Purpose: The study aims to identify essential barriers, enablers, and incentives for including circular requirements in tender specification, to facilitate the transition from linear to circular public procurement within the railway industry, thus enhancing a circular economy. This by answering the following research questions: RQ1: What barriers and enablers for circular public procurement within the railway industry exist, and how can the enablers overcome the barriers to facilitate the transition from linear to circular public procurement to enhance a circular economy? RQ2: How can public procurers be incentivized to undergo a transition from linear to circular public procurement within the railway industry? Method: To fulfill the purpose a qualitative case study has been carried out within the Swedish railway industry, focusing on rail vehicle procurement. The exploratory study is of an abductive approach where data have been collected through 22 semi structured interviews which were analyzed through the use of content and thematic analysis. Findings: The study results in a framework visualizing how identified barriers and enablers correspond, along with identified incentives for circular public procurement. The enablers: increase circular economy awareness, increase collaboration between procurer and supplier, translate circularity to economical terms and develop new approaches to circular requirement management are presumed to not only facilitate transition towards circular public procurement but also enhance a circular economy. Theoretical and practical contributions: This study contributes to the scarcity of literature on circular public procurement, especially within the railway industry. Firstly, by identifying the need for procurers and suppliers to collaborate before the initial stage of the public procurement process to increase awareness of circular economy, thus enabling circular requirement management. Secondly, by identifying incentives for circular public procurement. / Syfte: Studien syftar till att underlätta övergången från linjär till cirkulär offentlig upphandling inom järnvägsindustrin för att främja en cirkulär ekonomi, genom att identifiera barriärer, möjligheter och incitament för att inkludera mer cirkulära krav i kravspecifikationen. Följande två forskningsfrågor ämnas att besvaras: RQ1: Vilka barriärer och möjliggörare för cirkulär offentlig upphandling inom järnvägsindustrin existerar, och hur kan möjliggörarna överbrygga barriärerna för att underlätta övergången från linjär till cirkulär offentlig upphandling för att främja en cirkulär ekonomi? RQ2: Hur kan offentliga upphandlare motiveras att genomgå en övergång från linjär till cirkulär offentlig upphandling inom järnvägsbranschen?  Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ fallstudie inom järnvägsindustrin genomförts, med fokus på upphandling av spårfordon. Den utforskande studien har en abduktiv ansats, där data har samlats in genom 22 semistrukturerade intervjuer som analyserats genom innehålls- och tematisk analys.  Resultat: Studien resulterar i ett ramverk som visualiserar hur identifierade möjliggörare korrelerar med barriärer, samt de identifierade incitament för cirkulär offentlig upphandling. Möjliggörarna: öka medvetenheten kring cirkulär ekonomi, öka samarbete mellan upphandlare och leverantör, översätt cirkularitet till ekonomiska termer och utveckla nya metoder för cirkulär kravhantering antas inte bara underlätta övergången från linjär till cirkulär offentlig upphandling, utan också främja en cirkulär ekonomi.  Teoretiska och praktiska bidrag: Studie bidrar till bristen på litteratur inom cirkulär offentlig upphandling, särskilt inom järnvägsindustrin. Genom att först identifiera behovet av att upphandlare och leverantörer samarbetar före den inledande fasen av upphandlingsprocessen för att öka medvetenheten om cirkulär ekonomi och möjliggöra hantering av cirkulära krav. För det andra genom att identifiera incitament för cirkulär offentlig upphandling.

L'évolution du droit de l'environnement de l'Union européenne a conduit au développement d'un objectif nouveau qui vise à promouvoir l'éco-innovation et les modèles d'entreprise verts, afin de mettre en place une économie verte et circulaire. Ce nouvel objectif a eu des conséquences sur sa forme et son contenu. En effet, la forme du droit de l'Union européenne en matière d'environnement est dominée par des directives-cadres et présente une flexibilité accrue, tandis que son contenu intègre de nouveaux modèles d'entreprise, notamment le modèle d'entreprise circulaire. La transition vers une économie verte a également des conséquences sur la manière dont les États membres transposent le droit de l'environnement de l'Union européenne. Le processus de transposition est devenu un vecteur de commercialisation de l'éco-innovation sur le marché européen, associant des acteurs nouveaux à la prise de décision, à savoir : les éco-entreprises, les laboratoires de recherche et d'innovation, les pôles de compétitivité, les entreprises du numérique ou les investisseurs providentiels. / The evolution of the European Union environmental law has led to the development of a new goal that aims to promote eco-innovation and green business models, in order to create a green and circular economy. This new goal had consequences on its form and content. The form of the European Union environmental law is dominated by framework directives and presents increased flexibility, while its content integrates new business models, particularly the circular business model. Furthermore, the transition to a green economy has an impact on how Member States transpose the European Union environmental law. The transposition process has become a vector of commercializing eco-innovation on the European market, and brings together new stakeholders in the decision-making process, namely: green companies, research and innovation laboratories, clusters, digital companies or business angels.