen ska försöka föra en dialog med de som vill demonstrera innan under och efter en demonstration. I mitt arbete har jag kommit fram till att det finns vissa demonstranter som är svåra att nå för dialogpolisen. Det som är problematiskt är att dessa demonstranter står för mycket av de oroligheter som brukar uppstå. Jag har också i mitt arbete kommit fram till att demonstranter kan påverka varandra i ett demonstrationsled.</p>

<p>Rapporten handlar om polisens arbete mot organiserad brottslighet i form av kriminella mc-gäng i Östergötlands län. Syftet med rapporten är att se vilka brottsförebyggande effekter polisens arbete mot de kriminella mc-gängen i Östergötlands län har haft. Det fanns 2007 tre kriminella mc-gäng i Östergötlands län och dessa var etablerade i Linköping, Norrköping och Åtvidaberg. Polisen i Östergötlands län startade en aktionsgrupp mot de kriminella mc-gängen efter att mc-klubben Outlaws MC’s klubblokal i Åtvidaberg blev sprängd år 2007. Därav har min rapport begränsats till att handla om polisens arbete från sprängningen 2007 fram till dags datum våren 2009. Jag har främst använt mig av två stycken intervjuer i min faktainsamling. Jag har dels intervjuat Jan Staaf, chef för gruppen mot organiserad brottslighet i Östergötland och dels Mikael Kinnå, aktionsgruppledare för gruppen mot organiserad brottslighet i Östergötland. Utöver dessa intervjuer har jag använt mig av statistik över anmälda brott från BRÅ (Brottsförebyggande rådet). Resultatet av rapporten visar på om det blir några överflyttningseffekter av brottslighet till angränsande län vid insatser mot brottslighet på en viss plats och också vad effekterna blir i form av en minskning eller ökning av antalet anmälda brott. Slutsatserna som drogs efter att ha skrivit rapporten är att arbetet i Östergötland har pågått under för kort tid för att man riktigt har kunnat se några brottsförebyggande effekter.</p>

<p>År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter i Stockholm län. Syftet med denna rapport är att förstå hur man som polis på bästa sätt bemöter en våldtäktsutsatt kvinna och vilka konsekvenser polisens bemötande kan få. Resultatet har tagits fram genom att granska en del befintlig litteratur som berör detta ämne samt genom ett samtal med en psykolog som arbetar på akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset i Stockholm. Den viktigaste slutsatsen är att man som polis ska ta sig tid för att verkligen ta till sig kvinnans berättelse, bekräfta henne och visa att man tror på det hon säger. Det är också viktigt att känna till vilka reaktioner man kan vänta sig möta hos en kvinna som blivit utsatt för en våldtäkt, alla människor är olika och det visar sig även i hur man hanterar en traumatisk situation. Många kvinnor känner skuld efter en våldtäkt på grund av att de inte gjorde tillräckligt med motstånd, det är viktigt att förmedla till kvinnan att hon inte bär skulden till det inträffade.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att besvara frågeställningen: ”Hur fungerar medling vid ungdomsbrott och vilka fördelar kan medlingen ge brottsoffret, gärningspersonen och samhället?” Genom att gå på en föreläsning, läsa lånad litteratur i ämnet och intervjua tre personer har jag kommit fram till att det inte finns några större forskningsresultat, gjorda i Sverige eller Norden, som visar på vilken effekt medling kan ge. Jag har dock kunnat konstatera att effekten allt som oftast på positiv utifrån den information jag har fått fram. Förhoppningsvis kommer även den första stora forskningsrapporten att visa detsamma.</p>

<p>Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare väldigt mycket på egen hand när det gällde brottsförebyggande arbete. Men när den dåvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lämnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men även krav på Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemområden och på så sätt få ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och även med samhället i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gällande ungdomar som är i en så kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhällsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mål för ett tryggare samhälle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhågor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela på resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun är dock ett steg i helt rätt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhälle som ständigt utvecklas och förändras.</p>

<p>I Sverige beskrivs klotter och graffiti som två olika uttryck. I grunden betyder dessa uttryck samma sak nämligen att måla med sprej färg. Detta har resulterat i en osäkerhet i samhällsdebatten och hos politiker hur de ska förhålla sig till klotter och graffiti. Det olagliga klottret resulterar årligen i kostnader på flera hundratals miljoner för det svenska samhället. Den lagliga graffitin ses som en konstform som ger utövarna möjligheter att uttrycka sig. Osäkerheten i hur klotter ska betraktas i Sverige har resulterat i flera brottspreventiva åtgärder för att möta problemet, dessa beskrivs i denna rapport. Metoderna saknar till stora delar vetenskapligt säkrade uppföljningar utan bygger till stort på subjektivt tyckande. Något som försvårar är att problemet även skiljer sig markant mellan geografiskt nära kommuner. Syftet i denna rapport var att undersöka hur det kunde komma sig att antalet anmälda klotterbrott skilde sig så markant mellan kommunerna i Västernorrlands län. Detta gjordes genom att identifiera vilka som var utsatta för problemet och därefter erbjuda dem att delta i en intervjustudie. Polis kommun och fastighets bolag i varje kommun erbjöds delta samtliga deltog. Detta höga deltagande har resulterat i att denna rapport tydligt beskriver läget i varje kommun i Västernorrlands län. Den visar även polisens samarbete med kommunala och privata aktörer resulterar i högre anmälningsprocent och hur saknaden av samarbete resulterar i höga mörkertal.</p>

<p>Medling innebär att gärningsman och brottsoffer träffas för att tillsammans samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshändelse och dess verkningar i framtiden. Båda parterna får en central roll där de får återge sin version av händelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som används är både svenska och utländska studier som behandlar ämnet. Rapporten bygger också på två intervjuer med medlingssamordnare i Sverige. De resultat som framkom i rapporten är att medling är positivt för brottsoffret. Vi har påvisat att rädslan hos brottsoffren minskat markant efter avslutad medling. Det är också visat att de får ett känslomässigt avslut och att de därmed kan lämna händelsen bakom sig. Många brottsoffer upplevde att de återfick kontrollen över sina liv då de fick förklara för gärningsmannen vilka konsekvenser brottet medfört samt genom att tillrättavisa denne. För många av brottsoffren var en ursäkt från gärningsmannen viktigare än en eventuell materiell ersättning. De slutsatser vi kan dra av rapporten är att de positiva effekter som medling medfört till viss del beror på att både brottsoffret och gärningsmannen får en central roll. De vi finner anmärkningsvärt är att inga negativa effekter har kunnat påvisas. Rimligtvis borde det finnas negativa effekter då medling riktar sig till olika individer som har olika förutsättningar att hantera och bearbeta en brottshändelse.</p>

<p>Utifrån rådande normer och värderingar anser vi att det finns könsskillnader i attityder gentemot polisen hos ungdomar. För att underlätta polisens arbete är det viktigt att känna till grunden för dessa attityder. Syftet med studien är att undersöka om det finns några könsskillnader gentemot polisen hos ungdomar i Umeå. En jämförelse görs sedan mellan ungdomarnas och polisernas uppfattning. Studien består av en enkätundersökning genomförd bland ungdomar i Umeå samt en intervju med ungdomsgruppen på polisen i Umeå.Rikspolischefen har uttalat att arbetet med ungdomar ska vara i fokus och att det är viktigt för poliserna att bygga upp en god personlig relation. Satsningar från polisens håll görs i form av ungdomsgrupper, ungdomsråd, projekt mot ungdomsbrottslighet m.m.Poliserna på ungdomsgruppen anser generellt att attityden hos ungdomarna är bra och att det är upp till varje enskild polis att påverka bilden av svensk polis hos ungdomarna. I enkätundersökningen svarar ungdomarna på om de någonsin har pratat med en polis, hur detta möte upplevts, hur en polis bör vara och varför de har den bild de har av polisen. Vi kan ur diagrammen utläsa att attityderna inte skiljer sig mellan könen i någon större utsträckning och att polisernas uppfattning om ungdomarna stämmer ganska bra överens med ungdomarnas egen bild. Det finns vissa egenskaper hos polisen som tjejer och killar värderar olika och attityderna varierar även mellan årskurs 7 och årskurs 9.</p>