Inledning: Corporate Social Responsibility (CSR) är numera ett mer förekommande inslag i varje företag. Tidigare forskning inom området har försökt fastställa en relation mellan CSR och lönsamhet, med varierande resultat. CSR-aktiviteter kan ses ur två olika perspektiv, där det första speglar det som en investering som ökar värdet för intressenter och i sin tur kan leda till ökad lönsamhet. Det andra synsättet förutsätter snarare att ett företag är lönsamt för att ge utrymme för CSR-aktiviteter. Genom dessa två perspektiv kan CSR-aktiviteter å ena sidan betraktas som en nödvändighet, å den andra som en lyx. Problemformulering: Vilka drivkrafter kan förklara på vilken nivå i Carrolls (1979; 1991) CSR-pyramid ett företag befinner sig? Syfte: Syftet är att ge en förklaring till om CSR-aktiviteter kan urskiljas som en nödvändighet eller en lyx, genom att studera nivån i CSR-pyramiden. Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats där befintliga teorier använts för att generera hypoteser, som sedan testats utifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt med en longitudinell design. Ett kodningsschema togs fram och baserades på indikatorer för CSR-aktiviteter indelade i ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt ansvarsområde. Genom kodningsschemat utfördes innehållsanalyser av årsredovisningar från 26 företag på Stockholmsbörsens Large Cap, under en femårsperiod.  Resultat och slutsats: Resultaten som studien har erhållit visar att CSR-aktiviteter kan betraktas som en nödvändighet, i bemärkelsen att företag inom samma bransch engagerar sig i CSR-aktiviteter hänförbara till de etiska och legala ansvarsområdena. Vad gäller om CSR-aktiviteter kan betraktas som lyx, visar resultaten att en hög andel insiderägande i ett företag ger utlopp för ett opportunistiskt beteende, genom ett högt engagemang i filantropiska aktiviteter.

Bakgrund: Kina betraktas idag som en attraktiv marknad för utländska investerare. I takt med globaliseringen medförs ett större internationellt företagsansvar under allt hårdare press från externa intressenter, vilket har gett begreppet Social Corporate Responsibility (CSR) en betydande roll. För att bemöta samhällets förväntningar på samhällsansvar blir CSR ett viktigt verktyg i verksamhetsstyrningen. Lokala sociala, kulturella och religiösa traditioner påverkar organisationer och därmed också hur verksamheter styrs och de är därmed väsentliga aspekter som bör uppmärksammas. Syfte: Avsikten med uppsatsen är att fördjupa oss i hur tre svenska storföretag arbetar med CSR i Kina. Vårt ändamål med studien är att komma fram till en lösning på hur västerländska företag på bästa sätt kan hantera CRS-arbetet i Kina utifrån CSR:s grundläggande ansvarsområden; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar. Metod: Vi har utifrån en kvalitativ studie analyserat hur de tre studerade företagen hanterar CSR-arbetet i Kina. För studien har vi intervjuat representanter för tre ledande aktörer i sina respektive branscher som har en etablerad verksamhet i Kina, samt två experter inom CSR och företagande i Kina som utger ett annat perspektiv på vårt forskningsämne. Slutsatser: Vi har framställt en egen modell som lämpar sig vid CSR-arbete i Kina som bygger på tre ansvarsområden. Vi anser där att samtliga ansvarsområden bör överlappas och samspelas för att skapa ett övergripande värde inom CSR. Dock tror vi inte att det är möjligt att uppnå ett optimalt ansvar, men menar ändå att det är varje företags ansvar att sträva efter ett värdeskapande arbete som både främjar företaget och samhället mot en bättre utveckling.

Oron över de miljömässiga effekterna av företags handlingar har ökat, och således även miljö­arbetet för en hållbar framtid. Företag kan arbeta med miljöfrågor på flera olika sätt och miljö­arbete blir vanligare inom små och medelstora företag. Fastighetsbranschen har stor energiförbrukning, många farliga kemiska produkter och hög generering av fast avfall, vilket resulterar i miljöpåverkningar. Fastighetsbranschens miljöpåverkan resulterar i att miljöfrågor borde vara viktiga för företag i branschen.   Syftet med studien är att identifiera och beskriva vilka av de proaktiva motivationskällorna: personliga värderingar, intressenternas påtryckningar, legitimitetsskapande och konkurrensfördelar, som är anledningen till att miljöarbete initierades, pågår och redovisas i fyra kommunala små och medelstora fastighetsföretag i Skaraborg. För att uppfylla studiens syfte samlades empiriskt material in från fyra kommunala fastighetsföretag: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping och AB Skövdebostäder. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med informanter med olika befattningar, samt granskning av årsredovisningar från 2014. Studiens resultat och slutsats är att motivationen till varför miljöarbete initierades och pågår till viss del har förändrats. Motivationskällan till att det initierades hos alla företagen är personliga värderingar hos personal. Motivationskällorna till det pågående miljöarbetet är hos alla företag personliga värderingar hos personal och intressenternas påtryckningar från personal. I ett av företagen är dessutom motivationskällan konkurrensfördelar motivation till det pågående arbetet. Motivationskällan intressenternas påtryckningar från ägare är också till grund för det pågående miljöarbetet i ett av företagen. Vår slutsats är också att motivationskällan till att kommunala fastighetsföretag redovisar miljöarbete är legitimitetsskapande, vilket innebär att motivationskällan till redovisning och miljöarbete är olika. / The concerns over how activities of enterprises have affected the environment have increased, and therefore enterprises environmental activities have increased to reach a sustainable future. Enterprises can work with environmental issues in several ways, and environmental work is becoming more common in SMEs. The business of real estate has large energy consumption, several hazardous chemicals and a high generation of solid waste, resulting in affecting the environment. Environmental issues should be important for enterprises in the business of real estate, because of the environmental impact the business have.  The purpose of this study is to identify and describe which of the proactive motivations: personal values, stakeholder pressure, legitimation and competitive advantages, that is the reason to why environmental activities were initiated, occurs and reports in four municipal   real estate SMEs in Skaraborg. Empirical material was collected from four municipal real estate companies: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping and AB Skövdebostäder to fulfil the purpose. The empirical material was collected through semi-structured interviews with informants with different positions, and examination of annual reports from 2014. The result and conclusion of the study is that the motivations of why environmental activities were initiated and occurs have, to some extent, changed. The proactive motivation for the initiation of the activities in all companies is staffs’ personal values. The motivations of why environmental activities occur in all companies is staffs’ personal values and stakeholder pressure from the staff. The motivation, competitive advantages, is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Stakeholder pressure from owners is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Our conclusion is also that the motivation to the reporting of environmental activities in municipal real estate businesses is legitimation, resulting in the motivations to report and environmental activities differ.

Att spela om pengar online kan till grunden ses som en form av underhållning, dock kan det också urskiljas en stor problematik relaterat till denna underhållning. Antalet personer som har ett spelberoende ökar i oroande takt och i all denna uppståndelse kan man fundera kring vad spelbolagen själva har för ansvar i frågan. Med bakgrund av detta har vår studie som syfte att skapa en ökad förståelse för hur spelbolagen Svenska Spel och LeoVegas arbetar med CSR. Vidare syftar uppsatsen till att jämföra spelbolagens CSR-arbeten för att kunna urskilja eventuella likheter och skillnader. Studien behandlar tre följande huvudfrågor: Hur arbetar Svenska Spel samt LeoVegas med CSR-arbete? Vilka eventuella likheter och skillnader finns i CSR-arbetet hos de båda spelbolagen? Hur uppfattar konsumenter och potentiella konsumenter CSR-arbetet hos de båda spelbolagen? Mixed methods användes som metod, där vi har samlat in data både genom en webbaserad enkät och inhämtning av info från sekundärkällor såsom spelbolagens årsredovisningar. Utifrån studiens resultat så kan det konstateras att Svenska Spel innehar ett större samhällsansvar. Det finns även större förväntningar och kravbild på att ett gediget CSR-arbete utförs av Svenska Spel. Det finns däremot intressanta likheter och skillnader mellan spelbolagens CSR-arbeten. / Gambling with money online can basically be seen as a form of entertainment, however, it can also discern a major issue related to this. The number of problem gamblers is increasing at a worrying rate and in all this commotion one might wonder what responsibility the gambling companies as a supplier of the forms of gambling have in the matter. Based on this, our study aims to gain an increased understanding of how the gambling companies Svenska Spel and LeoVegas work with CSR. Furthermore, the thesis aims to compare gambling companies CSR-work in order to distinguish any similarities and differences. The study deals with the following three main questions: How do Svenska Spel and LeoVegas work with CSR? What are the possible similarities and differences in the CSR-work of the two gambling companies? How do Consumers and potential consumers perceive the CSR-work of the two gambling companies? Mixed methods were used as a method, where we have collected data both through web-based surveys and collection of info from secondary sources such as gambling companies annual reports. Based on the results of the study, it can be stated that Svenska Spel has a greater social responsibility. There are also greater expectations that a solid CSR-work is carried out by Svenska Spel. However, there are interesting similarities and differences between the gamling companies’ CSR-work.

Syftet med studien är att undersöka små och medelstora företags skäl till att arbeta med hållbarhet ochstudien utgår ifrån ett ekonomisk, legalt, etiskt och filantropiskt perspektiv. Som utgångspunkt har lagarangående hållbarhetsrapportering, frivilliga standarder och den teoretiska referensramen använts.Teorierna som används är intressentteorin, legitimitetsteorin, Carrolls (1991) CSR-pyramid samt Grimstad et al. (2020) Strukturmodell. För att undersöka studiens syfte används semistruktureradeintervjuer där fyra företag som arbetar med hållbarhet eller hållbarhetsrapporterar intervjuas. Sedanpresenteras den insamlade empirin för att därefter analyseras och diskuteras. I analysen jämfördesföretagens svar utifrån perspektiven med hjälp av teorierna. En slutsats som studien antyder är attföretagen visade på starkast ekonomiska skäl för att arbeta med hållbarhet. Vidare visar studien att etiskaskäl är det som har näst mest påverkan på små och medelstora företag. Slutligen tyder studien på attlegala och filantropiska skäl förekommer lika ofta men att företagen gör fler filantropiska handlingar vilketgör att det filantropiska perspektivet har större koppling till CSR enligt studiens resultat. Studiens förstabidrag är ett teoretiskt bidrag som bidrar till vidare teori och det kan hjälpa vägleda vid fortsatta studier.Vidare bidrar studien med ett empiriskt bidrag som ger nya djupare insikter till skäl som små ochmedelstora företag kan ha angående varför företagen väljer att arbeta med hållbarhet. Slutligen görstudien ett mindre praktiskt bidrag som antyder att små och medelstora företag inte känner press att blipåverkade av framtida lagkrav. / The purpose of the study is to explore small and medium sized enterprises' reasons for working withsustainability and the study is based on an economic, legal, ethical and philanthropic perspective. Thestudy uses laws concerning sustainability reporting, voluntary standards and the theoretical framework asbasis for conducting the study. The theories used were, stakeholder theory, legitimacy theory, Carroll’s(1991) the pyramid of CSR and Grimstad el at. (2020) structural model. To research the study’s purposea semi-structured interview method is used and four companies that either work with sustainability or CSRreport where interviewed. Thereafter the study's empirical data was presented and then analyzed. In theanalysis the companies answers were compared through the perspectives and with help of the theories.One conclusion is that the company's show most economic reasons for working with sustainability.Furthermore, the findings show that ethical reasons are the second largest impacting aspect for SME.Lastly the study suggests that legal and philanthropic reasons occur a similar amount of times butcompanies perform more philanthropic activities which means that the philanthropic perspective has agreater impact in relation to CSR. The study’s first contribution is a theoretical contribution that expandsand helps guide future studies. Furthermore, the study’s empirical contribution gives new deeper insightsinto the reasons SME can have for working with sustainability. Lastly the study makes a smaller practicalcontribution that suggests that SMEs do not feel impacted from future legal requirements.

No description available.

The purpose of this research was to examine how social issues are perceived and addressed in the food and drink sector, focusing on the narrower context of Nigerian purchasing practices, identifying the drivers, and barriers to the adoption of socially responsible purchasing (SRP) in the organisational supply chains. This research is underpinned by the stakeholder and institutional theories with the use of Carroll's CSR pyramid to explain the perceptions of stakeholders and the level at which each of the practices is in the pyramid. An in-depth study was conducted in multinational and indigenous food and drink organisations in Nigeria. Data was gathered from practitioners comprising of employees, managers, and executives by means of questionnaires and semi-structured face-to-face interviews to triangulate data sources. Drawing on the data collected, respondents' perspective of the meaning of socially responsible purchasing provided new insights into the phenomenon with various meanings and contestations. The findings suggest that socially responsible purchasing practices have a moderate positive influence on the organisations' supply chains within an unstable economic environment. Some of the practices were perceived to be voluntary and having an ethical underpinning while others were related to legal responsibilities. The findings suggest that the moderate influence is due to internal and external factors within the institutional environment. This research context was restricted to private organisations in the food and drink sector in Nigeria which might limit the generalisation of the findings. However, the findings may be transferable to other sectors of the economy where socially responsible purchasing issues are addressed in the supply chains. In practice, SRP is perceived to be an important element of CSR and supply chains despite the barriers to its implementation. The practices should be properly implemented to help in the sustenance of organisational supply chains. This research will be insightful for other industrial sectors as well as developing economies in Africa. The findings advance the stakeholder and institutional theories by providing an in-depth perception of various stakeholders and SRP practices within the institutional environment of organisations' supply chains. The research has contributed to enriching the literature on CSR and supply chains sustainability in Nigeria which has a relative shortage of literature on CSR and supply chain.

<p><strong>Problemformulering: </strong>Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:</p><p>- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p>- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.</p><p><strong>Metod: </strong>En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.</p><p><strong>Teori:</strong> De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR.</p><p><strong>Slutsats:</strong> När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.</p>

ABSTRACT The purpose of this thesis is to analyze, describe, and explain how Swedish firms implement CSR in their Chinese supply chains. In order to reach the intention of the thesis a case study of four Swedish firms operating in China has been conducted which involved personal interviews in the field. The theoretical framework contains a description of the stakeholder theory, the legitimacy theory, the CSR pyramid, the ARA-analysis, and theory on business relations which all are relevant to the phenomenon studied and the research questions. The empirical findings include the case firms view on stakeholder pressure, their CSR related activities in their supply chains, and how supplier relations are managed. In the analysis the theoretical framework is connected to the empirical findings. The analysis consist of how the case firms deal with stakeholder pressure, to what extent they take social responsibility in their Chinese supply chains, and how their supplier relations are managed concerning CSR. Our analysis shows that the firms perceive their customers to be the main pressure to engage in CSR. However, the analysis further demonstrates that the case firms find it difficult to comply with the responsibilities demanded by their customers in the Chinese context. Moreover, the analysis will touch upon how supplier relations are managed when implementing CSR. The conclusion of the thesis shows that Swedish companies implement CSR in their Chinese supply chains by adding Chinese characteristics, meaning adapting the expected responsibilities to the Chinese context. The thesis will end with recommendations for further research in the field of CSR in firms’ supply chains in emerging economies.

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor: - Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen? - Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen? Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det. Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR. Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR. Slutsats: När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.