<p>Abstract</p><p>Aim: The aim of this essay is to study the global communication strategies of Red Cross/Red Crescent designed to help stop the hiv/aids-pandemic. The essay is also part of a cooperational project with the comprehensive purpose to investigate the relationship between the global and the local.</p><p>Material and method: The study draws on different materials and methods. Four interviews with Red Cross/Red Crescent coworkers, and a qualitative text analysis of different text documents of relevance for the global communication strategies have been carried out. These constitute the main material and methods, but two occasions of direct observations at seminars have also been carried out.</p><p>Main results: Due to the many differences between the localities of the world, the external global communication strategies of the Red Cross/Red Crescent are ment to be further developed at national level. The internal global communication strategies have an important mobilizing function, where the coworkers at national level are urged to commit to the fight against hiv/aids related stigma. The communications strategies at global level are constructed on basis of very broad and generalised conceptions about the target groups. The global dimensions of a global arena, global consciousness and global planning still appears important in the fight against the hiv/aids-pandemic.</p><p>Keywords: centralisation, decentralisation, mass communicaion, interpersonal communication, diffusion of innovations theory, global anena, global interdependence, global consciousness</p>

Abstract Aim: The aim of this essay is to study the global communication strategies of Red Cross/Red Crescent designed to help stop the hiv/aids-pandemic. The essay is also part of a cooperational project with the comprehensive purpose to investigate the relationship between the global and the local. Material and method: The study draws on different materials and methods. Four interviews with Red Cross/Red Crescent coworkers, and a qualitative text analysis of different text documents of relevance for the global communication strategies have been carried out. These constitute the main material and methods, but two occasions of direct observations at seminars have also been carried out. Main results: Due to the many differences between the localities of the world, the external global communication strategies of the Red Cross/Red Crescent are ment to be further developed at national level. The internal global communication strategies have an important mobilizing function, where the coworkers at national level are urged to commit to the fight against hiv/aids related stigma. The communications strategies at global level are constructed on basis of very broad and generalised conceptions about the target groups. The global dimensions of a global arena, global consciousness and global planning still appears important in the fight against the hiv/aids-pandemic. Keywords: centralisation, decentralisation, mass communicaion, interpersonal communication, diffusion of innovations theory, global anena, global interdependence, global consciousness

Bakgrund: Dagens samhälle är multikulturellt, bara i Sverige talas över 200 språk. Språkbarriärer inom hälso- och sjukvården utgör en utmaning för sjuksköterskor eftersom kommunikationen är essentiell för att omvårdnaden ska vara av god kvalitet. Syfte: Syftet med den litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplevde det var att ge omvårdnad till patienter på sjukhus när det förelåg språkbarriärer. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio studier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att söka efter relevanta studier. Studierna kvalitetsgranskades utifrån en av SBU:s mallar (SBU 2014). Dataanalysen genomfördes i enlighet med Fribergs (2017a) analysmetod för allmänna litteraturöversikter. Resultat: Dataanalysen resulterade i identifiering av tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna var språkbarriärers inverkan på omvårdnaden, tolkar samt kultur och kulturkompetens.  Konklusion: Språkbarriärer innebar en försvårande faktor att ta hänsyn till vid omvårdnadsarbetet. De hade en ogynnsam påverkan på kommunikation, tidsåtgång och patient-sjuksköterskerelationen. Tillgången till tolkar var begränsad men tolkarna upplevdes främst som en resurs medan anhörigtolkning ansågs vara problematiskt. Sjuksköterskorna upplevde skillnader i omvårdnaden av patienter med en annan kulturell bakgrund jämfört med att ge omvårdnad till patienter tillhörande samma kultur. Det upplevdes viktigt att ta patientens kultur i beaktande i omvårdnadsarbetet samt att ha utbildning i kulturell kompetens.