No description available.

<p>Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De två första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebär egentligen inte några problem. Där finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvärdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen är godtycklig kan hänföras till det tredje steget. Där bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i ärendet. Det problematiska med detta steg är att inga generella regler kan tillämpas beroende på att varje företags situation är unik och att fri bevisprövning gäller.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utreda vilken syn revisorer har på ansvarsfrihetsinstitutets bedömning av ersättningsskyldighet och vilka konsekvenser detta medför.</p><p>Om revisorn funnit att en styrelseledamot eller verkställande direktör orsakat bolaget ekonomisk skada som kan leda till ersättningsskyldighet skall revisorn anmärka på detta i revisionsberättelsen samt lämna ett uttalande till bolagsstämman om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av bolaget under det år som har gått.</p><p>Uppsatsen grundar sig på den rättsekonomiska analysen, vilket innebär att utgångspunkten har lagts på de relationer som finns mellan olika grupper inom och i anslutning till företaget. Teorin i denna uppsats utgår från två olika bolagsstyrningsteorier som bygger på en existerande informationsasymmetri. Det kan ifrågasättas i vilken mån informationsasymmetrin kan utjämnas med revisorn som övervakare.</p><p>Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer som grund. Den slutsats som har dragits är att ansvarsfrihetsinstitutet endast verkar ge bolagets intressenter information om bolagets förvaltning är undermålig, genom en avstyrkt ansvarsfrihet i vissa fall. Uttalandet om ansvarsfrihet borde därför anses som alltför onyanserat. En begränsning av revisorns skadeståndsskyldighet bör förbättra revisorns övervakning.</p>

<p>Internet har blivit en viktig del i dagens samhälle, både för företag och enskilda individer där möjligheten till möten med andra människor har skapat en ny kontext. Det som den senaste tiden har vuxit och engagerat många är användandet av sociala nätverk, så kallade communities. I denna uppsats undersöker utredarna, på uppdrag av Bhappi, hur en ny aktör ska arbeta för att ta sig in på marknaden för sociala nätverk. Uppsatsens syfte är således att kartlägga marknaden för sociala nätverk samt undersöka på vilket sätt som Bhappi.com ska arbeta för att etablera sig och värva nya medlemmar.</p><p>Utredarna har för att kunna besvara syftet använt sig av en kvalitativ metod bestående av en litteraturstudie, fokusgruppintervjuer samt enskilda intervjuer. Dessa empiriska data har vidare analyserats utifrån en av utredarna själva utformad modell som baserats på teorier inom marknadsföring, nyetablering av tjänster samt litteratur om sociala nätverk.</p><p>Resultaten av utredningen visar på att intresset för Bhappis huvudsyfte gör din röst hörd finns, där affärsidén grundar sig att utforma rapporter efter diskussioner och enkäter som medlemmarna har varit med och format. Däremot visar utredningen på att de anslutande funktionerna på hemsidan behöver bearbetas för att kunna visa på en tydligare helhet. För att lyckas med det på ett effektivt sätt ska Bhappi utifrån teorin följa sex strategiska tillvägagångssätt där hänsyn tas till de bäst passande variablerna. Det för att företaget ska kunna öka medvetenheten om Bhappi samt för att skapa en bred medlemsbas. Vid sidan av det teoretiska och empiriska materialet visar resultatet på alternativ för hur Bhappi på ett förmånligt sätt ska kunna öka medvetenheten genom bland annat viral marknadsföring samt genom att knyta kontakter med universitet och samarbeta med företag.</p>

<p>The telecom industry of today is characterised by hypercompetition, convergence and constant change. The market for mobile services is exploding and new actors are continuously entering the market. The rapid advancements and changes in this industry provide companies with business opportunities as well as challenges due to an increasingly complex environment in terms of competition and technology. Porter’s theories encourage companies to choose whether to focus on differentiation, cost-leadership or focus. The more recent theory, the Blue Ocean Strategy, BOS, is however challenging companies to make competition irrelevant. Instead of stealing market share from competitors and compete in “bloody red oceans”, companies should create new untapped market space, “blue oceans”. This theory is highly relevant in hypercompetitive environments such as the mobile industry.</p><p>The purpose of this thesis is to create a deeper understanding regarding mobile content providers’ competitive strategies, with focus placed on whether they tend to pursue traditional competitive strategies or blue ocean strategies. The study includes in-depth interviews with the CEOs from five mobile content providers, as well as a questionnaire for visualizing the companies’ strategic profiles illustrated in a strategy canvas.</p><p>All companies do have an outspoken differentiation focus, and are cost conscious. The fact that the majority is in expansion phase makes cost reductions less apparent and the slimmed cost structure provides further limitations for cost reductions. They can despite this be defined as pursuing value innovation. Partnerships are an essential part in their competitive strategies in order to seize know-how and technological advantages etc. Competition is seen as something positive which promotes the companies’ own business. The companies all tend to strive for creating blue oceans; some do however include more elements from traditional theories. As a conclusion; the threat of competition can be made less relevant by making them even more relevant in a positive way through partnership etc.</p><p>Keywords: Blue Ocean Strategy, Red Oceans, Competitive strategies, Mobile content providers, Hypercompetition, Convergence, Differentiation, Cost-Cutting strategies, Boundaries, Strategy canvas.</p>

<p><p>Under de senaste åren har bemanningsbranschen expanderat kraftigt, och idag är det vanligt att företag hyr in personal. I vår undersökning har vi försökt identifiera vilka motiv som ligger bakom detta, och utreda huruvida det finns någon skillnad i motiven med avseende på komplexiteten i uppdraget. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie av två företag, varav ett som hyr ut personal och ett som hyr in. De resultat vi har kommit fram till är att företag bland annat väljer att hyra in personal för att uppnå flexibilitet, få tillgång till temporär hjälp och spetskompetens, samt möjligheten att pröva en persons lämplighet innan anställning. Det har varit svårt att kartlägga någon definitiv koppling mellan motiven och uppdragets komplexitet, men vissa samband har kunnat urskiljas.</p></p>

<p>Kunskapsöverföring har länge skett bland hantverkare och familjeföretagare, till lärlingar eller yngre generationer. Det är först på senare tid det finns ett begrepp för aktiviteten och en större medvetenhet bland företagsledare. (Hansen et al 1999:106) Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för begreppet kunskapsöverföring samt inringa faktorer som påverkar kunskapsöverföring mellan individer. Dessutom vill vi undersöka hur avbrutet ledarskap påverkar en organisations utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie har vi intervjuat de fyra senaste ordförandena för studentorganisationen AIESEC Uppsala samt studerat material från samma organisation angående kunskapsöverföring.</p><p>Vid en diskussion kring kunskapsöverföring funderade en av respondenterna kring hur varje ledare vill påverka organisationen, samtidigt som det är viktigt för denna ledare att förstå sin del i sammanhanget. För oss är kunskapsöverföring som en karta till kunskapen. En karta fyller en funktion att beskriva i ett förenklat och förminskat format. Överföringen, om allt togs med, skulle kräva att mottagaren själv var med i alla situationer. Istället blir kunskapsöverföringen en beskrivning av vad som hänt och en sammanfattning av vilka lärdomar som dragits.</p><p>Vi ser en möjlig konflikt mellan organisationsutveckling och personlig utveckling. Om syftet är att medlemmar finns i organisationen för att utveckla den kan det kollidera med dessa medlemmars eget syfte att utveckla sig själva. Detta verkar dock inte vara ett problem i AIESEC Uppsala: Utvecklas du personligen har organisationen också utvecklats.</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>The market of consumer goods has become saturated and in the superfluous range of goods it is necessary to be able to differentiate your products from the competitors’. To facilitate this, many products and services are attributed with additional qualities, such as feelings, status and personality traits. These attributes are included in the abstract concept of a brand. A brand is an essential medium of communication to the customers, transmitting the special characteristics which will differentiate the product or the service from others. The stores are the actual spot where the brand can be perceived and experienced in real life. The store will by its concrete and non-concrete means transmit feelings the customers will relate to the brand, and the store personnel are important as well as active messengers of the brand. Some of the most well-known companies today are multinational companies which sell retail products and have succeeded to create a world known brand, one of them is Apple. Apple has a renowned brand intended to represent quality, design and innovative thinking. They value and are conscious about their brand and thus care to maintain its good reputation.</p><p>The purpose of this thesis is to analyze how Apple’s brand concept is transferred to their premium reseller stores, namely Macoteket, and also to discuss whether and how the brand is seen in the stores. The study has been conducted through studying material and theories relevant to brand transfer, and then visiting Apple’s office and three Macoteket stores and carrying out several interviews with people involved in the transfer of the brand. The results show that when transferring a brand to a store, the transfer strategy needs to be adjusted to fit the different kinds of knowledge that the brand consists of. The processes Apple use to transfer their brand to Macoteket indicate an excessively codified strategy, partly due to the fact that the deeper understanding of what needs to be said and done should be taught personally, and consequently not by instructions in texts and e-mails.</p>

No description available.