Syftet med studien var att undersöka huruvida den fysiska miljön i utvalda förskolor var könsneutral eller ej, samt om det fanns en genusmedveten planering, eller en eventuell önskan om en könsneutral miljö, vad gäller lekmaterial, inredning och möblering. Kvalitativa intervjuer gjordes med fem förskollärare samt observationer av respektive förskollärares fysiska förskolemiljö. Insamlade data från intervjuer och observationer analyserades med hjälp av Sandra Hardings teori om genus. Resultatet visade på att förskollärarna ej medvetet anlagt ett genusperspektiv vad gäller planeringen och utformningen av deras fysiska miljöer, samt att det förekommer visst könskodat material i majoriteten av de observerade förskolorna. Trots detta påvisade resultatet också att de observerade miljöerna var relativt könsneutrala, då majoriteten av det könskodade materialen var utspridda över förskoleavdelningarnas alla rum. Vidare tycktes det finnas en vilja hos de intervjuade förskollärarna att arbeta med könsneutrala miljöer då samtliga ansåg att detta var viktigt. Resultatet visade vidare att det rådde vissa oklarheter över vilka material och miljöer som egentligen kunde klassas som könskodade och könsneutrala eller ej.

Denna uppsats undersöker hur det är möjligt att planera en fysisk miljö för att ge upplevelsen av trygghet. Att känna sig trygg i ett område eller längs ett stråk är viktigt för att personer ska känna att det inte finns någon risk att utsättas för brott. Studien samlar kunskap från dokument och litteratur som beskriver vad på en plats som får individen att känna trygghet, respektive vad som känns otryggt. Detta är relevant för att förstå vad som behöver förändras i den fysiska miljön och kunskapsunderlaget förklarar därefter vilka åtgärder som krävs för att öka tryggheten. Kunskapen presenteras i en teori för hur det är möjligt att planera för trygghet i en fysisk miljö. För att vidare undersöka om teorin kan användas i en praktisk situation utförs en platsanalys på stadsdelen Norrliden i Kalmar. Teorin appliceras sedan efter platsanalysen för att lära vad i området som anses otryggt för att kunna presentera åtgärder. Slutsatsen kommer fram till att det finns flera faktorer som kan påverka tryggheten i en fysisk miljö. Åtgärderna skiljs åt beroende på om det är ett nytt planområde som planeras eller om det är ett existerande planområde som behöver komplettering. / This essay examines how it is possible to plan a physical environment to provide the experience of security. Feeling safe in an area or along a route is important for people to feel that there is no risk of being exposed to crime. The study gathers knowledge from documents and literature that describe what in a place makes the individual feel safe, and what makes the individual feel unsafe. This is relevant to understanding what needs to change in the physical environment and the knowledge base then explains what measures are required to increase security. The knowledge is presented in a theory for how it is possible to plan for security in a physical environment. In order to further investigate whether the theory can be used in a practical situation, a site analysis is carried out in the Norrliden district in Kalmar. The theory is then applied after the site analysis to learn what in the area is considered unsafe in order to be able to present measures. The conclusion is that there are several factors that can affect security in a physical environment. The measures are separated depending on whether it is a new area that is being planned for or whether it is an existing area that needs completion.