The purpose with this qualitative interview study was to try to describe, through a phenomenological viewpoint, the meaning that Counter-Strike players put on there contemporary world. We started to explore this Game World with field research studies on the world’s biggest Game exhibition Dreamhack in the city of Jönköping. This helped us to develop our main question for this study. The thirteen participants of the interview were selectively chosen from a Game Café in the city of Karlstad. They were interviewed with five questions that dealt with their experiences of playing Counter-Strike and their experience of time perception in their world. After that we needed to decide what to specifically analyse about a Counter-Strike player’s experience. Fore this we started to breakdown the content from the thirteen interviews and it produced fifteen categories, these categories were then coded. The process of coding left seven categories that represented the collected interview data for us to analyse. The seven categories are: Relaxation, Need, Occupy, escape from reality, Joy, Guilt and Feelings of time warp. Because we have chosen to go about our study through a phenomenological viewpoint we were forced to do literature studies on what lies behind the origins of human experience. These studies resulted in a few theories that coincided with our final analysis. In our opinion, in order to study someone’s experience you have to have some knowledge on how the human experience is created from within.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts så mycket forskning på det området. Den forskning som finns handlar främst om magasinens innehåll. Vi har i stället undersökt omslaget eftersom det är det som i första hand säljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred målgrupp och många titlar innefattas i genren. Därför är deras omslag om möjligt än viktigare än andra tidskrifters för att locka läsare. En stor del av medieinnehållet formas utifrån vad medierna tror att män och kvinnor vill ha och därför har vi valt att undersöka vad det finns för skillnader och likheter mellan livsstilsmagasin som riktar sig till kvinnor och män. Syftet med studien är att beskriva vilka likheter och skillnader man kan hitta mellan omslagen på kvinnomagasinen Cosmopolitan och Solo och mansmagasinen Café och Slitz. Tyngdpunkten i våra resultat bygger på en omfattande kvantitativ innehållsanalys av magasinens omslag från 2007. Vi har där sett till aspekterna omslagsbilden, puffarnas innehåll och placering, färganvändning och logotypens placering. Vi har också genomfört något man kan kalla en kvalitativ överblick av materialet för att se till aspekter som helhetsintryck när det gäller layouten, språk och stil i puffarna, omslagspersonernas utseende, poser och ansiktsuttryck samt sexuella anspelningar i puffar och bilder.Vi har kommit fram till att magasinen uppvisar skillnader i de flesta undersökta aspekterna och att de traditionella könsrollerna visar sig tydligt på de undersökta omslagen. Tjejmagasinen har tjejfärger och använder typiskt kvinnliga ord. Puffarna på tjejtidningarnas omslag är formulerade som tips och uppmaningar och handlar oftast om mode, skönhet, sex och relationer. På tjejtidningarnas omslagsbilder syns vackra kvinnor som ler och tittar in i kameran. Magasinen som riktar sig till män har typiskt manliga ord och färger på sina omslag. Deras puffar är sensationella, skämtsamma eller uppräknande och handlar framförallt om kändisar men också om mode och sex. Den vanligaste omslagsbilden är en lättklädd kvinna med ett förföriskt ansiktsuttryck som talar till mannens lust. De män som ofta pryder Café är fullt påklädda och mest där på grund av något de åstadkommit och inte för att de är snygga. Båda typerna av magasin säljer på sex och liknar varandra layoutmässigt.

No description available.

Denna uppsats behandlar dagens mediala samhälle där det blir allt svårare för marknadskommunikatörer att nå ut med sitt budskap och skapa en mening hos mottagarna. De som lever i dagens samhälle har utvecklat en reklambarriär som gör att vi inte längre uppmärksammar reklam så som vi gjorde för ett antal år sedan. Okonventionella förhållningssätt är ibland lösningen för att nå ut och förbi reklambarriären hos konsumenter som tröttnat på traditionell reklam. I takt med att medielandskapet ständigt utvecklas blir konsumenten svårare att attrahera. Det har lett till att reklambranschen har blivit tvungna att utveckla sina metoder och tillvägagångssätt för att nå ut. Olika faktorer som målgrupp, trender, kunder och varumärkesassociationen spelar roll då en kampanj ska formas. Ett förhållningssätt som är viktigt att kunna behandla och ha kunskap om är gerillareklam. Liksom traditionell reklam har gerillareklam sina för- och nackdelar. I denna studie har vi i avsikt att reda ut de eventuella frågetecken som finns kring gerillareklam. Vi vill även försöka se vilken framtida roll gerillareklam kommer att ha. Det relativt nya fenomenet gerillareklam har fått en allt större betydelse för marknadsförare. Gerillareklam innebär att man investerar i en större mängd kreativitet, energi och engagemang än i pengar. Insamlingen av data gjordes genom e-postintervjuer med människor som har kunskap ocherfarenhet inom området från arbetslivet. Studien visar tydligt vilka gerillareklamens fördelar är, den är kostnads effektiv, den är oväntad, dess kreativitet samt dess förmåga att skapa PR och buzz. Gerillareklamen har även sina nackdelar, dess risk att bli otydlig samt dess snäva räckvidd.

Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framåtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssätt. Framväxten av internet har inneburit nya möjligheter för människor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har också lett till nya förutsättningar för att sprida och hitta information. Att journalister har börjat använda sociala medier som källor i nyhetsrapporteringen innebär en förändring i hur källor värderas. Eftersom vem som helst har tillgång till sociala medier kan användandet av dem missbrukas, vilket gör det svårt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, något som är viktigt för nyhetsrapporteringens trovärdighet. Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala medier används som källor i Sveriges fyra rikstäckande morgon- och kvällstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den syftade också till att ta reda på hur vanligt förekommande det är, vilket socialt medie som syns mest i tidningarna, vilken status källan har och vilken typ av nyheter dessa källor används till. För att besvara frågeställningarna gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Under 14 dagar räknades antalet artiklar som innehöll sociala medier som källor och jämfördes med antalet artiklar som inte gjorde det. Undersökningen hade också kvalitativa inslag. För varje artikel där sociala medier använts, har ett antal frågor besvarats för att kartlägga hur källorna presenterades. Resultatet av undersökningen visar att sociala medier används som källor oftare i kvällstidningarna än i morgontidningarna, men att det förekommer i alla de fyra undersökta tidningarna. Politiker och anonyma källor citeras mest frekvent. Det vanligaste sociala mediet är bloggar, följt av Facebook. Gemensamt för alla fyra tidningarna är att sociala medier oftast återfinns i nyhetsdelen. De förekommer även som källor i kultur- och nöjesnyheterna, men under undersökningsperioden hittades sådana källor inte i sporten. I ungefär hälften av fallen kompletterades informationen från sociala medier med andra typer av källor. Lika ofta fanns källan med på bild i anslutning till artikeln.

The expulsion of Roma people from France during summer of 2010 was one of the most broadcasted events in media around the world. Since the 19th of August, several hundreds of Roma have been forced by the French government to return in Romania and Bulgaria. The purpose of this thesis is to investigate how the issue of Roma in France has been conducted in the French newspaper “Le Monde” and in the Swedish newspaper “Dagens Nyheter” from July 16 to September 19, 2010. This study proposes the use of a quantitative content analysis and the qualitative critical discourse analysis as research methods in order to achieve the objectives of this thesis. Several earlier academic researches confirm that Roma’s discrimination started a long time ago. And this thesis has procured facts that allowed me to make a generalisation about this specific issue around Roma people in France. This thesis concludes that there was not a reporting balance in how the two studied newspapers presented the main actors who were involved in the Roma’s issue since the journalists relied mostly on the official sources. This situation led to a more or less biased coverage of the issue where the voices of French authorities and official sources were overrepresented more than Roma people. Consequently, the Roma minority’s voice was not heard in media even though powerful institutions were involved in the issue by taking their side. Moreover, my study shows that it is difficult to have a balanced media reporting during an ongoing conflict especially between one majority group with power and access to media and another group of minority without power and access to media.

Dagens teknologiska och samhälleliga utveckling har förändrat organisationens plattform och sätt att kommunicera. Dessa förändringar har gjort att vissa komponenter som begreppet varumärke har blivit allt viktigare och fått mer uppmärksamhet av organisationer och inom medie- och kommunikationsområdet. För att ett varumärke ska ha ett värde måste begreppen image och profil stämma överens med varandra, det gör dessa begrepp lika viktiga som hela varumärkesbegreppet. Därför är det intressant att klarlägga och få mer kännedom om begreppen samt att få insikt i hur dessa kan se ut för en organisation i dagens samhälle. Detta gjordes genom att undersöka organisationen Värmlandsoperan. Syftet med denna uppsats är att undersöka en organisations profil, den image unga har av organisationen samt överensstämmelsen och samspelet mellan profilen och imagen. Syftet är även att hitta samband och orsaker till varför profilen och den image unga har av organisationen stämmer eller inte stämmer överens med varandra. Frågeställningarna uppsatsen utgår ifrån är: Hur profilerar Värmlandsoperan sig gentemot musikintresserade unga? Vilken image har musikintresserade unga av Värmlandsoperan? Finns det en överensstämmelse mellan Värmlandsoperans profil och den image som musikintresserade unga har av organisationen? Detta genomfördes genom att få insikt i samt redovisa olika teorier, begrepp och tidigare forskning som kastar ljus över det ämne som undersöks. Med detta som grund genomfördes en samtalsintervju, fokusgruppsintervjuer samt en dokumentanalys. Analyserna pekar på att Värmlandsoperans profil bara speglas i vissa avseenden i den unga målgruppens image. Orsaken till denna skillnad har grunden i organisationens kommunikation till målgruppen. Denna kommunikation har lett till att målgruppen inte konsumerar organisationens produkt eller blir en del av dess publik. Avslutningsvis pekade slutsatserna på att Värmlandsoperan behöver planera sin profil noggrannare för att göra den fungerande och få den att speglas i målgruppens image av organisationen.

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens Nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats. Efter att alla analysverktyg applicerats på texten, se bilaga 1 för analysschema, har en tolkning gjorts för att koppla samman textens analys till frågeställningarna och syftet. Tolkning är en viktig och central del utav en textanalys. En del återkommande antaganden gick att identifiera, bland annat att Artikel 1 och Artikel 3 framställde röstprocessen som något manligt och att kvinnornas samgällsroll inte var så viktig. Även att Artikel 2 och Artikel 4 framställde röstprocessen som något som borde vara kvinnligt istället för manligt och ville uppmana och hylla kvinnorna i röstningen.  Utav resultaten av analysen kan slutsatsen dras att Dagens Nyheter beskriver kvinnornas samhällsroll varierande, ibland är den viktig och vill uppmanas och ibland som ointressant och inte lika viktig som männens samhällsroll. Vikten av den här variationen kan möjligtvis ligga i vem journalisten är, hans eller hennes kön osv. Detta kan tyvärr inte analyseras då skribenterna är anonyma i tidningarna.

Den arabiska våren är ett uttryck som kom att användas i svensk media under revolutionerna som ägde rum ibland annat i Nordafrika under vintern/våren 2010-2011. Revolutionerna fick stor uppmärksamhet i medierna och många ledare behandlade ämnet i svensk press under denna period. Framställningen av händelserna i dessa ledare handlade om bland annat kampen för demokrati, folket som kämpade mot illvilliga despoter samt Västvärldens förhållningssätt till konflikterna och regionen. Vi ville se om dessa förändringar i Nordafrika har påverkat sättet som media framställer regionen. Det har bedrivits postkolonial forskning om framställningen av Orienten, och när nu tillfälle gavs att få studera detta ur en ny angreppsvinkel väcktes vårt intresse. Uppsatsen undersöker huruvida det förmedlas en stereotyp bild av regionen och dess befolkning. Samtidigt undersöks om det förmedlas ett eurocentriskt världsbild genom media. Undersökningen baseras på en analys av 16 ledare i de fyra största svenska tidningarna, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Vi utgår ifrån teorier om orientalism, eurocentrism, stereotypisering postkolonialism, journalistik och media. Dessutom presenteras en teoretisk ram för metoden, den kritiska diskursanalysen enligt Norman Fairclough. Resultatet av analysen visade att det finns en dominansrelation mellan Västvärlden och Orienten och att ledarna reproducerar denna hegemoniska världsordning. Sättet som regionen beskrevs på tycktes ingå i tidigare diskurser om Orienten och det västerländska perspektivet trädde fram i positiva ordalag om att länderna tog stora kliv mot att efterlikna Västvärlden. Förändringarna verkade sättas i kontrast till de stereotypa beskrivningar som handlar om Orienten. Detta skulle kunna innebära att de koloniala strukturerna fortsätter att göra sig påminda genom ett reproducerande av en orientalisk diskurs. Vanligt förkommande ord: Orienten, orientalism, occidenten, västvärlden, postkolonialism, Fairclough, eurocentrism, stereotypisering, journalistik, media, ledare, diskurs, hegemoni, ideologi, diskursanalys, maktförhållanden

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om och i så fall hur media formar bilder av stereotypa könsroller. Tidigare forskning har visat att publiken påverkas av det budskap media förmedlar, vilket motiverar min undersökning. Målet är att studera hur manligt och kvinnligt framställs i såpan OC. Vad är det för bild såpan förmedlar till publiken, och vad finns det för normer och värderingar i skildringen av könsrollerna? Teorin fokuserar först på att förklara fenomenet såpopera och därefter kommer den del som har störst betydelse för själva undersökningen, nämligen de feministiska teorierna. Jag förklarar tankarna bakom två stora inriktningar, nämligen liberalfeminism och radikalfeminism, samt tydliggör innebörden av sex, våld och makt i relationer mellan könen. Med hjälp av dessa teorier har jag gjort en innehållsanalys av programmen. Resultatet visar att män skildras mer nyanserade än kvinnor. Den moderna mannen framställs som oerhört sympatisk eftersom han har de bästa egenskaperna, en blandning från både traditionellt manligt och kvinnligt beteende. Detta märks bland annat genom att innebörden av att vara omtänksam och ”moderlig” har vidgats till att omfatta även fadern. Detta utesluter inte att fadern tillskrivs typiskt ”faderliga” egenskaper, utan han har fortfarande rollen som försörjare och rådgivare. Kvinnorna däremot är enformigt skildrade i såpan, och har inte utvecklats nämnvärt de senaste åren. Modern är fortfarande moderlig till viss del, även om hon verkar ha blivit mer känslokall. Hon har å sin sida inte anammat ”faderliga” egenskaper, vilket tillsammans med andra faktorer innebär att kvinnor framställs mindre positivt. En av dessa faktorer är att vi i såpan ser hjälplösa kvinnor, som behöver en man för att få ordning på tillvaron. Kvinnor ska inte ta egna initiativ utan måste alltid ha vägledning av män. Kvinnor ska inte aktivt jaga män, utan se till att vara attraktiva och tillgängliga när männen behagar jaga dem. Männen i såpan pratar om sex som något skoj och bekymmerslöst, kvinnorna däremot diskuterar kring sex som ett problem eller ett jobb. OC reproducerar kvinnors bild av att de bör vara sexuellt passiva, men ständigt tillgängliga. Såpan visar även att sex och våld går hand i hand; tjejerna är sexiga, vilket killarna uppskattar och killarna i sin tur är våldsamma, vilket tjejerna uppskattar. Enda sättet för en kvinna att få makt i såpans värld är genom att spela på sin sexualitet och låta sig objektifieras, eller via relationer till män. I alla övriga situationer är det männen som har makten, vilket gör kvinnan till en naturligt undergiven varelse. Media lär alltså ut normer och värderingar som visar att män är mer värda än kvinnor, trots att media har makten att aktivt lära ut ett mer jämställt beteende.