Denna flerfallstudie undersöker hur utformningen av platsers fysiska miljö påverkas av olika planeringsideal. Syftet är att studera om och hur den byggda miljön i mindre orter har påverkats av olika stadsplaneringsideal. Dessutom diskuteras orternas identitet och känsla i förhållande till den byggda miljön och planeringsidealens påverkan. De fall som undersöks är de fyra orterna Björneborg, Bäckhammar, Nybble och Ölme i Kristinehamns kommun. De teoretiska utgångspunkterna består av olika teorier om planeringsideal samt kulturgeografiska perspektiv på platsidentitet och platskänsla. Två viktiga bidrag har varit Christian Norberg-Schulz teorier om platsens ande, identitet och den byggda miljön samt Bo Larssons teorier om hur stadsideal och stadsbyggnadstyper påverkar relationen mellan den byggda miljön och människans identifikation till platsen. Studiens empiriska material utgörs av historiska lantmäterikartor, fältobservationer samt egna illustrationer. Analysen visar att inga definitiva svar huruvida stadsplaneringsideal har påverkat den fysiska utformningen av de mindre tätorterna är möjliga att ge, men att olika spår från stadsplaneringsideal i vissa fall kan urskiljas. Resultatet pekar dock i riktning mot att andra påverkansfaktorer än olika stadsplaneringsideal har agerat som starkare platsskapande krafter på orterna. Hur orternas identitet och känsla har påverkats av de olika planeringsidealen har inte varit möjligt att diskutera utifrån undersökningens resultat. Men resultatet har öppnat för en diskussion kring hur orternas identitet och känsla kan påverkas av den fysiska miljön, vilket ger en djupare förståelse för relationen mellan orternas fysiska utformning och dess platskänsla och platsidentitet.

Social hållbarhet är ett begrepp som används ofta inom dagens samhällsplanering. Det är ett begrepp som inte bara berör frågor om miljön utan också ekonomiska och sociala frågor. Den sociala dimensionen av hållbarhet är ytterst viktig när det kommer till den fysiska utformningen av ett bostadsområde, den är också väl implementerad i samhällsplaneringen, begreppet har dock ofta en diffus definition. Vi delar därför in begreppet i tre kategorier som berör social hållbarhet: Hälsa och välmående, säkerhet och sammanhållning. För att vi ska uppnå detta så kommer vi att använda oss av fysiska faktorer som berör utformning av ett nytt bostadsområde. För att tillämpa olika fysiska faktorer som vi tror kommer att göra ett område mer socialt hållbart så har vi valt ut tre författare som är väl kända inom kulturgeografin och som har fokus på den sociala hållbarheten. Dessa är Jane Jacobs, Kevin Lynch och Jan Gehl. Vi valde just dessa tre författare för att dem har alla olika perspektiv på vad som är viktigt att tänka på när man planerar ett nytt bostadsområde. Vi kommer därefter att tillämpa dessa tre planeringsindeal i en fallstudie där vi planerar för ett nytt bostadsområde på den gamla pappersbrukstomten i Örebro kommun. Vi har också tagit del av det befintliga plandokumentet som finns av området där man har gått igenom vilka förutsättningar som finns på platsen. Vi har efter det gjort vårt eget planförslag där vi lagt fokus på kvartersstrukturen, byggnaderna, funktionsblandning, infrastruktur, offentliga platser så som torget, stråken och parken samt grönstrukturen. Vi konstaterar efter studien att ett socialt hållbart bostadsområde med inriktning på den fysiska utformningen innehåller en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. En funktionsblandning med verksamheter i bottenvåningarna. Vikten av mötesplatser i det offentliga rummet konstateras. Vad gäller de boendes hälsa och välmående så kommer grönstrukturen att bidra till detta, både för rekreation och för trivsamheten. Bostadsformer är också viktigt för hälsan där man kan blanda bostadsformer för människor med olika socioekonomisk status. För säkerheten så har vi planerat för ett kompakt område för att öka densiteten av människor och på så sätt få en naturlig övervakning av området. För sammanhållning är mötesplatserna viktiga för att få spontana möten.

This study investigates the role of design of physical space and urban planning when it comes to social sustainability in a so called “vulnerable area”; Östberga in Stockholm, Sweden. Planning documents of an urban development project in Östberga, the Stockholm City’s land use plan, the Swedish government's proposition on the design of physical space and Sweden’s police department's report on the Swedish “vulnerable areas” undergoes a discourse analysis. The documents’ discursive problematisations are identified, analyzed and discussed with the help of Bacchi’s discourse theory, Wacquant’s theory of territorial stigma and Lefebvre’s theory of the production of space. The studied documents unify in regarding the design of physical space being an important factor in a place’s social sustainability. The overall goal of these documents is to increase the state control of Östberga for the area to comply with the goals of the public actors.

No description available.

Barnkonventionen blev lag i Sverige den första januari år 2020. Ett sätt att integrera barnkonvention i fysisk planering är säkerställa alla barns rätt till en god utomhusmiljö. Tidigare forskning visar att tillgång till naturen har flera positiva fördelar, såsom fysisk och psykisk hälsa. Barns möjlighet till detta kan variera beroende på olika bakgrundsförhållanden och ett sätt att jämna ut ojämlikheten är att arbeta med skolgårdens utformning och planering.  Utifrån ovanstående resonemang är syftet för den här kandidatuppsatsen att belysa skolgårdens nutida utformning och utvecklingsmöjligheter baserat på visioner och teorier om barns utemiljöer. För att uppfylla syftet har ett inventeringsprojekt av skolgårdar i samarbete med Karlskoga kommun genomförts våren 2021. Projektet ska utmynna i en nulägesbeskrivning och analys för stödja kommunens planering och prioritering av skolgårdar. Följande frågeställningar har formulerats för att uppfylla uppsatsens syfte: Vilka målsättningar och visioner för skolgården och barns utomhusmiljöer har Karlskoga kommun?  Hur är skolgårdarna i Karlskoga kommun rumsligt utformade i förhållande till visionen?  Studiens resultat har analyserats med hjälp av en teori som utgår från Grahns och Berggren-Bärrings (1995) åtta karaktärer hos parken som är betydelsefulla för människor. Teorin har anpassats och kompletterats med hjälp av andra studier om kvalitéer i barns utemiljöer. Karlskoga har en policy gällande för- och grundskolans skolgårdsmiljöer samt en översiktsplan från år 2011, som med hjälp av en dokumentanalys undersökts utifrån teorin. Teorin har med stöd av dokumentanalysen utvecklats till ett observationsschema för att möjliggöra för en inventering och analys av skolgårdarna i Karlskoga kommun. Resultatet har även analyserats med hjälp av kulturgeografiska och rumsliga perspektiv samt barns geografier för att få en djupare förståelse om skolgården som plats. Slutsatsen baserad på resultatsanalysen visar att de undersökta skolgårdarna till stor del lever upp till Karlskogas vision om barns utemiljöer. Den naturrika miljön är en genomgående utgångspunkt i analysen av empirin och förespråkas både av tidigare studier samt kommunens styrdokument. Den naturrika miljön har en så kallad polymorf egenskap som innebär att den kan ha olika användningsområden och egenskaper. Exempel på dessa egenskaper är återhämtning, kultur och artrikhet, lekvärde samt möjlighet för barn att forma sin egen plats. Däremot finns det en paradox när det gäller tillgänglighet och trygghet. Den naturrika miljön kan ge upphov till tillgänglighet då den har flera användningsområden, men kan också  hindra elever med fysisk funktionsnedsättning samt undanskymma konflikter. Därför är utformningen av den naturrika miljön betydande för att skapa en tillgänglig utomhusmiljö. De skolgårdar som bedömdes uppfylla flest kriterier enligt observationsschemat var de som hade god tillgång till vegetation och skogsliknande miljöer. / The UN Convention on the Rights of the Child became law in Sweden on the first of January in 2020. One way to integrate the Convention on the Rights of the Child into physical planning is to ensure that all children have the right to a good outdoor environment. Previous research shows that access to nature has several positive benefits, such as physical and mental health. Children's possibility to this can vary depending on different background conditions and a way to approach and even out the inequality is to work with the schoolyard's design and planning. Based on the above reasoning, the purpose of this bachelor thesis is to shed light on the schoolyard's current design and development opportunities based on visions and theories about children's outdoor environments. To fulfill the purpose, an inventory project of schoolyards in collaboration with Karlskoga municipality took place in the spring of 2021. The project will result in a current situation description and analysis to support the municipality's planning and prioritization of schoolyards. The following questions have been formulated to fulfill the purpose of the essay: What goals and visions for the schoolyard and children's outdoor environments does Karlskoga municipality have? How are the schoolyards in Karlskoga municipality spatially designed in relation to the vision? The results of the study have been analyzed with the help of a theory based on Grahn's and Berggren-Bärring's (1995) eight characteristics of the park that are important to humans. The theory has been adapted and supplemented with the help of other studies regarding qualities in children's outdoor environments. Karlskoga municipality has a policy regarding schoolyards environments as well as their long-term planning document regarding guidance on how water, land and built environment is going to be used, developed and preserved from 2011, which with the help of a document analysis was examined based on the thesis theory. With the support of the document analysis, the theory has been developed into an observation scheme to enable an inventory and analysis of the schoolyards in Karlskoga municipality. The results have also been analyzed with the help of spatial perspectives as well as children's geographies to gain a deeper understanding of the schoolyard as a place. The conclusion based on the results analysis shows that the surveyed schoolyards overall live up to Karlskoga's vision of children's outdoor environments. The natural environment is a consistent starting point in the analysis of the empirical data and is advocated both by previous studies and the municipality's governing documents. The natural environment has a so-called polymorphic quality, which means that it can have different uses and properties. Examples of these characteristics are recovery, culture, species richness, play value and the opportunity for children to shape their own place. However, there is a paradox when it comes to accessibility and safety. The natural environment can give rise to accessibility as it has several uses, but can also prevent students with physical disabilities and obscure conflicts. Therefore, the design of the natural environment is significant for creating an accessible outdoor environment. The schoolyards that were considered to meet the most criteria according to the observation schedule, were those that had good access to vegetation and forest-like environments.

På flera platser kan ett centrum vara den enda naturliga mötesplatsen i ett bostadsområde. Det är därför av stor vikt att centrumet känns tryggt och inkluderande, men ofta är fallet det motsatta. En undersökning från Stockholms stad visar att centrumen ofta uppfattas som den mest otrygga platsen i ett bostadsområde, men även det viktigaste för de boende. Detta bidrar till att de boende går miste om denna mötesplats och de aktiviteter som platsen kan erbjuda. Centrumens utveckling är beroende av fastighetsägaren men de har inte alltid ambitionen eller möjligheterna att utveckla centrumfastigheterna till sin fulla potential. Studien syftar främst till att utreda vilka som är de främsta funktionerna med en centrumverksamhet i ett bostadsområde men även vilket syfte centrumet tjänar för lokalbefolkningen. Arbetet avser även att utreda vilka aspekter i en centrumverksamhet som är viktigast för besökarens upplevelse av trygghet. Fastighetsägarföreningens arbete grundar sig till stor del på trygghetsfrågor inom ett geografiskt begränsat område. På vilket sätt dessa föreningar kan påverka utvecklingen av centrum, och på så sätt området i stort, är ännu en aspekt som studerats i arbetet. Genom intervjuer och studiens teori- och litteraturgenomgång är förhoppningen att kunna ta fram de mest värdefulla åtgärderna och verktygen för att öka tryggheten i de lokala centrumen. För att exemplifiera hur arbetet kring centrum kan se ut i praktiken har två studieområden undersökts, Vårbergs centrum och Gottsunda Centrum. Dessa har valts då de har haft olika tillvägagångssätt i sin förvaltning av deras centrum.  Studien resulterar i att centrumverksamheter i ett bostadsområde är viktiga för den upplevda tryggheten i området. Det är en plats som bland annat ska bidra med service, mötesplatser och aktiviteter för de boende. Viktiga aspekter är den fysiska utformningen och att det är rent och snyggt på platsen. Fastighetsägarföreningar visade sig inte ha något mandat att ställa krav på centrumverksamheten i det område de verkar i, oavsett om de är medlemmar i föreningen eller inte. De kan däremot bistå med värdefull kunskap och expertis som kan användas i det gemensamma arbetet för trygghet. / In some residential areas a shopping center can be the only natural meeting place. Therefore, it is of great importance that this place feels safe and inclusive, but that is not always the case. A survey made by the City of Stockholm shows that the shopping center is often perceived as the most unsafe place in a residential area, but also the most important for the residents. This contributes to the residents losing an important meeting place and the activities that such a place can offer. The center's development is dependent on its property owner, but they do not always have the ambition or the opportunities to develop the center properties to their full potential. The study primarily aims to investigate which the main functions of a shopping center in a residential area are, but also what purpose the center serves for the local population. The work also aims to investigate which aspects of a center's operations that are most important for the visitor's perceived safety. The property owners' association's work is largely based on safety issues within a geographically limited area. In what way these associations can influence the development of the center, and the area in general, is another angle that is studied in this study. Through interviews, the study's theoretical background and literature review, the hope is to be able to produce the best measures and tools to increase safety in the local centers. To exemplify how work with shopping centers can look like in practice, two study areas have been examined, Vårberg Centrum and Gottsunda Centrum. These have been chosen due to the owners’ different approaches in management of their shopping centers. The study concluded that the shopping center in a residential area is important for the perceived safety in the area. It is a place that, among other things, will contribute with service, meeting places and activities for the residents. Important aspects are the environmental design and that it is clean and neat. Property owners' associations were found to have no mandate to set demands on the shopping center in the area in which they operate, regardless of whether they are members of the association or not. On the other hand, they can assist with valuable knowledge and expertise that can be used in collaborative work towards safety.

Denna uppsats undersöker hur det är möjligt att planera en fysisk miljö för att ge upplevelsen av trygghet. Att känna sig trygg i ett område eller längs ett stråk är viktigt för att personer ska känna att det inte finns någon risk att utsättas för brott. Studien samlar kunskap från dokument och litteratur som beskriver vad på en plats som får individen att känna trygghet, respektive vad som känns otryggt. Detta är relevant för att förstå vad som behöver förändras i den fysiska miljön och kunskapsunderlaget förklarar därefter vilka åtgärder som krävs för att öka tryggheten. Kunskapen presenteras i en teori för hur det är möjligt att planera för trygghet i en fysisk miljö. För att vidare undersöka om teorin kan användas i en praktisk situation utförs en platsanalys på stadsdelen Norrliden i Kalmar. Teorin appliceras sedan efter platsanalysen för att lära vad i området som anses otryggt för att kunna presentera åtgärder. Slutsatsen kommer fram till att det finns flera faktorer som kan påverka tryggheten i en fysisk miljö. Åtgärderna skiljs åt beroende på om det är ett nytt planområde som planeras eller om det är ett existerande planområde som behöver komplettering. / This essay examines how it is possible to plan a physical environment to provide the experience of security. Feeling safe in an area or along a route is important for people to feel that there is no risk of being exposed to crime. The study gathers knowledge from documents and literature that describe what in a place makes the individual feel safe, and what makes the individual feel unsafe. This is relevant to understanding what needs to change in the physical environment and the knowledge base then explains what measures are required to increase security. The knowledge is presented in a theory for how it is possible to plan for security in a physical environment. In order to further investigate whether the theory can be used in a practical situation, a site analysis is carried out in the Norrliden district in Kalmar. The theory is then applied after the site analysis to learn what in the area is considered unsafe in order to be able to present measures. The conclusion is that there are several factors that can affect security in a physical environment. The measures are separated depending on whether it is a new area that is being planned for or whether it is an existing area that needs completion.