Corporate social responsibility (CSR) har blivit allt mer populärt inom idrottsrörelsen ställer detta högre krav på föreningarna att ta det sociala ansvaret för samhällsutvecklingen och samhällsproblem. Syftet med studien är att analysera fotbollsföreningar i Skåne och deras förhållningssätt till den sociala hållbarheten genom att initiera olika typer av CSR-arbeten. Utöver detta identifierades vilka förväntningar som ställs på föreningar att genomföra CSR-arbete. Detta ur ett hållbarhetsperspektiv, med fokus på social hållbarhet. Problemet idag är att många föreningar startar upp CSR-projekt utan att åstadkomma något, och projekten blir i sin tur inte hållbara. Studien tar sin utgångspunkt ur Carrolls pyramid som tar upp hur ett CSR-arbete ska fungera utifrån fyra aspekter (ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt) där fokuset främst ligger på de två sista aspekterna. Studien har ett kvalitativt angreppssätt och genomförs med kvalitativa intervjuer med utvalda elitfotbollsföreningar i Skåne. Resultatet av studien var att föreningarna har en vilja av att bidra med social hållbarhet i samhället men att den ekonomiska grunden ofta saknas för att arbeta hållbart. Vidare visade resultatet på att de ekonomiska aspekterna var en återkommande faktor som föreningarna känner håller dem tillbaka. Föreningarna lockas oftast till de mindre bidragande projekten istället för att arbeta med de projekt som bidrar med social hållbarhet. Detta gör att det ser bättre ut på pappret för föreningar och idrottsrörelsen istället för att verkligen bidra med social hållbarhet. Syftet med CSR har tappat sin betydelse och den drivande kraften har istället blivit att synas än att göra något bra. / The purpose of this study is to analyze the football clubs in Scania and how their approach to social sustainability by initiating different types of Corporate Social Responsibility projects. The study is based on Carroll's pyramid about CSR which focuses on four aspects (financially, legally, ethically, and philanthropically). The study has a qualitative approach and is conducted with qualitative interviews with selected elite football associations in Scania. The results of the study show that the associations have a desire to contribute with social sustainability in society, but that the financial foundation is often lacking to be able to work sustainably. Furthermore, the results showed that the economic aspects were a recurring factor that the associations felt was holding them back. The associations are usually attracted to the smaller contributing projects instead of working on the projects that contribute to social sustainability.

Datum: 2013-01-18 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 HP Institution: Akademi för hållbar-, samhälls- och teknikutveckling, HST Författare: Niklas Jörgensen Julia Safarova Robin Saha Titel: Corporate Social Responsibility - En studie om hur Mälarenergi kan utveckla sitt sociala ansvarstagande Handledare: Birgitta Schwartz Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, Legitimitet, särkoppling, Carrolls CSR pyramid, CR innovation, CR filantropi, CR integration, kommunikation, intressenter Frågeställning: Hur kan Mälarenergi utveckla sitt CSR arbete? Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka Mälarenergis arbete inom CSR, samt ta fram förslag på hur Mälarenergi kan utveckla sitt CSR-arbete utifrån deras nuvarande arbete. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som tillämpat forskningsansatsen abduktion för att studera Mälarenergis CSR arbete. Studien innehåller två personintervjuer med Miljöchefen på Mälarenergi, vilket är vår primärkälla. Slutsats: Företag bör följa samhällets normer om ett ökat CSR ansvar. Filantropiska insatser som går i linje med ett företags kärnverksamhet eller varumärke skapar trovärdighet. Ett företag som samhället är beroende av bör inte satsa på allt för riskfyllda innovationer. Företag bör satsa på både envägs- och flervägskommunikation av sitt ansvarstagande.

No description available.

Background: Since the 1960s, the notion of sustainability has gained worldwide significance, including environmental issues, and advocating for sustainable economic development. Businesses have a crucial role in reducing environmental effects, motivated by pressure from stakeholders such as governments and shareholders. While environmental and economic sustainability receive significant attention, the social aspect often receives less attention. Social sustainability involves creating equitable social systems and ensuring ethical practices, employee well-being, and diversity. Sustainability Consultancy Companies (SCCs) assist firms in integrating sustainability into their daily operations. Nevertheless, SCCs must comply with social sustainability principles, ensuring that they implement the same values they advocate for to maintain their reputation and establish industry benchmarks.   Purpose: The purpose of this research is to determine the extent to which Sustainability Consulting Companies (SCCs) are implementing sustainable practices within their daily operations.  We are investigating whether SCCs possess the necessary knowledge, expertise, and in-depth understanding of issues related to social sustainability practices. Our research aims to provide practitioners with knowledge and awareness of how SCCs perceive social sustainability and to what extent they implement social sustainability practices.    Method: This thesis employed a qualitative research approach, incorporating relevant literature, peer-reviewed articles, and semi-structured interviews. Through the semi-structured interviews conducted with various Sustainability Consultancy Companies (SCCs), employees, and a CEO, we were able to gather varying perspectives and professional insights on social sustainability issues.   Conclusion: The findings of this research indicate that although most SCCs had knowledge on social sustainability issues and practices, only a limited number of levels in Carroll’s CSR Pyramid were fulfilled. Furthermore, while the SCCs consider social sustainability as the missing pillar, there is a limited focus on implementing social sustainability in comparison to the other pillars of sustainability.

The purpose of this essay was to lay the foundations for a model in the form of a question battery that can help buyers compare the sustainability responsibilities of different suppliers, so that the buyer can choose the supplier that contributes most to the Sustainable Development Goals (SDG). The model is designed as a question battery to enable the buyer to ask more comprehensive questions to the various suppliers regarding social, ecological and economic sustainability than they do today.   In order to find questions on an overall ethical level I have investigated how the global institutions intend us to navigate and prioritize between the SDGs, I have also applied the Aristotelian and Kantian ethics and Archie Carrol's model, the CSR pyramid, to broaden the ethical perspective in the questions to the companies.   The result is a question battery with questions about the company's vision and global goals, about the company's values ​​linked to all stakeholders, questions about whether the internal good and the external good are in harmony with society, questions about the company's value chain and business model and a larger stakeholder analysis.   How should a buyer then be able to evaluate a supplier's different answers? This essay aimed to create the first questionnaire with a broad question battery, the next step is to evaluate the different answers. / Syftet med den här uppsatsen var att lägga grunden till en modell i form av ett frågebatteri som kan hjälpa inköpare att jämföra olika leverantörers hållbarhetsansvar, så att inköparen ska kunna välja den leverantör som bidrar mest till de globala målen.  Modellen är utformad som ett frågebatteri för att inköparen ska kunna ställa mer omfattande frågor till de olika leverantörerna angående social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet än vad de gör idag.   Mitt tillvägagångssätt har varit att undersöka hur de globala institutionerna tänker sig att vi ska navigera och prioritera mellan de globala målen, genom att övergripande backa tillbaks till de hållbarhetsdokument som togs fram redan på 1980-talet och sedan arbeta mig vidare till de globala mål som kom 2015 och fram till de guider som finns för ett hållbart näringsliv idag. För att hitta frågor på en övergripande etisk nivå har jag tagit hjälp av den aristoteliska och den kantianska etiken samt Archie Carrols modell, CSR pyramiden, för att bredda det etiska perspektivet i frågeställningarna till företagen.  Resultatet blev ett frågebatteri med frågor om företagets vision och de globala målen, om företagets värderingar kopplat till samtliga intressenter, om det internt goda och det externt goda är i samklang med samhället, frågor om företagets värdekedja och affärsmodell samt en större intressentanalys. Hur ska en inköpare kunna värdera en leverantörs olika svar? Den här uppsatsen syftade till att skapa det första frågeformuläret med ett brett frågebatteri, nästa steg är att värdera de olika svaren.