Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa. I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik. Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande. Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna. I den andra intervjuar Jesper Lindau honom för Sveriges Radios Ekot. I den tredje intervjuas han av Tomas Ramberg i Sveriges Radios program Ekots lördagsintervju. Metoden för uppsatsens undersökning är samtalsanalys. Metoden används för att studera hur deltagarna utformar sina handlingar när de samtalar. Efter att ha transkriberat de utvalda intervjuerna ställs specifika frågor till materialet. Resultatet av studien visar att Carl Bildt ofta lämnar sin diskursiva roll när han inte accepterar journalistens agerande. Det är endast vid dessa tillfällen som kampen om det territoriella utrymmet är hård, vilket framgår av att parterna överlappar och avbryter varandra. De strategier journalisterna nyttjar i intervjuerna är granskande frågetekniker och frågor som syftar till att konkretisera Carl Bilds svar. Inga dubbelfrågor och värdeladdade ord används i frågorna. Slutna frågor används för att visa på svarslöshet och för att få svar på faktaförhållanden. Öppna frågor används för att låta Carl Bildt själv definiera utgångspunkten för intervjun. De strategier Carl Bildt använder sig av i intervjun är att han konsekvent inte svarar på frågor. För att inte framstå som svarslös använder han svarsmarkörer. Dessutom undviker han specifika ord i sina svar för att inte behöva beröra ämnet som frågan tar upp. Carl Bildt ifrågasätter även journalisternas objektivitet och premisser för frågorna.

Diss.--Fachbereich 2 (Geschichte, Philosophie, Theologie)--Wuppertal--Bergische Universität-Gesamthochschule, 1999. / Mention parallèle de titre ou de responsabilité : Carl Ulitzka (1873-1953) albo Górny Śląsk pomiędzy dwoma Wojnami Światowymi. Bibliogr. p. 1347-1410. Index.

Dissertation--Stockholm, 2002. / Bibliogr. p. 311-323.

Dissertation--Göteborg, 2004. / Bibliogr. p. 319-328. Résumé en anglais.

Dissertation--Philosophie--Helmstedt--Faculté des philosophes de l'Académie Julia Carolina, 1799. Titre de soutenance : Nouvelle démonstration du théorème énonçant que toute fonction algébrique rationnelle entière d'une seule variable peut être décomposée en facteurs réels du premier et du second degré. / Texte de la dissertation de C. F. Gauss trad. du latin. Contient aussi : "Gauss contre l'empirisme" / Jonathan Tennenbaum. "Le théorème fondamental de l'algèbre de Gauss" / Bruce Director. 2005 d'après la déclaration de dépôt légal.

Dissertation--Rechtswissenschaftliche Fakultät--Kiel--Christian-Albrechts-Universität, 1999. / Bibliogr. p. 171-187.

Dissertation--Rechtswissenschaft--Johann Wolfgang Goethe-Universität Frankfurt am Main, 1999. / Bibliogr. p. 245-256.

Diss.--Humanwissenschaftliche Fakultät--Universität zu Köln, 2007. / Bibliogr. p. 172-187.

Thèse de doctorat : Langues et littératures étrangères : Allemand : Metz : 2006. / Thèse soutenue sur ensemble de travaux. Bibliogr. p. 377-410. Index des noms propres p. 411-416. Annexes.

Proefschrift Zürich.