För att känna igen eller identifiera egna förband och enheter har man sedan långt tillbaka använt sig av olika metoder. Oftast har dessa utgjorts av olika symboler och tecken på fanor, flaggor, uniformer med mera. I nutid har allt fler olika tekniska system för igenkänning och identifiering, eller så kallad Combat Identification (CID), av egna förband, börjat användas. Dessa system uppvisar mer eller mindre komplexitet, har olika för- respektive nackdelar och bidrar i olika utsträckning till förmågan att framgångsrikt genomföra CID. Syftet med uppsatsen är att jämföra olika CID-system konstruerade för avsutten trupp för att öka kunskapen avseende den militära nytta systemen har med avseende på minskad risk för vådabekämpning när ett förband sätts in i urban miljö. Vid jämförelsen av de olika systemen kan konstateras att CID-systemen endast ger militär nytta när ett förband har en uppgift där stridsförloppen är långsamma, till exempel övervakning. De CID-system som särskilt utmärker sig vid övervakning är TIR-systemen. / Since long ago different methods have been used in order to recognize or identify own units. Most often the methods consisted of different symbols and signs placed on banners, flags, uniforms and so on. Today several different technical systems for recognition and identification of own units, so called Combat Identification (CID), are entering service. The systems show more or less complexity in their construction, hold advantages as well as disadvantages and thus contribute in varying degree to the ability to successfully carry out CID.  The purpose of this essay is to compare different CID-systems designed for ground soldiers, in order to increase the knowledge of what military utility the different systems may have in terms of reducing the risk of friendly fire when a unit is deployed in an urban environment. When comparing the different systems it is clearly that CID-systems only give military utility when a unit has a task where the battle progress is slow, such as surveillance. The CID-system that especially excels when used in surveillance is the TIR-systems.

Users have difficulty relying on automated combat identification aids; however, verbally informing users of the automation reliability has helped them rely on the automation more appropriately. A number of interfaces that displayed automation reliability information in real time were developed and tested. In Experiment I, participants used the interfaces in the IMMERSIVE simulation, a first person shooter game. The results showed that the form of the interface affected both reliance on the automation and sensitivity in discriminating hostile and friendly targets. The difference in sensitivity and reliance may be attributed to how participants allocated their attention among the displays. In Experiment II, still combat scenes were presented to the participants for 400 or 800 milliseconds (as opposed to 10 seconds in Experiment I) to place additional time stress on attention resources. The results replicated the results of Experiment I, but sensitivity measures showed a dependence on reliability of the automation.

Users have difficulty relying on automated combat identification aids; however, verbally informing users of the automation reliability has helped them rely on the automation more appropriately. A number of interfaces that displayed automation reliability information in real time were developed and tested. In Experiment I, participants used the interfaces in the IMMERSIVE simulation, a first person shooter game. The results showed that the form of the interface affected both reliance on the automation and sensitivity in discriminating hostile and friendly targets. The difference in sensitivity and reliance may be attributed to how participants allocated their attention among the displays. In Experiment II, still combat scenes were presented to the participants for 400 or 800 milliseconds (as opposed to 10 seconds in Experiment I) to place additional time stress on attention resources. The results replicated the results of Experiment I, but sensitivity measures showed a dependence on reliability of the automation.

Syftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och begränsningar med olika tekniska system för att identifiera kontakter på stridsfältet, främst med avseende på att minska risken för vådabekämpningar. Uppsatsen skall också belysa om införande av tekniska system för identifiering av kontakter är den enskilt bästa metoden för att undvika vådabekämpningar. Syftet är att läsaren skall uppnå en förståelse för vad olika typer av system för identifiering kan bidra med för att minska risken för vådabekämpningar. Utöver detta belyses andra nackdelar och fördelar med de olika tekniska systemen förutom just inom området identifiering. Uppsatsen beskriver olika händelser där vådabekämpningar skett och kopplar dessa mot hur olika tekniska system eventuellt hade kunnat minska risken för att vådabekämpningen skulle ha skett. Uppsatsen beskriver också ett antal olika tekniska system för identifiering av kontakter på stridsfältet. / The purpose of this essay is to shed light on possibilities and limitations regarding different systems for identification of contacts on the battlefield, mainly for the purpose of reducing fratricide. The essay will also shed light on if the introduction of systems for identification on the battlefield is the best one single method that will reduce fratricide. The purpose is that the reader will achieve an understanding of how different systems for target identification will reduce the risk for fratricide. In addition the possibilities and limitations of other systems in the field of combat identification will also be addressed. The essay describes different events where fratricide has occurred and connects these events with the possibilities and limitations of the identification systems described and how these systems could have reduced the risk for fratricide. The essay also describes different systems for target identification and combat identification.