Chronic ulcers are an important and costly medical issue, causing their sufferers a large amount of pain, immobility and decreased quality of life. The common pathology in these chronic wounds is often characterised by excessive proteolytic activity, leading to the degradation of both the extracellular matrix, as well as key factors critical to the ulcer's ability to heal. As matrix metalloproteinases (MMPs), a large family of zinc-dependent endopeptidases, have been shown to have increased activity in chronic wound fluid (CWF), it was hypothesised that this specific proteolytic activity was directly related to an ulcer's chronic nature. Although previous studies have identified elevated proteases in CWF, many have reported contradictory results and therefore the precise levels and species of MMPs in CWF are poorly understood. The studies reported herein demonstrate that MMP activity is significantly elevated in CWF compared with acute wound fluid (AWF). In particular, these studies demonstrate that this proteolytic activity can be specifically attributed to MMPs and not another class of proteases present in wound healing. Furthermore, it is shown that MMP-9 is the predominant protease responsible for matrix degradation by CWF and is an indicator of the clinical status of the wound itself. Moreover, MMP-9 can be inhibited with the bisphosphonate alendronate, in the form of a sodium salt, a functionalised analogue, and also tethered to a synthetic biocompatible hydrogel compromised of aqueous poly (2-hydroxy methacrylate) PHEMA synthesised in the presence of poly(ethylene glycol) (PEG). Together, these results highlight the potential use of a tethered MMP inhibitor as an improved ulcer treatment to inhibit protease activity in the wound fluid, while still allowing MMPs to remain active in the wound bed where they perform vital roles in the activation of growth-promoting agents and immune system regulation.

Bakgrund: Svårläkta sår innebär olika typer av sår som venösa bensår, trycksår och diabetes fotsår. Brister i nutritionen och därmed brist på viktiga näringsämnen kan leda till undernäring och försämra sårläkning. Undernäring är den största riskfaktorn för äldre personer med svårläkta sår. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar nutritionen hos äldre personer med svårläkta sår. Metod: En allmän litteraturstudie som genomfördes med induktiv ansats och studiens resultat baserades på nio kvantitativa artiklar från tre olika databaser. Resultat: Det framkom tre kategorier; äldre personers kost, äldre personers hälsotillstånd och äldre personers kunskap om kostens betydelse. Resultatet visade att när äldre personer fick tillräckligt av de viktiga näringsämnena i form av vitamin C, zink, protein och arginin gav det positiv effekt för sårläkningen. Med hjälp av nutritionsbedömning kunde vårdpersonal utvärdera nutritionsstatus i god tid och därmed förebygga risk för undernäring. Utbildning om kost- och näringsintag ökade äldre personers förståelse, kunskap och medvetenhet att hantera sjukdomen. Konklusion: Faktorer som påverkade nutritionen hos äldre personer med svårläkta sår var deras kost, hälsotillstånd och kunskap om kostens betydelse. Äldre personer behöver få utbildning och information för att få ökad kunskap om viktiga kost- och energiintag som kan påverka sårläkningen positivt. / Background: Hard-to-heal wounds involve different types of wounds such as venous leg ulcers, pressure ulcers and diabetic foot ulcers.  Deficiencies intake of nutrition and lack of important nutrients can lead to malnutrition and impair wounds healing. Malnutrition is the biggest risk factor for the elderly with hard-to-heal wounds. Aim: The aim was to describe factor that affect the nutrition of elderly with hard-to-heal wounds. Method: A general literary study was conducted, with an inductive approach and the study results were based on nine quantitative articles from tree different databases. Results: Three categories emerged; the diet of elderly people, the health status of elderly people and knowledge of elderly people about the important of diet. The result showed that when elderly people get enough amount of the important nutrients in form of vitamin C, zinc, protein and arginine, it had a positive effect on wounds healing. With help of nutritional assessment, healthcare professionals were able to evaluate nutrition status in good time and so that prevent the risk of malnutrition. Education on diet and nutrition intake increased elderly’s understanding, knowledge and awareness of managing the disease. Conclusion: Factors that affect the nutrition of elderly people with hard-to-heal wounds are their diet, health status and knowledge of the importance of food. Elderly people need to receive education and information to gain increased knowledge about the most important food and energy intakes that can positively effect on wound healing.

Bakgrund: Behandling av svårläkta sår är en utmaning inom vården och kräver mycket tid av sjuksköterskan och patienten, därtill att det är smärtsamt för patienten. I Sverige har fram till 2023, det inte funnits något nationellt vårdprogram för behandling av svårläkta sår. Regionala eller lokala riktlinjer har därför varit den teoretiska grund en sjuksköterska har haft att förankra sin omvårdnad på, utöver tidigare förvärvad kunskap, kollegor, bästa praxis på arbetsplatsen eller i ovisshet. Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av behandling av svårläkta sår. Metod: Studien genomfördes som allmän litteraturstudie med induktiv ansats och resultatet var baserat på elva kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel, från två olika databaser. Resultat: Det framkom tre kategorier; engagerade, kunskapskrävande och utmanande. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde känslor av att göra skillnad och engagemang av att säkerställa bästa praxis vid omvårdnad av svårläkta sår. Däremot upplevdes omvårdnaden av svårläkta sår att det krävdes kunskap samt att det var utmanande med bristen på tid på grund av konkurrerande arbetsuppgifter. Konklusion: Sjuksköterskan bör öka kunskapen inom vård av svårläkta sår, för att i sin tur minska patientens vårdlidande genom att optimal behandling ges och vårdtiden förkortas. / Background: Treatment of chronic ulcer is a constant challenge in the healthcare and require a lot of time from the nurse and the patient, in addition to being painful for the patient. In Sweden, until 2023 there has been no national careprogram for chronic ulcer. Regional or local guidelines have therefore been the theoretical-basis for a nurse, in addition to previously acquired knowledge, colleagues, best practice at the workplace or in uncertainty. Purpose: The purpose was to investigate nurses' experiences of treating chronic ulcer. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approaches and the results were based on eleven qualitative articles and one quantitative article, from two different databases. Results: Three categories emerged; committed, knowledge-intensive and challenging. The result showed that nurse´sexperienced a sense of making a difference and a commitment to ensure best practice in the care of chronic ulcer. On the other hand, the care of chronic ulcer was perceived to require knowledge and to be challenging due to the lack of time due to competing work-tasks. Conclusion: The nurse should increase knowledge in the care of chronic ulcer, to reduce the patient's suffering by providing optimal treatment and shortening the length.

Bakgrund Svårläkta sår kan innebära lidande och sänkt livskvalitet för individen som drabbas samt ökade kostnader för samhället. Sår som inte läker förekommer särskilt bland äldre människor och kan bero på bakomliggande faktorer såsom venös och arteriell insufficiens samt diabetes. Vårdens primära mål är vanligtvis att uppnå sårläkning men för patienter med svårläkta sår kan välmående och symtomlindring vara minst lika viktigt. Det finns dock begränsad kunskap om hur vården ska tillgodose behoven hos denna patientgrupp på bästa sätt. Att sammanställa hur patienter med svårläkta sår upplever omvårdnaden kan ge insikt om och belysa faktorer som är betydelsefulla för dessa patienter och på så vis bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal när det gäller omvårdnad vid svårläkta sår. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad vid svårläkta sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades genom sökordskombinationer och manuella sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys genomfördes av inkluderade artiklar. Resultat Den integrerade analysen resulterade i sex kategorier: upplevelse av vårdkontinuitet, upplevelse av vårdpersonalens kunskap om sårvård, upplevelse av vårdrelation, mötet och delaktighet vid omvårdnad, upplevelse av kommunikation och information, upplevelse av förband, förbandsbyten och tekniska omvårdnadsåtgärder samt upplevelse av tidsåtgång kopplat till omvårdnad. Slutsats Studien belyser ett behov av personcentrerad och holistisk omvårdnad som beaktar individens behov och tillvaratar dennes resurser samt främjar delaktighet. Det upplevs viktigt att vårdpersonalen har kunskap om sårvård samt beaktar patienternas kunskap om sina egna tillstånd. Patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal beskrivs som såväl positiva som negativa. Studien tyder även på att lidande i form av smärta är en framträdande upplevelse som förbises av vårdpersonal och är otillräckligt lindrad. / Background Chronic ulcers may cause suffering and reduced quality of life as well as increased economic costs to society. Ulcers that do not heal are most common among older people and might be caused by underlying conditions such as venous and arterial insufficiency or diabetes. Wound healing might usually be the primary goal of health care but well-being and symptom relief might be just as important for the patient if the ulcer is chronic. The current knowledge of how to meet the health care needs of patients with chronic wounds is however limited. Compiling the experiences and perceptions of nursing care among patients with chronic ulcers might give insight into factors that are considered important for these patients, which could possibly contribute to raising the healthcare personnel’s knowledge of nursing care for chronic ulcers. Aim The aim of this study was to illuminate how patients with chronic ulcers experience nursing care. Method A non-systematic literature review which included 15 scientific original articles with qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL by using combinations of keywords and by manual searches. The quality of each article was reviewed, and the content of the included articles was analyzed with an integrated analysis. Results The integrated data analysis resulted in six themes: experience of continuity of care, experience of health care personnel’s knowledge of wound care, experience of care relationship, the meeting and participation in nursing care, experience of communication and information, experience of dressings, dressing changes and technical nursing care interventions and experience of time consumption related to nursing care. Conclusions This study revealed a need for person centered care and holistic nursing that encourage patient participation in care and considers the individual’s needs as well as resources. It is important that healthcare personnel have knowledge of wound care and to take the patients´ knowledge of their own condition in consideration. Patients describe having both positive and negative experiences of encountering with health care personnel. Findings of this study also indicate that patients are suffering due to physical pain. The study also shows that the patients´ pain is overlooked by healthcare personnel and the patients are receiving insufficient pain relief.