Made available in DSpace on 2014-07-29T15:28:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese Paulo V B e Azevedo.pdf: 3414417 bytes, checksum: 54ac1ec125fcb10c62ef1c5059b81be8 (MD5) Previous issue date: 2012-03-14 / Objective: To determine the prevalence of mental disorders in children and adolescents from an indigenous population living in isolated tribes in the Brazilian Amazon. Methods: This is an analytical prevalence study in a sample of 192 indigenous children and adolescents from Karajá ethnicity, aged between 7 and 14 years old. The prevalence were determined using the syndrome scales of mental health problems according to the ASEBA questionnaires. The Child Behavior Checklist 6-18 (CBCL) and the Teacher Report Form 6-18 (TRF) were used for the screening of these problems. The difference among the prevalence found in the two questionnaires as well as the risk association between gender and schooling and mental health problems were evaluated. Results: A total prevalence of problems of 34.38% with the CBCL and of 23.44% with the TRF was found (p < 0.00). There was an association between the occurrence of these problems in the subjects attending the second phase of fundamental school (6th to 9th year of formal education). Conclusion: The prevalence of mental health problems found was high when compared to studies with other cultures around the world. It was observed that even in human populations who preserve the primordial cultural aspects of their ancestors who lived 10.000 years ago, psychiatric problems exist and have clinical presentations that are similar to those found in modern civilized societies, in which the cultural context may influence the manifestations of such problems. / Objetivo: Determinar a prevalência de problemas mentais em crianças e adolescentes de uma população indígena vivendo isolada em tribos na Amazônia Brasileira. Métodos: Estudo de prevalência analítico em amostra de 192 crianças e adolescentes indígenas da etnia Karajá, entre os 07 e 14 anos de idade. As prevalências foram determinadas pelas escalas síndromes de problemas de saúde mental de acordo com os questionários do ASEBA. Foram utilizados para detecção desses problemas os Inventários de Comportamentos para Crianças e Adolescentes de 6 a 18 anos (CBCL) e de Comportamentos Referidos pelo Professor para Alunos de 6 a 18 anos (TRF). Foi avaliada a diferença entre as prevalências encontradas nos dois questionários e a associação de risco entre o sexo e a escolaridade e os problemas de saúde mental. Resultados: Foi encontrada uma prevalência de problemas totais de 34,38% com o CBCL e de 23,44% com o TRF (p < 0,00). Houve associação entre a ocorrência de problemas mentais e o sexo e a escolaridade, com maior ocorrência desses problemas nos sujeitos cursando a segunda fase do ensino fundamental. Conclusão: A prevalência de problemas de saúde mental encontrada foi alta comparada aos estudos com outras culturas ao redor do mundo. Observou-se que mesmo em populações humanas que preservam os aspectos culturais primordiais dos seus ancestrais que viveram há 10.000 anos, existem problemas psiquiátricos com apresentações clínicas similares às encontradas em sociedades modernas civilizadas, podendo o contexto cultural influenciar nas manifestações desses.

This diploma thesis focuses on clients of the Department of child and adolescent psychiatry who are hospitalized because of their behaviour and adaptation disorder. A significant sign of these children is their problematic behaviour and maladaptation resulting from their social handicap which has several forms. The environment of psychiatry centre adjusts different social measures and educational patterns and needs. The theoretic part describes the term of a socially disadvantaged child, moreover, it states the function of a family, relations and educational styles as a base of primal socialisation, as a headstone of their activity in society. The practical part of the thesis describes seven case studies about individual clients of the centre and their activity in this specific environment. The main goal of the investigation was to prove that the psyche of the school aged children is influenced by their social handicap which results in their bad self- control mechanisms, low self-evaluation, and also in their behaviour disorders. Another goal of the work was to discover whether the children are influenced also by their different social environment. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

Att uppleva våld mellan föräldrar är en av de värsta formerna av våld ett barn kan utsättas för, och det kan medföra trauman och hälsoproblem ända in i vuxenlivet. När kvinnan tar sig ur relationen och får en placering på skyddat boende får barnen ofta följa med. Barnen får inget eget placeringsbeslut och det finns inga direkta riktlinjer för skyddade boenden. Tas det ett samhälleligt ansvar för dessa barn? Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om vilka insatser som finns tillgängliga för barn som lever i skyddat boende tillsammans med sina mammor. Vi ville uppmärksamma barnens behov och vilka rättigheter barnen har enligt lag, samt ta reda på om de insatser barnen erbjuds kan anses tillräckliga för att tillgodose dessa behov. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju professionella med erfarenhet av barn på skyddat boende i Stockholms län. Resultatet analyserades med hjälp av en teoretisk referensram bestående av utvecklingsekologi, anknytningsteori och traumamedveten omsorg, samt kompletterades med nationell och internationell forskning. Studiens resultat visar att många barn mår dåligt och har behov av kris- och traumabearbetning, samt att de kan lida av tristess på boendena. Vidare visar resultatet att andra viktiga aspekter som spelade en stor roll för barnens återhämtning var mammans föräldraförmåga samt möjligheten att skapa normalitet i sin vardag med hjälp av rutiner, skola och sysselsättning. Andra vuxna att ty sig till var också betydelsefullt. Det framkommer dock att det finns en problematik runt samarbetet med andra aktörer som bland annat socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och kommunen. Vilka insatser barnen erbjuds och får tillgång till visade sig skifta oerhört mycket beroende på vilket boende de hamnade på. / Intimate partner violence is one of the worst forms of violence a child can experience and it can lead to trauma and health problems all the way into adulthood. When a woman leaves a relationship and is placed in a women's shelter, the children often accompany her. Children are not subject to separate placement decisions and there is no direct regulation of shelters. Does society take responsibility for these children. The aim of this study was to contribute knowledge about the services available for children who live in shelters with their mothers. We wanted to shed light on the needs of these children and their legal rights, and to see if the services offered to these children could be considered sufficient to satisfy their needs. The study was conducted through qualitative, semi-structured interviews with seven professionals who have experience with children in sheltered housing in Stockholm county. Results were analyzed using a theoretical framework composed of developmental ecology, attachment theory, and transforming care, complemented with national and international research. The results show that many children are emotionally distressed and in need of crisis intervention and trauma-focused therapy, and that they suffer from boredom at the shelters. The results also show that other important aspects that played a major role in children's recovery were the mother’s parenting competence and the chance to create normality with the help of routines, school and activities. The presence of other adults also mattered. It appears however, that there are problems in collaboration with other actors such as, among others, social services, child and adolescent psychiatry and the municipality. The services that are available to children differ greatly among shelters.

The diploma thesis deals with the comprehensive support of disadvantaged pupils in the department of child and adolescent psychiatry and primary school at the hospital. The aim of the research was to analyze the level of current pedagogical, health and therapeutic support for disadvantaged hospitalized pupils and to recommend measures to increase the effectiveness of provided care. In the theoretical part, support measures and the counseling system of pupils with special educational needs were generally described. In the practical part, partial goals of the research survey were set, which were to determine the degree of effectiveness of cooperation between medical and school staff providing the educational process of hospitalized pupils. The method of social research was used in this work. For the purpose of obtaining necessary information, a form of questioning a small research sample was used, which consisted of nurses and special pedagogues of this facility. The output of this work is a modification of the cooperation of all participants and their interpersonal and intrapersonal attitude to the care provided to hospitalized students.

Socialtjänsten är en kommunal verksamhet som har ansvar att tillhandhålla sociala tjänster för barn och unga. Barn- och ungdomspsykiatrin är en del av hälso- och sjukvården som är organiserad på regional nivå. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur samverkan fungerar mellan BUP heldygnsvård och socialtjänsten när en ungdom är inskriven inom heldygnsvården. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med professionella inom både BUP:s heldygnsvård och socialtjänsten. Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide där materialet analyserades utifrån tematisk analys. Med utgångspunkt från samverkansteori och gräsrotsbyråkrati kunde vi sedan fördjupa vår analys utifrån resultaten. Studien visar på att samverkan generellt sett är relativt god, där båda professionerna fokuserade på barnets bästa. Framgångsfaktorer inkluderar vilja till samarbete, kontinuerlig kommunikation och gemensamma möten. Hinder för samverkan inkluderar tidsbrist och brist på effektiva system för informationsöverföring. För att förbättra samverkan i framtiden efterlyser respondenterna bättre system för informationsöverföring och mer kontinuerliga möten. Tydligare riktlinjer och ökade resurser kan också underlätta samarbetet. Genom att BUP:s kuratorer ökar sin förståelse för socialtjänstens arbete och kommunicerar mer effektivt, kan en mer integrerad och effektiv vårdmodell utvecklas, vilket skulle gynna både ungdomar och deras familjer. / The social services are a municipal organization responsible for providing social services for children and young people. Child and Adolescent Psychiatry (BUP) is part of the healthcare system, organized at the regional level. The purpose of this thesis has been to investigate how collaboration functions between BUP inpatient care and social services when a young person is admitted to inpatient care. The study is based on eight qualitative interviews with professionals from both BUP inpatient care and social services. We used a semi-structured interview guide, and the material was analyzed using thematic analysis. Based on collaboration theory and street-level bureaucracy, we were able to deepen our analysis of the results. The study shows that collaboration is generally relatively good, with both professions focusing on the best interests of the child. Success factors include the willingness to cooperate, continuous communication, and joint meetings. Barriers to collaboration include time constraints and a lack of effective systems for information transfer. To improve collaboration in the future, respondents call for better systems for information transfer and more continuous meetings. Clearer guidelines and increased resources can also facilitate cooperation. By BUP counselors increasing their understanding of social services' work and communicating more effectively, a more integrated and efficient care model can be developed, which would benefit both young people and their families.

Den globala forskningen uppskattar att över en miljard barn har utsatts för våld i hemmet någon gång under det senaste året. Våldet ses som en kränkning mot de mänskliga rättigheterna och ett internationellt folkhälsoproblem av flera världsomspännande människorättsorganisationer. I Sverige framgår det att över 200 000 barn någon gång under sin uppväxt utsatts för eller bevittnat våld i hemmet. Forskningen är tydlig när det kommer till våldets negativa påverkan och dess alvarliga konsekvenser på barns kognitiva och emotionella utveckling. I Sverige finns ett flertal organisationer inom välfärden som har ansvar för att synliggöra barns utsatthet för våld och skyldighet att anmäla denna typ av överträdelse till socialtjänsten. En av dessa instanser är Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), där barn och ungdomar möter en professionell vuxen för psykiskt relaterad problematik och där den professionelle har ett ansvar att genom frågor kartlägga risken för en patients våldsutsatthet. Syfte med denna studie är att undersöka ifall det finns något samband mellan faktorer såsom utbildningsbakgrund, arbetserfarenhet och organisatoriska och behandlare på BUPs benägenhet att fråga patienten om våld i den initiala bedömningsprocessen. Målet med studien är att öka kunskapen om vilka faktorer som kan ha en inverkan på behandlarens benägenhet att fråga om våld. Studien är en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats där empirin har samlats in genom en webbenkät som respondenterna fått tillgång till via mail. Resultatet är baserat på de 197 respondenterna som deltog i studien, vilkas svar tolkats genom deskriptiva och bivariata analyser i statistikprogrammet SPSS. Sambandet mellan de bivariata analyserna i resultatkapitlets andra del redovisas i tabeller och redogör för respondenternas svar på frågor som behandlar hur det ställer sig till att fråga om våld samt vilka begrepp de inkluderar i sin våldsdefinition i förhållande till utbildningsmässiga, erfarenhetsmässiga och organisatoriska faktorer. Resultatet av studien visar att socionomer känner en större trygghet att fråga om våld, inkluderar fler begrepp i sin våldsdefinition samt att deras grundutbildningen behandlat ämnet våld i nära relation i större utsträckning än behandlare med en bakgrund inom psykologi eller vård och medicin. Vad som även framkommer är att behandlare vars BUP-kontor implementerat riktlinjer för hur våld ska definieras inkluderar fler begrepp i sin definition av våld än behandlare som arbetar på kontor som inte implementerar sådana riktlinjer. I diskussionsdelen argumenterar vi till exempel för att en bredare våldsdefinition skulle kunna komma att påverka huruvida en orosanmälan till socialtjänsten utreds då våld är preciserat i anmälan.