Bakgrund: Cancerrelaterad fatigue (CRF) är en vanlig konsekvens av cancer och cancerbehandling som påverkar patienter starkt negativt. Att hitta en behandling med låg risk för biverkningar som även är resurseffektiv är angeläget för att dessa patienter ska få bättre livskvalitet. Syfte: Att kartlägga evidensen och effekten av yoga som behandling av CRF hos människor som avslutat cancerbehandling. Metod: Studien var en litteraturstudie med systematisk sökning i databasen PubMed. Studierna kvalitetsgranskades med PEDro scale och tillförlitligheten till det sammanvägda resultatet graderades med GRADEstud. Resultatsammanfattning: Sex av åtta studier visade en signifikant minskning av CRF efter en yogaintervention jämfört med väntelista eller annan behandling. PEDro-granskningen visade på hög kvalitet på samtliga studier. GRADEstud-granskningen av sammanvägningen gav låg eller mycket låg tillförlitlighet. Konklusion: Evidensen av yoga som behandling av CRF har låg (++) eller mycket låg (+) tillförlitlighet enligt GRADEstud. Fler studier behövs för att undersöka specifika yogaformers effekt i syfte att standardisera interventionen samt öka det vetenskapliga underlaget. Sökord: cancer related fatigue, yoga, physiotherapy, randomized controlled trial.

Fatigue är det vanligaste symtomet vid cancer och innebär onormal trötthet och utmattning. Symtomet påverkar människan både fysiskt, psykiskt och leder till minskad livskvalitet. I samband med cancer benämns symtomet som cancerrelaterad fatigue, CRF. Bristfällig medicinsk behandling mot CRF ställer större krav på sjuksköterskan att genom god omvårdnad lindra symtomet. God omvårdnad är bland annat att lindra lidande, vilket är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgifter. För att lidande skall kunna lindras bör sjuksköterskan sätta sig in i patientens situation och försöka förstå hur denne känner sig. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av CRF. För att uppnå detta analyserades vetenskapliga artiklar med en metod för kvalitativ innehållsanalys. I dataanalysen av de inkluderade artiklarna identifierades fyra teman. Resultaten visar att patienter upplever att kroppen sviker, maktlöshet och hopp, förlust av autonomi och social isolering. Resultatet tyder enligt författarna på att den subjektiva kroppen och livsvärlden förändras. Dessa upplevelser är enligt forskning inte unika för patienter med CRF, utan kan också upplevas av patienter med bland annat hjärtsvikt och KOL. Omvårdnaden är en viktig del för att patienter med CRF ska kunna må så bra som möjligt. För att kunna tillgodose omvårdnadsbehoven anser författarna att sjuksköterskan bör ta del av patientens livsvärld, uppmuntra till aktivitet och socialt engagemang, kunna ge patienten individanpassad information om symtomet, samt hjälpa patienten att finna strategier för att hantera den nya livssituationen. För vidare forskning vore det intressant att undersöka patienters upplevelser av vård i samband med CRF. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Cancer drabbar ca 50 000 personer varje år i Sverige. En vanligt förekommande behandling mot cancer är cytostatika. Cancerrelaterad fatigue definieras som en trötthet som uppkommer i samband med en cancersjukdom och som inte kan botas med vila eller sömn. Det är den mest förekommande biverkningen hos cytostatikabehandlade patienter och ger både psykiska, fysiska och ekonomiska konsekvenser. Farmakologiska behandlingar avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue är kostsamma och medför biverkningar varför försiktighet rörande användandet av dessa bör iakttas. Även ickefarmakologiska metoder har utformats avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue hos cytostatikabehandlade patienter och det är av vikt att utvärdera användandet och effektiviteten av dessa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ickefarmakologiska metoder avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue i samband med cytostatikabehandling samt beskriva vilken effekt de har på cancerrelaterad fatigue. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att uppnå syftet. Totalt inkluderades 15 artiklar från sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt från manuella sökningar. Resultat: Litteraturstudien visade på tre interventionsområden av betydelse. Områdena var stöd och undervisning, komplementär och alternativ medicin samt fysisk aktivitet. Slutsats: Stöd och undervisning hade bäst effekt i de fall interventionerna hade inslag av energihantering samt sömn- och aktivitetsplanering. Inom komplementär och alternativ medicin visade sig energiterapier, guaranextraktsbehandling och varmvattenfotbad ha en lindrande effekt på cancerrelaterad fatigue medan ingen effekt av Tibetansk yoga sågs. En av de två studier som undersökte effekten av fysisk aktivitet på cancerrelaterad fatigue visade positivt resultat. Gemensamt för flertalet av de studerade interventionerna var sjuksköterskans framträdande roll.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård inleds när sjukdom inte är kurativ längre och fokus flyttas tillatt lindra lidande och främja patientens livskvalitet. Cancerrelaterad fatigue[CRF] är ett av de vanligaste symtomen vid cancerbehandling ochcancersjukdom och beskrivs som en oroande, ihållande, subjektiv känsla avtrötthet eller utmattning som inte står i proportion till den senaste tidensaktivitet och stör den vanliga funktionen. För att identifiera CRF beskrivskrävas en ordentlig anamnes, fysisk undersökning, uteslutning av andrabehandlingsbara faktorer och användning av mätverktyg valida förändamålet. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskan inom specialiseradpalliativ vård beskrivs att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma symtomhos patient som baseras på komplexa tillstånd och tidigt kunna identifiera,bedöma, planera och utföra evidensbaserad vård utifrån detta. Syfte: Patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue i ett palliativ skede. Metod: Litteraturöversikt över 13 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar somanalyserades med Whittemore & Knalfs integrativa metod. Resultat: I resultatet framkom det tre olika huvudkategorier som beskrev olikadimensioner av patientens upplevelse av CRF. Fysiska symtom och förlustav kontroll, psykisk och emotionell påverkan och patientens strategier för atthantera CRF. Slutsats: CRF är ett komplext symtom som kräver noggrann utredning. Om symtometinte identifieras kan ett onödigt lidande skapas för patienten. Användning avvalida mätverktyg för att identifiera CRF och skapa möjlighet för patientenatt få samtala och få information gällande CRF ses vara behov patienten harfrån sjuksköterskan, specialistsjuksköterskan och sjukvården. / Background: Palliative care is initiated when illness no longer is curative and the focus isshifted to alleviating suffering and promoting the patient’s quality of life. Cancer-related fatigue [CRF] is one of the most common symptoms of cancer treatment and cancer and is described as a disturbing, persistent, subjective feeling of fatigue or exhaustion that is disproportionate to recentactivity and disrupts normal function. Identifying CRF is described as requiring a thorough medical history, physical examination, exclusion of other treatable factors, and use of measurement tools valid for the purpose. Competence description for the palliative care nurse specialist describes the importance of placing focus on symptoms associated with complex conditions to help identify, assess, plan and perform evidencebased care.  Aim: Patients' experiences of cancer related fatigue in palliative care Method: Literature review of 13 qualitative and 4 quantitative articles analyzed with Whittemore & Knalfs integrative method.    Results: The results of this study revealed three main categories that describeddifferent dimensions of the patients’ experience of CRF. Physical symptoms and loss of control, mental and emotional experiences and the patient's strategies to manage their CRF.   Conclusion: CRF is a complex symptom that requires careful investigation. If the symptom is not identified, the patient can experience unnecessary suffering.The use of valid measurement tools is recommended to help identify CRF and give the patient opportunity to talk about and gain information about CRF from a nurse, specialist nurse or health care professional.

Bakgrund: Cancerrelaterad fatigue är ett vanligt tillstånd som kan uppkomma av cancersjukdom eller cancerbehandling. Det drabbar cirka 70 till 100 procent av personer med cancer. Det råder en kunskapsbrist gällande tillståndet hos sjuksköterskor och patienter vilket kan leda till en försämrad livskvalitet hos de drabbade. Vid utebliven utredning och behandling av cancerrelaterad fatigue riskerar patienter att utveckla ett sjukdomslidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med cancerrelaterad fatigue. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baserades på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och en artikel med mixad metod. Samtliga artiklar analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat: Fyra områden av upplevelser identifierades: upplevelser av kropp och själ, sociala relationer, yrkesliv och en anpassad vardag. Patienter som levde med cancerrelaterad fatigue upplevde att de påverkades kroppsligt och själsligt. Deras sociala relationer såsom relationen till vänner, familj och partner förändrades på grund av tillståndet. Några patienter upplevde att deras yrkesliv påverkades negativt. En del patienter upplevde sig vara i behov av anpassningar i sin vardag för att kunna hantera sin cancerrelaterade fatigue. Slutsats: Det framkom att cancerrelaterad fatigue påverkade patienter negativt utifrån flera aspekter på grund av den bristfälliga energin. Konsekvenserna blev att de drabbade riskerade uppleva ett sjukdomslidande till följd av tillståndet. Med hjälp av en personcentrerad vård kan sjuksköterskor sätta in relevanta omvårdnadsåtgärder som främjar hälsa hos patienterna.

Bakgrund   Cancer är en vanlig sjukdom och förväntas öka betydligt de kommande åren. Cancersjukdom har både fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser samt stora konsekvenser för anhöriga. Fatigue, som ofta beskrivs som en subjektiv upplevelse av kraftig trötthet, är ett symtom som kan förekomma vid många sjukdomstillstånd. Fatigue vid cancer är mycket vanligt och kan bestå lång tid efter avslutad behandling. Cancerrelaterad fatigue är underdiagnostiserat och det finns inte tillräcklig kunskap om symtomet inom hälso- och sjukvården. Syfte  Syftet var att belysa patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med huvudsakligen kvalitativ design. Litteratursökningen utfördes med relevanta söktermer i databaserna PubMed och CINAHL. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Innehållet analyserades och sammanställdes med hjälp av en integrerad dataanalys.  Resultat  Resultatet visade att patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue hade flera aspekter som påverkade många delar av livet. Fyra huvudkategorier identifierades: Kroppsliga och psykiska begränsningar, Förlust av självständighet, Förändrade relationer och Att inte känna sig förstådd. Upplevelserna handlade om kroppsliga, emotionella och kognitiva nedsättningar. Nedsatt förmåga till daglig funktion, arbete och möjlighet att delta i sociala sammanhang skapade en känsla av förlorad självständighet. Detta påverkade både självbilden och relationen till närstående. Resultatet visade också att bristande kunskap hos patienterna, närstående och framför allt vårdpersonal förstärkte de negativa upplevelserna av cancerrelaterad fatigue. Slutsats Cancerrelaterad fatigue innebär en funktionsnedsättning inom många viktiga områden i livet och skapar både sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande hos personerna. Cancerrelaterad fatigue är ett tillstånd där patienter möts av oförståelse, framför allt från vårdpersonal. Vårdpersonal måste ha kunskap om cancerrelaterad fatigue och ett holistiskt förhållningssätt för att kunna ge god vård, ett gott bemötande och lindra lidande. / Background Cancer is a common disease and is expected to increase during the coming years. Cancer has both physical, psychological, social and existential consequences and also major consequences for family. Fatigue, often described as a subjective feeling of severe tiredness, can occur in many diseases. Cancer-related fatigue is common among cancer patients and can persist long after the treatment is completed. Cancer-related fatigue is underdiagnosed and there is a lack of knowledge in health care.  Aim The aim was to shed light on patients’ experiences of cancer-related fatigue.  Method A non-systematic literature review based on 15 scientific articles, with mainly qualitive designs. The literature search was performed using relevant search terms in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were quality-reviewed based on Sophiahemmet University´s assessment document for scientific classification and quality. The content was analyzed and compiled using integrated data analysis. Results The result showed that patients´ experiences of cancer-related fatigue had several aspects that affected many parts of life. Four main categories were identified: Physical and psychological limitations, Loss of independence, Changed relationships and Not feeling understood. The experiences were about physical, emotional and cognitive impairments. Reduced ability to function daily, at work and participate in social contexts created a feeling of lost independence. This affected self-image and relationships with family and friends. The result also showed that a lack of knowledge among patients, family and especially healthcare personnel reinforced the negative experiences of cancer-related fatigue.  Conclusions Cancer-related fatigue implies a disability in several important areas of life and creates both illness-suffering, life-suffering and healthcare-suffering among these persons. Cancer-related fatigue is a condition where patients are met with incomprehension, especially from healthcare professionals. Healthcare personnel need knowledge about cancer-related fatigue and a holistic approach to give good care, create good interpersonal relations and ease suffering.

Bakgrund  Fatigue är ett vanligt förekommande symtom hos patienter med cancer. Detta förekommer tidigt i sjukdomen och håller i sig genom hela behandlingen. Fatigue kan även kvarstå efter att behandlingen är avslutad. Det är vanligt att svårighetsgraden av fatigue ökar under cancerbehandlingen. Fatigue beskrivs ofta som den svåraste biverkningen av cancer och det som har störst negativa påverkan på patienternas liv. Det finns stora kunskapsluckor om fatigue och behandlingen av den hos sjukvårdspersonal i dagsläget.  Syfte  Syftet var att beskriva omvårdnadsinterventioner som minskar patienternas känsla av cancerrelaterad fatigue.  Metod  Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 15 vetenskapliga artiklar som är inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har genomgått en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmet Högskola bedömningsinstrument. Därefter har författarna utfört en integrerad analys där olika kategorier identifierades ur de valda artiklarnas resultat  Resultat  Två huvudkategorier och fyra under kategorier identifierades. Resultatet belyser fyra olika interventioner som har visats sig ha en positiv effekt på cancerrelaterad fatigue. Intervention i form av egenvårdsutbildningar där flera professioner hjälpte patienterna med olika egenvårdsåtgärder visade sig ha en bra effekt på cancerrelaterad fatigue. I resultatet framkom även att kost och diet kan ha en påverkan på cancerrelaterad fatigue. Då ett större eller ökat intag av vissa livsmedelsgrupper resulterade i mindre cancerrelaterad fatigue. Träning, där studierna om träning visade att personer som generellt var mer fysisk aktiva uppgav lägre nivåer av cancerrelaterad fatigue jämfört med personer som inte var lika fysisk aktiva. Massage, som när det utfärdades i samband med cytostatikabehandling sågs minska patienternas upplevelse av cancerrelaterad fatigue.  Slutsats  Resultatet visar att multimodala egenvårdutbildningar, kost, träning och massage har en mätbar effekt på cancerrelaterad fatigue. Studien visar att olika typer av interventioner har en god effekt på både kort och långt sikt vid cancerrelaterad fatigue. Fot- och ryggmassage har en omedelbar effekt i samband med utförande under cytostatikabehandling. Medan multimodala egenvårdutbildningar, kost och träning ger mer långsiktigt effekt på känslan av fatigue. / Background  Fatigue is a common symptom in patients with cancer. This occurs early in the disease and persists throughout the treatment. Fatigue may also persist after treatment is completed. It is common for the severity of fatigue to increase during cancer treatment. Fatigue is often described as the most severe side effect of cancer and the one that has the greatest negative impact on patients' lives. There are large gaps in knowledge about fatigue and its treatment among healthcare professionals at present.  Aim  The aim was to describe nursing interventions that reduce patients’ feelings of cancer-related fatigue.  Method  This non-systematic literature review is based on 15 scientific articles obtained from the databases PubMed and CINAHL. The articles have undergone a systematic selection process and been quality reviewed with the help of Sophiahemmet University assessment instruments. Subsequently, the authors have performed an integrated analysis.  Results  Two main categories and four subcategories were identified. The result highlights four different interventions that have been shown to have a positive effect on cancer-related fatigue. Intervention in the form of self-care training where several professions helped patients with various self-care measures turned out to have a good effect on cancer-related fatigue. The results also showed that diet influences cancer related fatigue. A larger or increased intake of certain food groups resulted in less cancer-related fatigue. Exercise, in which the studies on exercise showed that people who were generally more physically active reported lower levels of cancer-related fatigue compared to people who were not as physically active. Massage, which when issued in conjunction with chemotherapy treatment, was seen to reduce patients' experience of cancer-related fatigue.  Conclusions  The results show that exercise, diet, massage and multimodal self-care education have a measurable effect on cancer-related fatigue. The study shows that different types of interventions have a good effect in both the short and long term in cancer-related fatigue. Where foot and back massage has an immediate effect in connection with execution during cytostatic treatment. While exercise, diet and multimodal self-care education provide more long-term effects.