I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse med hur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien fram de barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till komma förbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fulla potential. Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionen ligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar att integrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärerna för en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system, mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftet att förbättra den integrerade kommunikationen. Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktisk applicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation. Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedan implementera arbetet ute i organisationen. Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integrerad kommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return of Investement, Return on Communications, integrerat varumärke. / This study investigates how integrated communication is defined in theory, in comparison to how those that claim to work with the concept define and make use of the term. It further highlights the barriers that stands in front of an implementation of the term, as well as the possibilities of overcoming these barriers. The purpose of the study is to increase the understanding of the concept, and how it can be used to its full potential. Consultants from the leading PR agencies in Stockholm was interviewed for this purpose and as a foundation for the discussion lies also an thorough presentation of the theory behind integrated communication. The results show that integrated communication in practice is used on an abstract rather than concrete level, and that the barriers that stand in front of a concrete implementation can be concluded within four categories: territory, business economical system, measurability and new media. The study also shows how these barriers can be turned into possibilities to make integrated communications work better. The conclusion is that in order to conform theory according to the presumptions of reality, an thus make a practical application of the theory possible, one should use the term integrated brand instead of integrated communications. This change of term should simplify the process of establishing the integrated perspective on board level and then the implementation of the concept throughout the organization. Key terms: Communication, Public Relations, Market Communication, the Model of Convergence, Integrated Communication, synergy, identity, organizational culture, brand, brand plan, Return of Investment, Return on Communications, integrated brand.

No description available.

My essey concern the non-profitable organization Ung företagsamhet and their extenal communication with collaborators. I have done three intervjues with three of Ung företagsamhets 24 district in Sweden, and these are Kalmar, Jönköping and Skåne. My qustions conserns their rethoric and strategic communications channales, and the focus lies in their external communications with collaborators. I have also made a secondary data analysis about their media coverage and seen how they consciously works with it. Ung Företagsamhet is a non-profit organization that need good partnerships in order to survive financially. My analysis shows that the three different regions works variously with their external communication. All of the regions focus on targetgroups, but use different characteristics for attract them. The media coverge differs slightly from region to region, but the most common use of media channals is the newspaper. My theses came to the result that you can succed with different kind of communications, and that the main thing is to create a good relationship between you and your partner. My conclusion is also that regions must have the courage to try new forum to spread their message.

No description available.

<p>Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar arbetsprocessen av det verk med samma titel skapat under Vt-2007 på Högskolan i Skövde. Den reflekterande uppsatsen inleds med bakgrund och idé till verket och bearbetar arbetsprocessen från mål, avgränsningar, kontext och avslutas med reflekterande diskussion kring resultatet. Arbetet diskuterar gränssnitt både ur ett generellt perspektiv och även mer precist utifrån tre program som analyseras mer djupgående; The Sims 2 (Electronic Arts, 2004), Planit (SYSteam CAB, 2007) och Ikea Home Planner (Ikea, 2006). Dessa program beskrivs närmare i den reflexiva texten. Programmen analyseras utifrån fem punkter med funktioner som är kritiska för en framgångsrik heminredningsklient. Arbetet resulterar i ett kortare verk med konkreta styrkor och svagheter i de olika programmens gränssnittsdesign, med resultat presenterade utifrån den teoribildning som använts under analysen.</p>

<p>Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en kortfilm med 3D-element som interagerar emot en bakgrund som består av stillbilder ifrån den verkliga världen. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet. Efter det ges en kort introduktion av den kontext som behandlar bakrundshistorien till filmen och dramaturgi och filmskapande begrepp som verket är avsett att behandla. Därefter följer reflektioner kring hur slutresultatet blev jämfört med målsättningen. I uppsatsens analysdel behandlas sedan verket utifrån en setförteckning som presenterar de miljöer som förekommer i verket samt en reflektion om hur jag tänkte angående detta. Därefter kommer en analys hur bild och form har använts för att uppnå en viss effekt samt en redovisning av de arbetsmoment som har ingått i framställandet av kortfilmen. Slutsatsen som sedan presenteras i rapporten är att mina val och de arbetsmetoder som har använts för att skapa en kortfilm som skall roa och väcka eftertanke har fungerat väl.</p>

<p>I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse med</p><p>hur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien fram</p><p>de barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till komma</p><p>förbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fulla</p><p>potential.</p><p>Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionen</p><p>ligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar att</p><p>integrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärerna</p><p>för en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system,</p><p>mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftet</p><p>att förbättra den integrerade kommunikationen.</p><p>Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktisk</p><p>applicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation.</p><p>Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedan</p><p>implementera arbetet ute i organisationen.</p><p>Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integrerad</p><p>kommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return of</p><p>Investement, Return on Communications, integrerat varumärke.</p> / <p>This study investigates how integrated communication is defined in theory, in comparison to how those</p><p>that claim to work with the concept define and make use of the term. It further highlights the barriers that</p><p>stands in front of an implementation of the term, as well as the possibilities of overcoming these barriers.</p><p>The purpose of the study is to increase the understanding of the concept, and how it can be used to its full</p><p>potential.</p><p>Consultants from the leading PR agencies in Stockholm was interviewed for this purpose and as a foundation</p><p>for the discussion lies also an thorough presentation of the theory behind integrated communication.</p><p>The results show that integrated communication in practice is used on an abstract rather than concrete</p><p>level, and that the barriers that stand in front of a concrete implementation can be concluded within four</p><p>categories: territory, business economical system, measurability and new media. The study also shows how</p><p>these barriers can be turned into possibilities to make integrated communications work better.</p><p>The conclusion is that in order to conform theory according to the presumptions of reality, an thus make a</p><p>practical application of the theory possible, one should use the term integrated brand instead of integrated</p><p>communications. This change of term should simplify the process of establishing the integrated perspective</p><p>on board level and then the implementation of the concept throughout the organization.</p><p>Key terms: Communication, Public Relations, Market Communication, the Model of Convergence, Integrated</p><p>Communication, synergy, identity, organizational culture, brand, brand plan, Return of Investment,</p><p>Return on Communications, integrated brand.</p>

No description available.

Efter ett dåligt resultat i valet 2002 genomgick Moderaterna en förnyelseprocess och blev Nya Moderaterna. I valet 2006 rönte partiet stora framgångar och antalet väljare som röstade på Moderaterna ökade markant. Genom en retorikanalys av partiets valmanifest som presenterades inför respektive val har jag undersökt Moderaternas förnyelseprocess. Jag har undersökt den argumentation som används i koppling till sakpolitiska åtgärder i respektive valmanifest för att sedan jämföra dem med varandra. Syftet har varit att undersöka hur retoriken förändrats. Tidigare studier i ämnet, vilka presenteras i undersökningen, visar hur Moderaternas förändring har inneburit vissa politiska förflyttningar men också att stora delar av förnyelsen ligger i presentationen. Teorier kring politisk kommunikation belyser hur det inom politiken är svårt att göra anspråk på en absolut sanning och att politisk kommunikation mer handlar om att genom övertygelseprocesser söka etablera en verklighetsbild. I denna process har retoriken en viktig funktion som ett verktyg för övertalning. Metoden som använts är retorikanalys. Det handlar om att undersöka argumentationsmedel och textens uppbyggnad. Min undersökning visar hur Moderaternas argumentation förändrats från att i valmanifestet från år 2002 vara mer ideologisk till att i valmanifestet från år 2006 mer anta pragmatiska positioner. Sättet man härleder politiska ambitioner skiljer sig åt då det tidigare valmanifestet är mer inriktat på att tjäna individen medan det senare mer inriktar sig på samhället i stort, dock med hänsyn till individerna i det. Nyckelord som frihet, valfrihet och marknad präglar båda valmanifesten. De liknar också varandra när det kommer till politiska åtgärder. Dessa har inte markant ändrats även om det finns vissa skillnader.

Samhället förändras och moderniseras hela tiden. Det ställs allt högre krav på bättre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhället. Samtidigt står konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dåligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska därför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? Utifrån dessa frågor och funderingar har uppsatsens bakgrund växt fram. Uppsatsen är en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmän anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översättas i praktiken. Syftet inbegriper även att undersöka hur dessa författare ser på makt och kunskap. Som teoretiskt perspektiv i uppsatsen används forskaren Eilean Hooper-Greenhills teorier kring museikommunikation. Hennes teorier influeras i sin tur av andras teorier kring makt, kunskap, kommunikation och lärande. Dessa teorier har även använts som teoretiskt perspektiv i uppsatsen. Resultaten har visat skilda syner på kommunikation och kunskap. Dock kan det överlag sägas att den kommunikation som författarna föreslår närmar sig kommunikationssynen där sändare och mottagare tillsammans skapar verkligheten. Författarna hävdar därför att konstmuseer måste ta hänsyn till vilka besökarna är, samt att de som individer skapar konstverkens betydelser. Författarna menar även utifrån sin kunskapssyn att konstmuseet innehar makt i utformandet av berättelserna och konstutställningarna. Därmed måste konstmuseet vara medvetet om den makt det har då det utformar sina utställningar. Analysen visar även att den kommunikation som de undersökta författarna förespråkar överlag liknar Hooper-Greenhills teorier om museikommunikation. Dock med ett undantag från en författare som argumenterar för den kommunikationsform som Hooper-Greenhill kritiserar.