No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet. Frågeställningen i uppsatsen är: · Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata? · Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg? · Hur kan journalisten använda sig av bloggen? Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum. Som metod har vi använt oss av strukturerade intervjuer för att få fram information att analysera. Detta har gett oss fakta som varit till hjälp vid besvarandet av frågeställningarna. Vi har undersökt vilken användning journalister kan ha av bloggar och de möjligheter som kan finnas med att göra detta. Vi har i undersökning kommit fram till att journalisterna använder sig av bloggen i sitt dagliga arbete och att de har möjlighet att göra detta utifrån sitt eget intresse. Vi har sett att det finns en något annorlunda syn på bloggen, beroende på vem man frågar, i avseende på offentligt och privat. Dels ser de det som att de bloggar i det offentliga och att den är en del av den moderna offentligheten, samtidigt som det är i det privata som den författas. Slutligen har vi kommit fram till att det finns många sätt för journalisten att använda sig av bloggen. Dels som inläsning av andra journalister och dels som att kunna förmedla det som inte har plats i deras vanliga medium.

Att undersöka hur kampanjfilmerna Rus och Festen försöker formulera, och övertala, sitt budskap utifrån de ursprungliga målen och behoven.  Retorisk analys, kvalitativa intervjuer och fokusgrupp.  Både Festen och Rus har lyckats med att utforma uppseendeväckande filmer. Rus använder sig av extrema känslor och situationer, där igenkänning och ångest antas vara största delen av påverkan. Festen använder sig av ironi och humor som medel för självinsikt. I båda fallen tror vi mottagandet av budskapet mestadels beror på psykografiska och personliga egenskaper hos målgruppen. Avsaknad på relevant uppföljningsarbete, konkreta mål, och psykografiskt valda målgrupper är indikatorer på att kampanjerna mer bör ses som kommersiella produktioner än som hälsokommunikation. Båda företagens kampanjarbete följer marknadsstrategier, men däremot inte rutiner för utarbetad hälsokommunikation. Reklambyrån har fått stort ansvar i budskapsformuleringen för båda filmerna. För Rus valdes huvudproblematiken utifrån vad kreatörerna ansåg som vanliga problem för berusningsdrickande. Reklambyrån tillsammans med Systembolaget och IQ menar att Rus och Festen är lyckade kampanjer i egenskap av genomslag. Vi kan se att kampanjernas effekt i båda fallen har upphöjts till kampanjens effektivitet, d.v.s. att uppmärksamhet automatiskt innebär framgång för aktörerna

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar arbetsprocessen av det verk med samma titel skapat under Vt-2007 på Högskolan i Skövde. Den reflekterande uppsatsen inleds med bakgrund och idé till verket och bearbetar arbetsprocessen från mål, avgränsningar, kontext och avslutas med reflekterande diskussion kring resultatet. Arbetet diskuterar gränssnitt både ur ett generellt perspektiv och även mer precist utifrån tre program som analyseras mer djupgående; The Sims 2 (Electronic Arts, 2004), Planit (SYSteam CAB, 2007) och Ikea Home Planner (Ikea, 2006). Dessa program beskrivs närmare i den reflexiva texten. Programmen analyseras utifrån fem punkter med funktioner som är kritiska för en framgångsrik heminredningsklient. Arbetet resulterar i ett kortare verk med konkreta styrkor och svagheter i de olika programmens gränssnittsdesign, med resultat presenterade utifrån den teoribildning som använts under analysen.

Ingen kan neka till att det spelar roll vad vi säger och gör här i livet. Vi lämnar alla på ett eller annat sätt något slags spår efter oss. Om man som organisation/företag vill göra det idag och lyckas är en början att planera sin kommunikation. Men innan man gör det är det en fördel att veta vilka som ska nås, hur de ska nås och varför de ska lyssna på just dig. Det pratas ibland om informationsbruset i vårt samhälle och att det är svårt att nå fram på grund av att vi mer och mer skärmar av oss och enbart riktar in oss på vad vi själva vill ha. Kanske är det en av anledningarna till att kommunikationsbranschen växer idag, det behövs helt enkelt en struktur på vad man säger, när man säger det och hur. Nätverket Rena Kläder arbetar för humana arbetsvillkor inom textilindustrin i produktionsländerna. Deras fokus ligger på de svenska modeföretagen samt de upphandlare som bland annat beställer de kläder vi har när vi ligger på sjukhus. När jag tog kontakt med dem visade det sig att de inte hade några framtagna kärnvärden, inte heller några kommunikationsstrategier som gällde för nätverket. Mitt uppdrag har varit att ta fram kärnbudskap samt en rekommenderad kommunikationsstrategi. Arbetet har tagit sin form i teori, litteratur jag har läst samt kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med nätverket. Resultatet av detta visade att Rena Kläders budskap hade gått fram tydligt på vissa områden medan andra hade gett ett splittrat intryck. De gav dock ett bra underlag för mina slutsatser och möjligheten att se två synvinklar av nätverkets arbete, en från fackföreningar och medlemsorganisationer samt en från modeföretagen. Jag hoppas att Rena Kläder kommer att ha nytta av min uppsats och använda den i det vardagliga arbetet med kommunikationen utåt. Uppsatsen kan användas som en ryggrad att gå tillbaka till när nätverket ska delta i kampanjer eller liknande för att lyfta fram de delar som är relevanta just för stunden.

Saker som glamour, resor, pengar och att få stå i rampljuset lockar många unga till modellyrket. Men det är inte alla som kommer så pass långt att de får ta del av det. Och som med många andra yrken finns det för- och nackdelar och det gäller att inte låta sig förblindas av frestelserna.

Människor kommer och går. Stress. Press. Glädje. Idéer föds, idéer dör. Här frodas kreativitet, hårt arbete, skitsnack och pengar. Välkommen till reklambranschen.