Det långsiktiga målet för Skanska är att nå klimatneutralitet år 2050. Ett steg i den riktningen är att ställa krav på leverantörer att tillhandahålla klimatinformation för att möjliggöra en minimering av klimatpåverkan vid byggproduktionen. Inköp utgör 75 - 80 % av totalkostnaderna i ett projekt, en stor påverkan. Detta examensarbete blir ett av de första stegen i riktningen mot klimatneutralitet. Syftet med uppdraget var att undersöka Skanskas möjligheter att erhålla klimatinformation från sina leverantörer. Med hjälp av Skanska togs en lista över 24 företag fram med de största inköpsposterna från första april 2016 till sista mars 2017. Företagen kontaktades via telefonsamtal för att presentera projektet, därefter har information samt länk till en webbenkät distribuerats via e-post. EPD systemet med certifierade miljövarudeklarationer, Skanskas inköpsprocess och byggprocessens klimatpåverkan har studerats som grund till undersökningen. I resultatet jämfördes svaren mellan leverantörer och underentreprenörer där 19 av de 24 företagen valde att delta vilket ger en svarsfrekvens på 79 %. Rapporten visar att Skanskas leverantörer och underentreprenörer i stor utsträckning kan leverera klimatinformation om sina produkter. Medelvärdet visar att 45 % av företagens produkter har klimatinformation och bland dem finns även produkter med certifierade miljövarudeklarationer (EPD: er). Denna information finns inom produktkategorierna:  Byggvaror  Betongvaroroch stommar  Elmaterial  VVS-produkter / Skanska's long term goal is to be climate neutral in 2050. One of the first steps in that direction is to require climate information from suppliers to be able to minimize the climate impact in the building production. Purchases constitutes 75-80 % of the total costs in projects, a major impact. This examination thesis will be one of the first steps towards climate neutrality. The use of this task is to investigate Skanska’s ability to receive climate information from their suppliers. Together with Skanska, a list of 24 companies was compiled with the largest purchases from the first of April 2016 to the end of March 2017. The companies were contacted by telephone to introduce the project, thereafter information and a link to a web survey were distributed by e-mail. The EPD system, Skanska's purchasing process and the climate impact of the construction process have been studied as the basis for the survey. In the result, the answers were compared between suppliers and subcontractors. 19 of the 24 companies choose to participate, that led to a 79 % response rate. The report shows that Skanska’s suppliers and subcontractors can supply climate information regarding their products to a large extent. The average shows that 45 % of the company’s products have climate information and amongst them also products with EPDs. This information can be found in the following product categories:  Building materials  Concrete products  Framework  Electrical materials  Plumbing, heating, water and sanitation materials

The study was conducted by two students in architectural engineering at Jönköping University and includes 15 higher education credits. Collaboration was carried out with PE Teknik and Arkitektur. The purpose was to evaluate the environmental impact of different facade systems using the LCA methodology. Investigation is motivated by the need to address environmental issues in the construction industry, which accounts for 21% of Sweden's total greenhouse gas emissions. Qualitative case study was conducted, exploring architects' thought processes when choosing facade materials and how they integrate principles of sustainability into their work. Interviews with architects answered questions about the process and the integration of sustainability. Five external walls with different facade materials and attachments were compared. To answer the question of which facade material has the most climate impact during its product stage, a material study was conducted. The measurement value used in determining the climate impact was carbon dioxide equivalents. The choice of facade material was based on lifespan, recyclability, and content of hazardous substances. Architects may have different focus areas, but the choice of facade material is always based on aesthetic and technical considerations. Respondents also emphasized the importance of choosing locally produced materials if possible. The material study showed untreated spruce panels had the lowest climate impact, while aluminum composite panels had the highest. Fastening of wooden panels had the least climate impact, while the fastening of tiles had the most. In conclusion, respondents stressed environmental awareness is a significant transition and the results of the study indicate the industry is not fully ready for it yet. Investigation showed that architects are aware of the environmental crisis and integrate sustainability principles into their work through various perspectives depending on the project's focus area. / Denna studie utfördes av två byggingenjörsstudenter vid Jönköpings Tekniska Högskola och omfattar 15 högskolepoäng. Samarbete genomfördes med PE Teknik och Arkitektur. Syftet var att utvärdera miljöpåverkan av olika fasadsystem med hjälp av LCA-metodiken. Undersökningen motiveras av behovet att hantera miljöfrågor inom byggsektorn, som står för 21% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. En kvalitativ fallstudie har utförts avseende arkitekters tankegångar vid val av fasadmaterial har undersökts och även hur de integrerar hållbarhetsprinciperna i sitt arbete. Intervjuer med arkitekter svarade på frågan om processen och integreringen av hållbarhet. En jämförelse av en yttervägg med fem olika fasadmaterial och infästningar har genomförts. En materialstudie har utförts för att besvara frågan om vilket fasadmaterial som har mest klimatpåverkan under dess produktskede. Mätvärdet som användes vid avgörandet för klimatpåverkan var koldioxidekvivalenter. Valet av fasadmaterial grundades på dess livslängd, återvinningsbarhet och innehåll av farliga ämnen. I sammanhanget kan arkitekterna ha olika fokusområden, men valet av fasadmaterial grundar sig alltid i estetiska och tekniska ramar. Respondenterna betonade även vikten av att välja lokalt producerade material om möjligheten finns. Materialstudien visade att obehandlade granpaneler hade lägst klimatpåverkan, medan aluminiumkompositplåten hade högst klimatpåverkan. Träpanelens infästning hade minst klimatpåverkan, medan teglets hade mest.  Sammanfattningsvis menade respondenterna att miljömedvetenhet är en stor omställning och resultatet av studien visar på att branschen inte är redo för miljömedvetenhet.  Undersökningen visade att arkitekter är medvetna om miljökrisen och integrerar hållbarhetsprinciperna i sitt arbete genom olika synvinklar beroende på projektets fokusområde.