Luftföroreningar är ett globalt problem med negativa effekter på både människors och naturens välmående. Lavar har visat sig vara särskilt känsliga för luftföroreningar och i modern tid anses luftföroreningar vara en av de största orsakerna till fragmenteringen av populationer samt minskning av arters utbredning. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan halter av luftföroreningar (koppar, kadmium, zink, svaveloxider och kväveoxider) och busklavars täckningsgrad eller förekomst, i olika grad av tätbebyggda områden över de två senaste decennierna. Undersökningen utfördes med hjälp av inventeringsdata från projektet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Täckningsgrad och förekomst av busklavar undersöktes i hela Sverige samt i 15 kommuner belägna i mellersta Sverige, vilka delades upp efter befolkningstäthet i kategorierna; låg, medel och hög. Resultatet visade ingen förändring på busklavars täckningsgrad under tidsperioden för någon av de tre kategorierna, men visade på en signifikant minskning av busklavars totala förekomst. Busklavars täckningsgrad visade sig vara oberoende av befolkningstäthet trots en generell minskning av luftföroreningar, samt att det endast fanns en svag positiv korrelation mellan förekomsten av busklavar och halterna av luftföroreningar. Det som denna studie visar på är vikten att förstå både spatiala och temporala samband mellan arter och deras störningsmoment. Nutida trender av lavfloran behöver inte nödvändigtvis bero på de samtida halterna av föroreningar. Svårigheten att kunna tolka och förutse sambandet mellan temporala och spatiala mönster visar behovet att vidareutveckla kunskapen om hur lavars responser på föroreningar ter sig över tid och hur stora tidsperioder detta kan komma att utspela sig. / Air pollutions are a global problem with their negative effects on both human and nature’s health. Lichens have shown to be especially sensitive to air pollutions, and it is considered to be one of the biggest reasons behind population fragmentation and decreasing in species distribution. This purpose of this study was to investigate whether there is a link between levels of air pollutants (copper, cadmium, zinc, sulfur oxides and nitrogen oxides) and macrolichens coverage/occurrence in different densely populated areas over the last two decades. The study was conducted using inventory data from the project National Inventory of the Landscape in Sweden (NILS). Coverage and/occurrence of lichens was investigated throughout the whole of Sweden and in 15 different municipalities located in central Sweden, which were divided by population density; low, medium and high. The result showed no change in macrolichens coverage during the time period, but a significant decrease in the total occurrence of machrolichens. Coverage of macrolichens was found to be independent of population density despite that the result showed a general decrease in air pollutions., and there’s was only a weak positive correlation between macrolichens occurrence and air pollution levels. What this study shows are the importance of understanding both spatial and temporal relationships between species and their disturbances. Current trends in the occurrence or coverage of lichens do not necessarily have to be related to the contemporary levels of pollution. The difficulty of being able to interpret and predict the connection between temporal and spatial patterns shows the need to further develop the knowledge of how lichens responses to pollutants appear over time and over how large time periods this may play out.