Initiativ från internationell, nationell och lokal nivå förespråkar arbete i de offentliga rummen för utveckling mot inkluderande, säkra och hållbara städer. Insatser från olika aktörer behövs för att förbättra allmänna platser och många hänvisar till den internationella modellen Business Improvement District (BID) som innebär samverkan mellan kommun, fastighetsägare, handlare och andra aktörer för säkerställande av välskötta och attraktiva offentliga miljöer. I Stockholm har dock privata aktörer upplevt ett motstånd från kommunen när de försöker implementera BID-inspirerade metoder. Den här studien beskriver och analyserar hur BID-inspirerade metoder används för långsiktigt arbete i urban miljö i Sverige och inom Stockholms kommun.  Studien är genomgående kvalitativ och har ett utforskande angreppssätt, där frågeställningen behandlas genom tre delstudier som har utförts parallellt: (1) Observationer, intervjuer och deltagande i seminarier (2) Dokumentbaserade fallstudier av befintliga organisationer som genomför platsspecifikt arbete i Sverige (3) Undersökning av Stockholms Stads beslutsprocesser gällande användning av allmänna platser Studien väger in kommunala och privata perspektiv för att undersöka BID, som begrepp och som verktyg. Resultatet visar att platssamverkan kan appliceras på alla platser där det är fler än en verksam aktör och att det redan finns ett stort antal organisationer som genomför BID-liknande metoder. Det finns dock potentiella konflikter mellan privata intressen och kommunens ansvar att hålla allmänna platser tillgängliga för allmänheten. Stockholms Stad vill vara försiktiga med att implementera nya arbetssätt om det finns risk att vissa människors intressen tillgodoses på bekostnad av andras behov. De anser dock att det är viktigt att tänka nytt inom dessa frågor och tror att processerna kommer att se annorlunda ut när metoder för platssamverkan blir bättre beprövade. Att det saknas tydligt definierade strukturer och riktlinjer för platssamverkan är en begränsande faktor, och en slutsats är att marknaden skulle gynnas av ett paraplyorgan som kan tillhandahålla stöd och vägledning till lokalt arbete. / International, national and local initiatives encourage the development of public spaces towards inclusive, safe and sustainable cities. Contributions from different public and private organisations are needed to improve public places. Many people refer to the international Business Improvement District (BID) model, which involves collaboration between municipalities, property owners, merchants and other industry actors to ensure well-maintained and attractive public environments. Private businesses have however experienced conflicts with the municipality when trying to implement BID-inspired methods in Stockholm. This study investigates how BID-inspired methods are used for long-term management of urban environments in Sweden and within the Stockholm municipality. It is a qualitative study with an exploratory approach that addresses the problem area using the following three procedures: (1) Observations, interviews and participation in seminars (2) Document-based case studies of existing organisations that implement BID-inspired methods in Sweden (3) Exploration of Stockholm municipality’s procedures regarding the use of public places The study discusses both municipal and private perspectives to investigate BID as a phenomenon and as a tool. The results show that BID-inspired methods can be applied in all locations where there is more than one industry actor and that there are a large number of organisations in Sweden already implementing similar methods. However, there are potential conflicts between private interests and the municipality's responsibility to keep public places accessible to the public. Stockholm municipality wants to be careful when implementing new tools and procedures to minimize the risk that certain people will reap benefits at the expense of others. However, they find it important to be innovative about these issues and they believe that such models are more viable when methods for collective actions in place management become verified and systematised. The lack of clearly defined structures and guidelines for implementing such collaborative models is thus a limiting factor, and the conclusion is that the industry would benefit from an umbrella organisation providing support and guidance for local work.

This study aims to understand a swedish BID (business improvement district) partnership as a local form of urban governance in neighborhood improvement. The study explores challenges with the collaborative governance of various actors with a majority of private property owners. It highlights the need of public meta-governance and the challenges the network's public leader face in its governing of the network. As a framework for this, the study uses governance theory, which discusses the effective and democratic implications for network governance and how it can be improved by a meta-governor. It also uses various perspectives of BIDs as governance networks and its influence as urban actors. The empirical data is collected through qualitative interviews with involved network actors as well as the network leader, and focus is on their perceptions of the partnership's role and challenges with the collaborative governance. The findings of the study demonstrate the complexity of a multi-organisation partnership as well as the challenges to manage it. The results suggest that the partnership's practice of meta-governance do not live up to the definition presented by the theorists, due to a weak political accountability, and the network actors' governing are therefore left to be determined by their intentions. However, if their intentions are good, the network has the potential to create a well-functioning and committed local democracy with an effective decision-making process with less bureaucracy. Of importance for the discipline of urban studies, the identified aspects of diverging interests and the partnership's weak bond with public deliberation, BIDs as a way of managing space should be questioned in ways of who's interest is taken into consideration in the planning and development of our public spaces.

The purpose of this essay has been to attain an in-depth understanding of communicative power struggles within the urban space from a critical urban perspective based on the Right to the City. The project that constitutes the case study for this analysis has been the BID Malmö’s utility box project. The starting point has been that Malmö’s utility boxes function as a communicative medium, an urban public bulletin board, a common whose usage is constrained by projects implemented by entities like BID Malmö. The study is grounded in a theoretical understanding of the city as a social product, marked by power struggles linked to the competitive, postindustrial city. Critical urban theory has been combined with a discourse-oriented ctitical perspective focusing on power, ideology and hegemony, forming the basis for the conducted critical discourse analysis. The findings of the study reveal that art and culture are assigned a central role in the postindustrial city, tasked with transforming urban space. The transformation from a dirty or unsafe current to a safe and attractive futurecity. At the same time, culture is assigned a commitment to fostering participation, even as the same art is used to enclose and restrict certain parts of the public space. / Syftet med denna uppsats har varit att nå fördjupad kunskap om det urbana rummets kommunikativa maktkamper utifrån ett kritiskt urbant perspektiv om Rätten till staden. BID Malmös elskåpsprojekt har utgjort undersökningens fallstudie. Utgångspunkten har varit att Malmös elskåp är ett kommunikativt medium, en urban offentlig anslagstavla, en allmänning. Vars användning begränsas genom olika projekt som genomförs av bland andra BID Malmö. Undersökningen förankras i en teoretisk förståelse för staden som socialt producerad och präglad av maktkamper kopplade till den konkurrerande, postindustriella staden. Den kritiska urbana teorin har kombinerats med ett diskursteoretiskt perspektiv med fokus på makt, ideologi och hegemoni. Vilka tillsammans har lagt grunden för den genomförda kritiska diskursanalysen. Resultatet av undersökningen visar att konsten och kulturen tillskrivs en central roll i den postindustriella staden, vars uppgift är att omskapa rummet till något annat än vad det är idag med fokus på trygghet och stadens attraktivitet. Kulturen tillskrivs ett åtagande att skapa delaktighet, samtidigt som samma kultur används för att inhägna och stänga ner delar av det offentliga rummet och minska rätten till staden.