I have added support for predicate dispatching, a powerful generalization of other dispatching mechanisms, to the Common Lisp Object System (CLOS). To demonstrate its utility, I used predicate dispatching to enhance Weyl, a computer algebra system which doubles as a CLOS library. My result is Dispatching-Enhanced Weyl (DEW), a computer algebra system that I have demonstrated to be well suited for both users and programmers.

Thesis (Ph. D.)--Carnegie Mellon University, 1989. / "November 1989." Includes bibliographical references and index.

Esse trabalho propõe a implementação de um sistema Prolog eficiente no espaço, o mesmo é baseado nos trabalhos de David H. D. Warren e Hassan Aït-Kaci. A Common Lisp é a estrutura usada para a construção do sistema Prolog, ela foi escolhida tanto por fornecer um ambiente eficiente no espaço quando por ser uma linguagem de programação rica no sentido de que fornece ao usuário abstrações e novas maneiras de pensar. O sistema resultante consiste em uma nova sintaxe aplicada à linguagem inicial que funciona sobre a implementanção Common Lisp chamada SBCL e é capaz de abstrair ou explorar o sistema subjacente. / This thesis proposes the implementation of a space efficient Prolog implementation based on the work of David H. D. Warren and Hassan Aït-Kaci. The Common Lisp is the framework used to the construction of the Prolog system, it was chosen both to provide a space efficient environment and a rich programming language in the sense that it supply the user with abstractions and new ways of thinking. The resulting system is a new syntax to the initial language that runs on top of the SBCL Common Lisp implementation and can abstract away or exploit the underlying system. / Tese (Doutorado)

<p>Programmeringsspråk har oftast ett typsystem och kan välja att använda olika statiska verktyg att analysera koden. Statiska språk utför typkontroller innan körtillfället och kan då ge garantier att typfel inte kan förekomma, dynamiska språk gör däremot dessa kontroller under körtillfället och om ett dåligt beteende upptäcks avbryts programmet.</p><p>Eftersom kontrollerna görs under körtillfället skrivs inte typsignaturer ut i dynamiska språk. Ett dynamiskt språk kan vara mer flexibelt än ett statiskt språk eftersom inga garantier ges. Eftersom inga typsignaturer skrivs ut går det att skriva program på ett mer koncist sätt. I statiska språk tvingas oftast användaren att skriva ut typerna explicit för variabler och funktioner.</p><p>Typhärledning är processen att härleda typer för uttryck. En typhärledningalgoritm kommer att undersökas, hur kraftfull algoritmen är samt hur algoritmen kan utökas för att klara av flera konstruktioner och ett kraftfullare språk. Typhärledningsalgoritmen kommer att implementeras för Common Lisp. Common Lisp ger inga typgarantier och inga typsignaturer skrivs ut. Alla typer kommer att härledas vilket innebär att vi gör om en delmängd av Common Lisp till ett statiskt språk.</p><p>Algoritmen kommer att utökas för att klara av polymorfism, closures, listor och par. Rapporten undersöker vilka ändringar som behöver göras för att stödja konstruktionerna, hur vi kan göra ändringarna hur de kan implementeras.</p><p>Fördelar med att ha typhärledning är att användaren slipper skriva ut typsignaturer och kan få ökad produktivitet. Den mest generella typsignaturen kommer alltid att härledas och funktioner som är polymorfa kommer att upptäckas automatiskt. Typhärledningsalgoritmen kommer att även typkontrollera programmet, och kan ge garantier att inga problem kommer att uppstå. Verktyget kommer även att skapa ett nytt program med typsignaturer utskrivna som kompilatorn kan använda för att generera effektivare kod.</p>

No description available.

Programmeringsspråk har oftast ett typsystem och kan välja att använda olika statiska verktyg att analysera koden. Statiska språk utför typkontroller innan körtillfället och kan då ge garantier att typfel inte kan förekomma, dynamiska språk gör däremot dessa kontroller under körtillfället och om ett dåligt beteende upptäcks avbryts programmet. Eftersom kontrollerna görs under körtillfället skrivs inte typsignaturer ut i dynamiska språk. Ett dynamiskt språk kan vara mer flexibelt än ett statiskt språk eftersom inga garantier ges. Eftersom inga typsignaturer skrivs ut går det att skriva program på ett mer koncist sätt. I statiska språk tvingas oftast användaren att skriva ut typerna explicit för variabler och funktioner. Typhärledning är processen att härleda typer för uttryck. En typhärledningalgoritm kommer att undersökas, hur kraftfull algoritmen är samt hur algoritmen kan utökas för att klara av flera konstruktioner och ett kraftfullare språk. Typhärledningsalgoritmen kommer att implementeras för Common Lisp. Common Lisp ger inga typgarantier och inga typsignaturer skrivs ut. Alla typer kommer att härledas vilket innebär att vi gör om en delmängd av Common Lisp till ett statiskt språk. Algoritmen kommer att utökas för att klara av polymorfism, closures, listor och par. Rapporten undersöker vilka ändringar som behöver göras för att stödja konstruktionerna, hur vi kan göra ändringarna hur de kan implementeras. Fördelar med att ha typhärledning är att användaren slipper skriva ut typsignaturer och kan få ökad produktivitet. Den mest generella typsignaturen kommer alltid att härledas och funktioner som är polymorfa kommer att upptäckas automatiskt. Typhärledningsalgoritmen kommer att även typkontrollera programmet, och kan ge garantier att inga problem kommer att uppstå. Verktyget kommer även att skapa ett nytt program med typsignaturer utskrivna som kompilatorn kan använda för att generera effektivare kod.

Rôle de la généralisation cartographique dans les systèmes de production des cartes assistée par ordinateur dans les systèmes d'information géographique. On espère contourner les difficultés de la généralisation cartographique (GC) partiellement en faisant appel à la méthodologie des systèmes experts. Quelques algorithmes de modélisation basés sur la compréhension des éléments géographiques dans leur ensemble sont décrits. On propose une représentation des connaissances par l'utilisation conjointe de plusieurs techniques : représentation par objets, raisonner avec des règles, tout en associant des composants procéduraux. On décrit ensuite le fonctionnement d'un petit moteur d'inférence non monotone, du premier ordre, fonctionnant en chaînage avant, réalisé en Lisp. Enfin nous donnons quelques résultats de la généralisation sur un exemple réel à l'aide d'illustrations graphiques sorties par le module en post script.