Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) är viktigt för både företag och samhället idag. För att uppnå legitimitet bör företag visa att de engagerar sig i CSR-frågor. En kanal som de kan använda för att kommunicera CSR är sociala nätverk, som vuxit sig stora de senaste åren. Företags CSR-upplysningar på sociala nätverk har dock inte utforskats i en svensk kontext tidigare. Denna studie ämnar därför bidra med ökad kunskap genom att undersöka CSR-upplysningar på det största sociala nätverket; Facebook.  Syftet med denna studie är att förklara vad som påverkar svenska börsnoterade bolag att ge ut CSR-upplysningar på Facebook. Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats, där hypoteser har utvecklats med hjälp av ekonomiska och systemorienterade teorier samt tidigare forskning. Genom en tvärsnittsdesign har sedan kvantitativa sekundärdata i form av företags Facebookinlägg liksom ekonomisk information samlats in och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Studiens resultat visar att det finns ett antal faktorer som påverkar mängden CSR-upplysningar företag ger ut på Facebook. Företagsstorlek, koncentrerat ägande och branschtillhörighet är de faktorer som uppvisar signifikanta samband med den beroende variabeln Antal CSR-inlägg. Ju större ett företag är och ju mindre koncentrerat ägande det har, desto mer CSR-upplysningar ges ut på deras Facebooksida. Dessutom påvisas att företag i branscherna Konsumtionsvaror och Konsumtionstjänster ger ut mindre CSR-information på Facebook än IT-företag. / Today, corporate social responsibility (CSR) is an important concept to society and corporations alike. To achieve legitimacy from society and its stakeholders, it is important for corporations to be able to show what CSR efforts they are making. There are multiple channels a corporation can choose from to communicate such matters, one of which is social media, a platform that has grown extensively over the last few years. Corporations’ CSR disclosures on social media has not been researched in a Swedish context before, which this study attempts to remedy by analysing the largest social media platform; Facebook. The purpose of this study is to explain what influences Swedish listed corporations' CSR disclosures on Facebook. With the help of economic and system-oriented theories as well as earlier research, hypotheses are constructed with a deductive approach. Quantitative secondary data in the form of companies’ Facebook entries and economical information is then collected through a cross-sectional design and analysed through content analysis. The results of the study show that company size, concentrated ownership and industry influence corporations’ CSR disclosures on Facebook. Consequently, bigger companies and companies with dispersed ownership disclose more CSR information on Facebook than smaller companies and companies with concentrated ownership. Also, companies in consumer goods and services disclose less CSR information than IT companies.

Syfte: ESG-betyg utgör det huvudsakliga underlaget för beslut om hållbara investeringar. För en effektiv kapitalallokering krävs därför att betygen återspeglar företags faktiska hållbarhetsprestationer. Betygen har dock visats vara missvisande då den bakomliggande hållbarhetsrapporteringen påverkas av ett antal olika faktorer, däribland företags institutionella miljö, vilket kan hänföras till en strävan efter att uppfattas som legitima av samhälle och intressenter. Denna studie avser att kartlägga samband mellan institutionell miljö och den miljömässiga dimensionen (E) av ESG-betyg. För att testa sambandet prövas huruvida detta har en praktisk motsvarighet i form av mängden växthusgasutsläpp.    Metod: Studien har en positivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt med en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Genom en longitudinell design har data från 1969 företag under fem år analyserats. Studiens empiriska data är inhämtad från databasen Refinitiv Eikon och har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS, främst genom linjära regressioner.   Resultat & slutsats: Positiva samband mellan ekonomisk utvecklingsgrad i företags verksamhetsland och E-betyg samt benägenhet att tillhandahålla ESG-data har konstaterats. Möjliga förklaringar återfinns i legitimitets-, intressent samt den institutionella teorin och kopplas främst till institutionella skillnader mellan länder. Vidare återfanns att större benägenhet att tillhandahålla ESG-data påverkar datatillgänglighet positivt samt att datatillgänglighet har ett positivt samband med E-betyg. Ett negativt samband mellan industriländer och växthusgasutsläpp kunde dock återfinnas vilket innebär att resultatet inte ger något belägg för att de högre E-betyg som återfinnas bland företagen i industriländerna, inte motsvaras av en högre nivå på hållbarhet i praktiken.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den undersökning av ESG-betygens funktion som i tidigare forskning omnämnts som bristfällig. Även om studien inte kan bekräfta att institutionell miljö har en avgörande påverkan på betyget tydliggörs andra brister i betyget. Exempelvis betydelsen av mängden publicerad ESG-data. Detta innebär problem eftersom benägenheten att tillhandahålla ESG-data är mindre i utvecklingsländerna.      Förslag till fortsatt forskning: För att öka generaliserbarheten föreslås en utvidgad undersökning som omfattar fler värderingsinstitut och ESG-betygets alla dimensioner. Vidare undersökningar av den institutionella miljöns påverkan, utifrån andra aspekter än ekonomisk utveckling, samt forskning för att förbättra värderingsinstitutens metoder för datainsamling behövs. / Aim: ESG scores are the main basis for responsible investments decisions. An efficient capital allocation therefore requires the ratings to reflect companies’ actual sustainability performance. However, the scores have been found to be misleading as the underlying sustainability disclosures are affected by various different factors, including companies’ institutional environment, which can be attributed to an effort to be perceived as legitimate by society and stakeholders. This study is intending to identify relationships between the institutional environment and the environmental dimension (E) of the ESG score. To test the relationship, it is examined whether this has a practical equivalent in terms of the amount of greenhouse gas emissions.   Method: The study is based on positivistic theory of science with a deductive approach and quantitative nature. Through a longitudinal design, data from 1969 companies over five years have been analysed. The empirical data of the study are obtained from the database Refinitiv Eikon and have been analysed in the statistical program IBM SPSS, mainly through linear regressions.   Result & Conclusions: Positive relationships between the degree of economic development in a company’s country of operation and E-scores and propensity to provide ESG data has been established. Possible explanations are found the legitimacy, stakeholder and institutional theory, and are mainly related to institutional differences between countries. Furthermore, higher propensity to provide ESG data has a positive effect on data availability and data availability has a positive relationship with E-score. However, a negative relationship between developed countries and greenhouse gas emissions was found, meaning that the result does not provide evidence that the higher E-score found among companies in developed countries, is not equivalent to a higher level of sustainability in practice.   Contribution of the thesis: The study contributes to the examination of the function of the ESG ratings which in previous research has been considered deficient. Although the study cannot confirm that the institutional environment has a crucial effect on the score other deficiencies in the ratings has been apparent. For example, the importance of the amount of published ESG data. This poses a problem because the propensity to provide ESG data is lower in developing countries.   Suggestions for future research: To increase generalizability, an extended study including more rating agencies and all ESG dimensions is proposed. Further examination of the institutional environments effect, based on other aspects than economic development, and research to improve the rating agencies’ methods for data collection are needed.