Business Improvement Districts, BID, är en internationellt etablerad platssamverkansmodell som möjliggör samverkan mellan offentlig och privat sektor inom vilket offentliga och privata aktörer, fastighetsägare och handel samverkar för utveckling och förvaltning av den fysiska miljön. Det första BID-projektet lanserades i Toronto, Kanada, under 1960-talet och modellen har sedan dess utvecklats och idag tillämpas modellen i flertalet länder runt om i världen. Internationellt är BID ofta reglerat genom lagstiftning där fastighetsägare och näringsidkare, på geografiskt avgränsade platser, är förpliktade att bidra genom ekonomiska avgifter och engagemang för att öka attraktivitet och trygghet. I Sverige finns det i dagsläget ingen lagstiftning avseende BID-inspirerad platssamverkan. Istället samarbetar den offentliga och privata sektorn genom frivilligt engagemang och åtagande för att skapa attraktiva och trygga platser. En kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod har tillsammans med en tolkande analys tillämpats för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien påvisar demografiska och ekonomiska effekter som uppkommit till följd av BID-inspirerad platssamverkan i fem svenska kommuner. Vidare fastslås fyra generella framgångsfaktorer som anses väsentliga för ett lyckat projekt. Studien visar även att det ur ett svenskt perspektiv inte är relevant att ändra befintlig lagstiftning likt internationell implementering. Istället föreslås en nationell paraplyorganisation som tillhandahåller kunskap och erfarenheter kring BID-inspirerad platssamverkan. / Business Improvement Districts, BID, is an internationally established model which enables cooperation between the public and private sector together with real estate owners, retailers and actors to develop and manage the built environment. The first BID project was established in Toronto, Canada, in the 1960’s and the model has since been improved and applied in numerous countries worldwide. Internationally, BID is regulated by law where real estate owners and businesses, on a geographically delimited site, are obliged to contribute by tolls and engagement in order to increase the attractiveness and safety on site. In Sweden, such regulations are absent. Instead, collaboration between the private and public are conducted through non-compulsory work. By a qualitative and quantitative method, following study states that it is possible to distinguish demographical and economical effects created by BID in five Swedish municipalities. Further, the study identifies important key factors which generate a successful BID project. The study also discusses if Sweden should, like what has been done internationally, legislate a BID model suitable for Sweden.

Initiativ från internationell, nationell och lokal nivå förespråkar arbete i de offentliga rummen för utveckling mot inkluderande, säkra och hållbara städer. Insatser från olika aktörer behövs för att förbättra allmänna platser och många hänvisar till den internationella modellen Business Improvement District (BID) som innebär samverkan mellan kommun, fastighetsägare, handlare och andra aktörer för säkerställande av välskötta och attraktiva offentliga miljöer. I Stockholm har dock privata aktörer upplevt ett motstånd från kommunen när de försöker implementera BID-inspirerade metoder. Den här studien beskriver och analyserar hur BID-inspirerade metoder används för långsiktigt arbete i urban miljö i Sverige och inom Stockholms kommun.  Studien är genomgående kvalitativ och har ett utforskande angreppssätt, där frågeställningen behandlas genom tre delstudier som har utförts parallellt: (1) Observationer, intervjuer och deltagande i seminarier (2) Dokumentbaserade fallstudier av befintliga organisationer som genomför platsspecifikt arbete i Sverige (3) Undersökning av Stockholms Stads beslutsprocesser gällande användning av allmänna platser Studien väger in kommunala och privata perspektiv för att undersöka BID, som begrepp och som verktyg. Resultatet visar att platssamverkan kan appliceras på alla platser där det är fler än en verksam aktör och att det redan finns ett stort antal organisationer som genomför BID-liknande metoder. Det finns dock potentiella konflikter mellan privata intressen och kommunens ansvar att hålla allmänna platser tillgängliga för allmänheten. Stockholms Stad vill vara försiktiga med att implementera nya arbetssätt om det finns risk att vissa människors intressen tillgodoses på bekostnad av andras behov. De anser dock att det är viktigt att tänka nytt inom dessa frågor och tror att processerna kommer att se annorlunda ut när metoder för platssamverkan blir bättre beprövade. Att det saknas tydligt definierade strukturer och riktlinjer för platssamverkan är en begränsande faktor, och en slutsats är att marknaden skulle gynnas av ett paraplyorgan som kan tillhandahålla stöd och vägledning till lokalt arbete. / International, national and local initiatives encourage the development of public spaces towards inclusive, safe and sustainable cities. Contributions from different public and private organisations are needed to improve public places. Many people refer to the international Business Improvement District (BID) model, which involves collaboration between municipalities, property owners, merchants and other industry actors to ensure well-maintained and attractive public environments. Private businesses have however experienced conflicts with the municipality when trying to implement BID-inspired methods in Stockholm. This study investigates how BID-inspired methods are used for long-term management of urban environments in Sweden and within the Stockholm municipality. It is a qualitative study with an exploratory approach that addresses the problem area using the following three procedures: (1) Observations, interviews and participation in seminars (2) Document-based case studies of existing organisations that implement BID-inspired methods in Sweden (3) Exploration of Stockholm municipality’s procedures regarding the use of public places The study discusses both municipal and private perspectives to investigate BID as a phenomenon and as a tool. The results show that BID-inspired methods can be applied in all locations where there is more than one industry actor and that there are a large number of organisations in Sweden already implementing similar methods. However, there are potential conflicts between private interests and the municipality's responsibility to keep public places accessible to the public. Stockholm municipality wants to be careful when implementing new tools and procedures to minimize the risk that certain people will reap benefits at the expense of others. However, they find it important to be innovative about these issues and they believe that such models are more viable when methods for collective actions in place management become verified and systematised. The lack of clearly defined structures and guidelines for implementing such collaborative models is thus a limiting factor, and the conclusion is that the industry would benefit from an umbrella organisation providing support and guidance for local work.

På flera platser kan ett centrum vara den enda naturliga mötesplatsen i ett bostadsområde. Det är därför av stor vikt att centrumet känns tryggt och inkluderande, men ofta är fallet det motsatta. En undersökning från Stockholms stad visar att centrumen ofta uppfattas som den mest otrygga platsen i ett bostadsområde, men även det viktigaste för de boende. Detta bidrar till att de boende går miste om denna mötesplats och de aktiviteter som platsen kan erbjuda. Centrumens utveckling är beroende av fastighetsägaren men de har inte alltid ambitionen eller möjligheterna att utveckla centrumfastigheterna till sin fulla potential. Studien syftar främst till att utreda vilka som är de främsta funktionerna med en centrumverksamhet i ett bostadsområde men även vilket syfte centrumet tjänar för lokalbefolkningen. Arbetet avser även att utreda vilka aspekter i en centrumverksamhet som är viktigast för besökarens upplevelse av trygghet. Fastighetsägarföreningens arbete grundar sig till stor del på trygghetsfrågor inom ett geografiskt begränsat område. På vilket sätt dessa föreningar kan påverka utvecklingen av centrum, och på så sätt området i stort, är ännu en aspekt som studerats i arbetet. Genom intervjuer och studiens teori- och litteraturgenomgång är förhoppningen att kunna ta fram de mest värdefulla åtgärderna och verktygen för att öka tryggheten i de lokala centrumen. För att exemplifiera hur arbetet kring centrum kan se ut i praktiken har två studieområden undersökts, Vårbergs centrum och Gottsunda Centrum. Dessa har valts då de har haft olika tillvägagångssätt i sin förvaltning av deras centrum.  Studien resulterar i att centrumverksamheter i ett bostadsområde är viktiga för den upplevda tryggheten i området. Det är en plats som bland annat ska bidra med service, mötesplatser och aktiviteter för de boende. Viktiga aspekter är den fysiska utformningen och att det är rent och snyggt på platsen. Fastighetsägarföreningar visade sig inte ha något mandat att ställa krav på centrumverksamheten i det område de verkar i, oavsett om de är medlemmar i föreningen eller inte. De kan däremot bistå med värdefull kunskap och expertis som kan användas i det gemensamma arbetet för trygghet. / In some residential areas a shopping center can be the only natural meeting place. Therefore, it is of great importance that this place feels safe and inclusive, but that is not always the case. A survey made by the City of Stockholm shows that the shopping center is often perceived as the most unsafe place in a residential area, but also the most important for the residents. This contributes to the residents losing an important meeting place and the activities that such a place can offer. The center's development is dependent on its property owner, but they do not always have the ambition or the opportunities to develop the center properties to their full potential. The study primarily aims to investigate which the main functions of a shopping center in a residential area are, but also what purpose the center serves for the local population. The work also aims to investigate which aspects of a center's operations that are most important for the visitor's perceived safety. The property owners' association's work is largely based on safety issues within a geographically limited area. In what way these associations can influence the development of the center, and the area in general, is another angle that is studied in this study. Through interviews, the study's theoretical background and literature review, the hope is to be able to produce the best measures and tools to increase safety in the local centers. To exemplify how work with shopping centers can look like in practice, two study areas have been examined, Vårberg Centrum and Gottsunda Centrum. These have been chosen due to the owners’ different approaches in management of their shopping centers. The study concluded that the shopping center in a residential area is important for the perceived safety in the area. It is a place that, among other things, will contribute with service, meeting places and activities for the residents. Important aspects are the environmental design and that it is clean and neat. Property owners' associations were found to have no mandate to set demands on the shopping center in the area in which they operate, regardless of whether they are members of the association or not. On the other hand, they can assist with valuable knowledge and expertise that can be used in collaborative work towards safety.