Sverige är berikat med en mycket stor areal av skog, vilket ger oss stora möjligheter till att utnyttja trä som ett närproducerat konstruktionsmaterial. Detta betyder att vi har en stor förnybar källa nära till hands som alltid kan vara tillgänglig om vi använder den på rätt sätt, vilket i sin tur skapar fördelar för miljön och ytterligare intresse till att använda trästommar och träbaserade material i alla möjliga sorts byggnader. När det kommer till byggnadsdelar så görs vissa val av material och byggteknik för att klara av krav på exempelvis ljud, brand, värmeledningsförmåga och bärförmåga. Syftet med detta arbete är att visa vilka inriktningsval och materialval man bör fokusera på ur klimatsynpunkt när det kommet till beslut gällande olika konstruktionslösningar i träbyggnadssystem. I arbetet så är målet att klimatpåverkan från olika väggar av konstruktionsvirke respektive korslimmat trä (KL-trä) studeras i detalj och en översiktlig inblick i bjälklags påverkan ges.   Väggarnas utformning är framtagna av författaren med beräkningar i Excel utifrån specifika krav på U-värde, bärförmåga och brand förutom för KL-träväggarna där brandlastfallet kontrollerades med hjälp av programvaran SPFit2.0. Inga beräkningar görs för ljudkrav utan behandlas endast i text. En funktionell enhet är det ramverk med krav som används för samtliga byggnadsdelar för att göra de jämförbara med varandra. Referensprojektet i studien är en förskola med två våningar och den funktionella enheten som använts är baserad på referensprojektet och därav de krav som ställs på den byggnadstypen. Totalt 60 stycken väggar har studerats och består av både ytterväggar och innerväggar. Resultaten bygger på livscykelanalyser och är framtagna via verktyget Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). Två stycken bjälklag har studerats varav båda består av KL-trä. Bjälklagen är tagna från existerande projekt som omfattar en förskola med två våningar och som har trästomme.   Resultatet visar att, för att minska klimatpåverkan, kan och bör brandgips undvikas i de studerade stomsystemen. Beklädnader som man bör rikta in sig på ur klimatperspektivet är vanliga gipsskivor och ensamstående träbaserade skivor där möjligheten finns. Cellulosaisolering eller stenull bör användas istället för glasull. Densiteten hos stenullen kan ha en relativt stor negativ påverkan på resultatet och bör hållas låg ur klimatsynpunkt. En optimering ur klimatsynpunkt av väggar i en byggnad är inte en suboptimering, men relativt sett står bjälklag för en större klimatpåverkan än väggarna. Optimeringen av väggar kan resultera i drygt 7 procents reducering av varje våningsplans klimatpåverkan och kan även uppgå till att vara högre. Även olika uppbyggnader av en byggnadsdel inom samma stomsystem kan ge upphov till stora skillnader i byggnadsdelens klimatpåverkan. / Sweden is a country that is enriched by forest. This provides Sweden with the opportunity of having a lot of locally produced wooden building components. In brief, this means that we have a renewable source that will always be accessible if we utilize it in a correct manner. This grants a lot of benefits for the environment and creates a greater interest of practicing wooden building systems and the use of other wooden based materials in all sorts of buildings. When it comes to building components there are different choices that has to be done in order to overcome certain requirements regarding acoustics, fire safety, thermal conductivity and load bearing capacity. The purpose of this study is to show, based on the climatic impact, which decisions and materials to focus on when constructing buildings in wooden building systems. Here, the climatic impact from walls are thoroughly studied and the impact from slabs are given a general insight. The walls are using either cross-laminated timber (CLT) or studs made from construction timber.   The walls are formed by the author and all calculations regarding thermal conductivity, load bearing capacity and fire safety are made in Excel. The only exception is the load bearing capacity during a fire for walls using CLT where the software SPFit2.0 have been used. No calculations regarding acoustics have been made. A functional unit is the frame that forms the requirements that has to be met by every studied building component in order to make the results comparable between the different building components. The reference project for this study is a two-story preschool and the functional unit is based on that reference building. A total of 60 walls have been studied, consisting of both outer and inner walls. The results are based upon life-cycle analysis and are produced from a software called Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). Only two slabs have been studied whereas both use CLT. The slabs are taken from already existing projects that consists of a two-story preschool using a wooden building system.   The results show that plasterboards designed to withstand fire better are recommended to be avoided in these wooden building systems. Instead, the preferred coverings are regular plasterboards and single wooden based coverings where possible. Cellulose insulation and rockwool are the favored insulation materials rather than glass wool. The density of the rockwool may have a large impact on the result and is recommended to keep low. The optimisation of walls, based on climatic impact, is shown to not be a sub-optimisation, although the majority of the climatic impact comes from slabs. Optimised walls can result in a reduce of 7 percent on every floorplan and may also be higher. Even different variations of walls within the same wooden building system may cause large changes on the climatic impact.