Sverige är berikat med en mycket stor areal av skog, vilket ger oss stora möjligheter till att utnyttja trä som ett närproducerat konstruktionsmaterial. Detta betyder att vi har en stor förnybar källa nära till hands som alltid kan vara tillgänglig om vi använder den på rätt sätt, vilket i sin tur skapar fördelar för miljön och ytterligare intresse till att använda trästommar och träbaserade material i alla möjliga sorts byggnader. När det kommer till byggnadsdelar så görs vissa val av material och byggteknik för att klara av krav på exempelvis ljud, brand, värmeledningsförmåga och bärförmåga. Syftet med detta arbete är att visa vilka inriktningsval och materialval man bör fokusera på ur klimatsynpunkt när det kommet till beslut gällande olika konstruktionslösningar i träbyggnadssystem. I arbetet så är målet att klimatpåverkan från olika väggar av konstruktionsvirke respektive korslimmat trä (KL-trä) studeras i detalj och en översiktlig inblick i bjälklags påverkan ges.   Väggarnas utformning är framtagna av författaren med beräkningar i Excel utifrån specifika krav på U-värde, bärförmåga och brand förutom för KL-träväggarna där brandlastfallet kontrollerades med hjälp av programvaran SPFit2.0. Inga beräkningar görs för ljudkrav utan behandlas endast i text. En funktionell enhet är det ramverk med krav som används för samtliga byggnadsdelar för att göra de jämförbara med varandra. Referensprojektet i studien är en förskola med två våningar och den funktionella enheten som använts är baserad på referensprojektet och därav de krav som ställs på den byggnadstypen. Totalt 60 stycken väggar har studerats och består av både ytterväggar och innerväggar. Resultaten bygger på livscykelanalyser och är framtagna via verktyget Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). Två stycken bjälklag har studerats varav båda består av KL-trä. Bjälklagen är tagna från existerande projekt som omfattar en förskola med två våningar och som har trästomme.   Resultatet visar att, för att minska klimatpåverkan, kan och bör brandgips undvikas i de studerade stomsystemen. Beklädnader som man bör rikta in sig på ur klimatperspektivet är vanliga gipsskivor och ensamstående träbaserade skivor där möjligheten finns. Cellulosaisolering eller stenull bör användas istället för glasull. Densiteten hos stenullen kan ha en relativt stor negativ påverkan på resultatet och bör hållas låg ur klimatsynpunkt. En optimering ur klimatsynpunkt av väggar i en byggnad är inte en suboptimering, men relativt sett står bjälklag för en större klimatpåverkan än väggarna. Optimeringen av väggar kan resultera i drygt 7 procents reducering av varje våningsplans klimatpåverkan och kan även uppgå till att vara högre. Även olika uppbyggnader av en byggnadsdel inom samma stomsystem kan ge upphov till stora skillnader i byggnadsdelens klimatpåverkan. / Sweden is a country that is enriched by forest. This provides Sweden with the opportunity of having a lot of locally produced wooden building components. In brief, this means that we have a renewable source that will always be accessible if we utilize it in a correct manner. This grants a lot of benefits for the environment and creates a greater interest of practicing wooden building systems and the use of other wooden based materials in all sorts of buildings. When it comes to building components there are different choices that has to be done in order to overcome certain requirements regarding acoustics, fire safety, thermal conductivity and load bearing capacity. The purpose of this study is to show, based on the climatic impact, which decisions and materials to focus on when constructing buildings in wooden building systems. Here, the climatic impact from walls are thoroughly studied and the impact from slabs are given a general insight. The walls are using either cross-laminated timber (CLT) or studs made from construction timber.   The walls are formed by the author and all calculations regarding thermal conductivity, load bearing capacity and fire safety are made in Excel. The only exception is the load bearing capacity during a fire for walls using CLT where the software SPFit2.0 have been used. No calculations regarding acoustics have been made. A functional unit is the frame that forms the requirements that has to be met by every studied building component in order to make the results comparable between the different building components. The reference project for this study is a two-story preschool and the functional unit is based on that reference building. A total of 60 walls have been studied, consisting of both outer and inner walls. The results are based upon life-cycle analysis and are produced from a software called Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). Only two slabs have been studied whereas both use CLT. The slabs are taken from already existing projects that consists of a two-story preschool using a wooden building system.   The results show that plasterboards designed to withstand fire better are recommended to be avoided in these wooden building systems. Instead, the preferred coverings are regular plasterboards and single wooden based coverings where possible. Cellulose insulation and rockwool are the favored insulation materials rather than glass wool. The density of the rockwool may have a large impact on the result and is recommended to keep low. The optimisation of walls, based on climatic impact, is shown to not be a sub-optimisation, although the majority of the climatic impact comes from slabs. Optimised walls can result in a reduce of 7 percent on every floorplan and may also be higher. Even different variations of walls within the same wooden building system may cause large changes on the climatic impact.

Västlänken i Göteborg är ett tunnelprojekt för järnväg som skall byggas under centrala Göteborg. Tunneln byggs genom både berg och lera, projektet kommer att använda sig av ett flertal tekniker och konstruktionslösningar. Västlänken är ett av de första stora infrastrukturprojekt i Sverige där slitsmurar används som permanenta konstruktioner. På uppdrag av Trafikverket har två olika typer av stödmurskonstruktioner undersökts med avseende på deras klimatpåverkan. Konstruktionslösningarna är en temporär spont med tillhörande tunnelvägg och en slitsmur. Slitsmuren används både som en temporär konstruktion under byggskedet och en del i den permanenta tunnelväggen. Slitsmurar har först nyligen blivit godkända att användas som delar av permanenta konstruktioner av Trafikverket. Av denna anledning finns det inte mycket information om konstruktionens klimatpåverkan. Syftet med rapporten är att undersöka klimatpåverkan från de två olika konstruktionslösningarna. Jämförelsen har gjorts med hjälp av livscykelanalyser för att få den mest övergripande analysen. En livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att synliggöra en produkts totala miljöpåverkan under dess livstid. Detta åstadkoms genom att alla de olika delprocesser som krävs för att skapa produkten inventeras och analyseras. LCA har utförts med datorprogrammet SimaPro och databasen Ecoinvent. I SimaPro har båda konstruktionslösningarna modellerats och deras miljöpåverkan sedan beräknats med ReCiPe 2016. Indata till LCA har samlats in från ritningar och diskussioner med experter på området. Resultatet från livscykelanalysen visar att slitsmurarna i detta projekt har större klimatpåverkan än konstruktionslösningen med spont och en platsgjuten betongmur. För slitsmuren står armering samt betong för den största delen av klimatpåverkan och för sponten är det den stora mängden stål som krävs vid de kraftiga dimensionerna. Då en del av konstruktionerna inom projektet ej var färdigprojekterad när denna rapport författades rekommenderas ytterligare studier på ämnet för att validera resultaten / The West Link Project is as tunnel project for the railroad that will be constructed below central Gothenburg. The project is built through clay and solid rock thus making use of several techniques and structural solutions. The West Link Project (Västlänken) is the first major infrastructure project in Sweden where diaphragm walls are used as a part of the permanent structure. Two different structures have been examined on behalf of the Swedish Transport Administration, with regards to their climatic impact. The two structures examined are a temporary sheet pile with a cast-in-place concrete wall that is used as a part of the tunnel wall, and a diaphragm wall. The diaphragm wall is used as an earth retaining wall during the construction stage and as a part of the permanent tunnel wall. Diaphragm walls have just recently been approved as parts of permanent structures by the Swedish Transport Administration. Due to this there isn’t a lot of information available on their climatic impact. The purpose of this paper is to examine the climatic impact of these two different structures. The comparison has been performed by the use of a lifecycle analysis to get the most comprehensive analysis. A lifecycle analysis (LCA) is a tool that helps to get a perspective on a product’s total environmental impact over the course of its lifetime. This is accomplished by doing an inventory of all the different processes involved in its production. For the LCA the computer program SimaPro, and the database Ecoinvent were used. In SimaPro both of the structure have been modelled and their environmental impact has been calculated with ReCiPe 2016.Input for the LCA have been gathered from drawings and communication with experts. The result of the LCA shows that in this project the diaphragm walls have a higher climatic impact than the sheet pile and concrete wall. With regards to the diaphragm wall the majority of its climatic impact is from the large amounts of reinforcement and concrete used. For the sheet pile the steel used to manufacture sheets of the dimensions used in the project is the largest contributing factor. Due to the fact that some of the structures in the project are still being at the design stage at the time of writing further studies are recommended to validate the results.

L’érosion des sentiers de moyenne montagne auvergnate est étudiée dans cette thèse à travers l’évolution morphologique de quatre secteurs présentant des stades d’érosion et des rythmes d’évolution différents, répartis dans le Massif du Sancy et la Chaîne des Puys. Notre approche méthodologique repose sur le croisement de trois jeux de données inédits collectés sur le terrain : relevés topographiques, données climatiques et cartographie du comportement des randonneurs. Les relevés topographiques fins mobilisent trois méthodes complémentaires de collecte de données (lasergrammétrie, GPS différentiel et relevés manuel). L’analyse croisée de l’ensemble de ces données nous a permis de : (1) quantifier des volumes d’érosion et de dépôt ; (2) cartographier les secteurs les plus sensibles à l’érosion ; (3) identifier une saisonnalité des processus érosifs ; (4) proposer un outil d’aide à la gestion des sentiers.Nos résultats de quantification de l’érosion des sentiers indiquent une différenciation des secteurs étudiés. Ce gradient d’érosion constaté s’explique par : le contexte climatique local qui commande la saisonnalité des processus d’érosion, la fréquentation touristique inégale et l’érodabilité du substrat. En réponse à cette érosion, nous avons observé la mise en place de divers aménagements (fils guide, fascines, murets, rigoles d’évacuation…), globalement efficaces. Néanmoins, il apparaît qu’un affinement du positionnement de ces derniers, sur la base d’une compréhension des processus érosifs sur un temps plus long, optimiserait le rôle protecteur de ces ouvrages. / In this thesis, weathering of hiking trails has been studied in the low mountain ranges of the Massif Central (Auvergne, France) through the morphological comparison of four sectors in the Massif du Sancy and the Chaîne des Puys, each one presenting different erosion stages and rhythms of evolution. Our methodological approach is based on the crossing of three unpublished field datasets: topographic data, climate data and cartography of hiker behavior. High resolution topographic data mobilized three complementary data collection methods (terrestrial laser scanning, GPS monitoring and manual monitoring). Cross-analysis of all these data allowed us to: (1) quantify erosion and depositional volumes; (2) map the weathering sensitivity of studied areas; (3) identify the seasonality of weathering processes; (4) propose an operational evaluation tool for the management of hiking trails in low mountain ranges. Weathering quantification results show a clear differentiation of the studied areas. This contrasting erosion gradient has been proved to be linked to: local bioclimatic parameters which command the seasonality of weathering processes, irregular touristic attendance and substratum durability. In response to this erosion, varied management were introduced (guideline, wattle fence, low wall, water bars ...) and globally effective. Nevertheless, it appears that a refinement of the positioning adjustments, based on an understanding of weathering processes over a longer period would optimize the protective role of these structures.