<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär. Företrädare för affären tenderade att använda ontologisk eller historisk retorik stödd på en teknisk vokabulär för att legitimera uppköpet.</p>

<p>Problem: Klockbranschen är idag utsatt för stor konkurrens då tiden kan avläsas på ett eller annat sätt överallt, vilket gör att ett armbandsur inte längre är nödvändigt för att veta hur mycket klockan är. Ur & Penn försöker få armbandsur att uppfattas som en accessoar som varieras efter tillfälle. Konsumtion av klockor påverkas av de värderingar och traditioner som finns i samhället. Att förändra människors värderingar är en process som kan ta lång tid och som troligtvis är kostsam. Är Ur & Penn på rätt väg för att lyckas med sin målsättning?</p><p>Syfte: Undersökningen baseras på följande frågeställningar: Hur väl uppfyller Ur & Penn sin målsättning? Vilka värderingar ligger till grund för inköp av armbandsur? Hur varierar värderingar beroende på typen av armbandsur? Vilka av dessa värderingar är av störst betydelse för kunder hos Ur & Penn? Av praktiska och resursmässiga skäl har vi valt att begränsa enkätundersökningen till Uppsala. ndersökningen gäller armbandsur vilket gör att med klocka(or) menas detsamma som armbandsur i denna uppsats.</p><p>Teori och modell: Teorier som har använts rörde värderingar och konsumentbeteenden. Rokeach Value Survey, List of Values, Theory of Reasoned Action samt Means-End Chain Model har använts som teoretiskt ramverk.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en tvåstegsmetod, där det första steget var en kvalitativ fokusgruppsdiskussion bestående av två grupper och det andra en kvantitativ enkätundersökning med 110 respondenter.</p><p>Resultat: Ur & Penn har kommit en bit på väg gällande deras målsättning, men fortfarande finns mycket kvar att förändra kring värderingar om klockor. Hur mycket som har förändrats varierar beroende på typ av klocka. Många av de tidigare värderingarna lever kvar kring klassiska armbandsur medan större förändringar har skett vad gäller modeur.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är först att ur revisorns perspektiv göra en jämförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. Därefter görs en analys av vilken utveckling som kan förväntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning.</p>

<p>Fastighetsmäklaryrket och fastighetsmäklartjänsten debatteras ofta, både i media och privat, en anledning till detta kan vara att bostadsaffären är en av de största affärer som görs under ens livstid. I denna uppsats vill författarna belysa den rådande uppfattningen om fastighetsmäklare och fastighetsmäklaryrket i Uppsala samt att söka påvisa var utrymme finns för en förbättring av kundens upplevda tjänstekvalitet. En undersökning av vilka förväntningar som människor har på fastighetsmäklare, vilken tjänstekvalitet som har upplevts, samt vad fastighetsmäklare tror om människors förväntningar, har genomförts.</p><p>För att svara på frågorna ställda i problemformuleringen använde sig författarna av modellen SERVQUAL-P, med en komplettering från modellen RESERV, som påvisar gap mellan upplevd och förväntad tjänstekvalitet samt mellan kundernas förväntningar på tjänsten och tjänsteutövarens tro om vad som förväntas. För att illustrera olika förväntningsgap används en gapmodell som är bunden till SERVQUAL-P.</p><p>Utöver insamling av sekundärdata, insamlades också primärdata via en enkätundersökning riktad till potentiella kunder och de som tidigare hade varit i kontakt med fastighetsmäklare, samt en motsvarande enkätundersökning riktad till fastighetsmäklare.</p><p>Undersökningen resulterade i små SERVQUAL-P-gap som tyder på att förväntningarna på fastighetsmäklartjänsten till stor grad motsvaras av upplevelserna och att inga större kriser finns att se för fastighetsmäklartjänsten i Uppsala. Rekommendationer som ges bör därför mer ses som en vägledning för framtiden än som problem som måste åtgärdas. Det som SERVQUAL-P-gapvärdena dock visade var att överlag hade respondenterna ganska låga förväntningar som i många fall överträffades av fastighetsmäklartjänsten. Det är dags att uppgradera förväntningarna på fastighetsmäklartjänsten i Uppsala. Sammanfattningsvis kan författarna konstatera att fastighetsmäklartjänsten i Uppsala upplevs som bättre än många tror.</p>

<p> </p><p>This thesis investigates how cultural differences between Sweden and France are manifested in IKEA’s promotion material and the extent to which Sweden is emphasised as the country of origin. The study analyses the photos and the language in the IKEA catalogues in Sweden and France, the content of five different TV commercials and data from previous empirical studies. The thesis follows a deductive strategy as conclusions are drawn based on existing theories on marketing and national cultures. It can be concluded that both cultural adaptations and a focus on Sweden are present in IKEA’s marketing material, however, in both cases to a limited extent. The cultural adaptations are mainly found in the TV commercials and the references to Sweden in the catalogues. Thereby, neither cultural adaptation nor the use of Swedish references solely characterises the studied promotion material.</p><p> </p>

<p>MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) är ett EU-direktiv som trädde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finans¬marknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förändringar för värdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med värdepapper och ger råd till kunder i samband med dessa affärer. Utredningens syfte är att undersöka hur Länsförsäkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende på skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort två intervjuer på respektive bank. Den teoretiska referensram som används är Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag. Slutsatser som författarna kommer fram till är att bankerna till stor del gjort tolkningar i enlighet med MiFID. Exempel på undantag är gällande tillhandahållandet av tjänster via ett annat företag där båda bankerna tar ett större ansvar i sin roll som förmedlare mot kunder än vad MiFID:s regler kräver. Skillnader finns i bankernas tolkning vid informationsutgivningen där SEB utvecklat ett produktgruppscertifikat och produktgruppsblad samt har ett mer standardiserat system för prövningen om en produkt är lämplig för kunden än Länsförsäkringar har. Bankerna avviker från MiFID:s syfte gällande kundklassificeringen där samtliga privata kunder klassas som icke-professionella. MiFID har inte tolkats av Länsför¬säkringar eller SEB avseende undantag från prövning om en investeringstjänst passar en kund samt informationskrav då situationen inte ansågs aktuell i Sverige.</p>

No description available.

<p>Den rådande lagstiftningen kring marknadsföring av tobaksprodukter skapar problematik för Swedish Match och försvårar dess mediekommunikation. Syftet med denna uppsats är att undersöka Swedish Match marknadsföringsstrategi för produktkategorin snus, genom en modell som omfattar Porters fem konkurrenskrafter, olika alternativa kommunikationskanaler samt Carrolls CSR-pyramid. Det metodologiska tillvägagångssättet var kvalitativt och innefattade personliga intervjuer som sedan analyserades och triangulerades. Undersökningens resultat visade bland annat att de fem konkurrenskrafterna har olika betydelse för Swedish Match marknadsföringsstrategi och att en aktiv konkurrens driver företaget till innovativa lösningar och utveckling. Dessutom framkom vilka kommunikationskanaler som finns tillgängliga för Swedish Match, samt att CSR är en del i företagets interna marknadsföring.</p>

No description available.

No description available.