<p>My essey concern the non-profitable organization Ung företagsamhet and their extenal communication with collaborators. I have done three intervjues with three of Ung företagsamhets 24 district in Sweden, and these are Kalmar, Jönköping and Skåne. My qustions conserns their rethoric and strategic communications channales, and the focus lies in their external communications with collaborators. I have also made a secondary data analysis about their media coverage and seen how they consciously works with it.</p><p>Ung Företagsamhet is a non-profit organization that need good partnerships in order to survive financially. My analysis shows that the three different regions works variously with their external communication. All of the regions focus on targetgroups, but use different characteristics for attract them. The media coverge differs slightly from region to region, but the most common use of media channals is the newspaper.</p><p>My theses came to the result that you can succed with different kind of communications, and that the main thing is to create a good relationship between you and your partner. My conclusion is also that regions must have the courage to try new forum to spread their message.</p>

My essey concern the non-profitable organization Ung företagsamhet and their extenal communication with collaborators. I have done three intervjues with three of Ung företagsamhets 24 district in Sweden, and these are Kalmar, Jönköping and Skåne. My qustions conserns their rethoric and strategic communications channales, and the focus lies in their external communications with collaborators. I have also made a secondary data analysis about their media coverage and seen how they consciously works with it. Ung Företagsamhet is a non-profit organization that need good partnerships in order to survive financially. My analysis shows that the three different regions works variously with their external communication. All of the regions focus on targetgroups, but use different characteristics for attract them. The media coverge differs slightly from region to region, but the most common use of media channals is the newspaper. My theses came to the result that you can succed with different kind of communications, and that the main thing is to create a good relationship between you and your partner. My conclusion is also that regions must have the courage to try new forum to spread their message.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.    Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke?  Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.   Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&amp;M, KappAhl och Lindex).

Syftet med denna studie är att öka förståelsen kring hur företag kommunicerar med sina kunder vid nedläggning av projekt. Detta har undersökts med utgångspunkt i hur IKEA kommunicerade med sina kunder efter nedläggning av IKEA-katalogen. Det teoretiska ramverket utgör teorier kring projektnedläggning och kommunikation. Studien baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med anställda som har ledande befattningar på IKEA. Därtill har primärdatan kompletterats med sekundärdata som hämtats från IKEAs hemsida och nyhetsartiklar. Studiens resultat visar att kommunikation inte har förekommit innan nedläggningsbeslutet tagist utan det har istället förekommit efter. Denna studie bidrar till en bättre förståelse för betydelsen av kommunikation innan respektive efter ett nedläggningsbeslut. Förlsag på framtida studier är att undersöka kundernas perspektiv vid nedläggning av projekt samt hur det påverkat kunden.

År 2009 införde Justitiedepartementet Klarspråk i Jönköping. Klarspråk är ett projekt med ett självkontrollstest och riktlinjer för hur myndigheter ska kommunicera till allmänheten med ett enkelt och tydligt språk.  Syftet med denna studie är att jämföra om Länsstyrelsen i Jönköpings skriftliga ex-ternkommunikation har förändrats sedan Klarspråksprojektet infördes år 2009 i Jönkö-ping. Genom en kvalitativ textanalys och ett strategiskt urval kommer sex handlingar från Länsstyrelsen i Jönköping analyseras. Tre handlingar före och tre handlingar efter år 2009. Handlingarna är reella dokument som avser beslut om djurhållning i Jönköpings län.  Texterna analyseras och jämförs med hjälp av Klarspråksprojektets självkontrollstest och riktlinjer samt genom en stilistisk analys tillsammans med den linjära kommunika-tionsmodellen. Resultatet kommer därefter förklaras med hjälp av teorin organisationskul-tur och Jacobsen och Thorsviks organisationsmodell i kapitlet resultatdiskussion.  Resultatet visar att det inte har skett någon märkbar förändring i Länsstyrelsens ex-ternkommunikation. Det som går att utläsa är att det har gjorts försök men att det ännu inte följer Klarspråksprojektets riktlinjer för ett mer mottagaranpassat språk. Ur ett stilis-tiskt perspektiv går det att se en förändring i hur mottagaren tilltalas samt hur sändaren benämner sig själv i handlingarna. Analysen bekräftar även att Länsstyrelsen i Jönköping har haft mottagaren i åtanke när de har förmedlat sitt beslut vilket är en bra utgångspunkt för en konstruktiv kommunikation. / In 2009 the Swedish Justice Department introduced project "Klarspråk", in translation “easy lan-guage”, consisting of a set of informative tools and guidelines meant to improve communication between government agencies and the public. Its core message was to use clear and simple lan-guage that all recipients comprehend.  Purpose of study is to compare if a government entity in the county of Jönköping called Länsstyrelsen, changed written external communication since Klarspråk was implemented. Through a qualitative text analysis and strategic selection, six documents originating from Länsstyrelsen in Jönköping's agricultural division, is analyzed. Three documents before the turn of the year 2009, and three after.  The documents used for this study are correspondence relating to decisions made in regards to animal treatment in the county boundaries of Jönköping. By comparison analysis the documents are evaluated against Klarspråk guidelines, and through a stylistic examination, assessed against the linear communication model. In conclusion, the result is explained through the theory of organiza-tional culture and Jacobsen and Thorsvik's (2008) pertaining model.  Results show there has not been any significant change in the format of Länsstyrelsen's external communication. Documents show attempts were made to simplify language, yet Klarspråk's pro-consumer guidelines were not consistently followed. From a stylistic aspect there was improvement to how the recipient is titled in documents and originator promotes itself. In conclusion, Länsstyrelsen in Jönköping county indeed makes effort in their attempts to improve its external communication, and even with its flaws it is the beginning of constructive communication.

Den här studien fokuserar på att studera hur organisationskultur kommuniceras externt i en mansdominerad bransch. Studieobjektet Skanska har sedan 2009 genomgått en förändring mot en allt mer jämställd organisation, men än är arbetet trögrörligt. Hur kulturen kommuniceras externt, hur den manliga dominansen och den kvinnliga minoriteten synliggörs samt hur organisationen kommunicerar för att nå en bredare kompetens är frågor som studien vill besvara. Materialet som analyseras kommer från organisationens hemsida.Mer specifikt behandlar materialet Skanskas värderingar, deras syn på mångfald och inkludering samt intervjuer med medarbetare. Syftet med studien är att synliggöra hur organisationskultur som främjar jämställdhet kommuniceras i en mansdominerad bransch. För att göra detta har både en kvalitativ och en kvantitativ analys genomförts. Den kvalitativa analysen omfattar en diskursanalys samt en ideologikritisk analys. Vidare kompletteras analysen av en kvantitativ analys för att kunna jämföra det som kommuniceras i materialet med den faktiska verkligheten i organisationen. Studiens ramverk utgår ifrån organisationskultur och genusperspektiv.Resultatet visar att Skanskas externa kommunikation följer fyra huvudämnen: normbrytning, lagarbete, hierarki och den önskade bilden av organisationen. Organisationskulturen framställs som den önskade bilden av Skanska, snarare än den faktiska verkligheten. Skildringen av den manligt dominerande kulturen och den rådande minoriteten av kvinnor görs på ett problematiskt sätt och maktförhållandet i materialet är till fördel för Skanska. / The purpose of this study is to identify how organizational culture is communicated externally in a male dominated industry. Since 2009, the study object Skanska has undergone a change towards a more equal organization, but the work is still moving at a slow pace. The study poses the question of how the culture is communicated externally, what is known as the male dominance and the female minority and how they target a broader competence. The organizational website constitutes the material basis of the study.More specifically, the material deals with Skanska’s values, their views on diversity and inclusion and interviews with employees. The purpose of the study is to visualize how organizational culture that promotes gender equality is communicated in a male dominated industry. To do this, both qualitative and quantitative analysis have been carried out. The qualitative analysis includes a discourse analyses as well as an ideological critical analysis. In addition, the analysis of a quantitative analysis is used to compare what is communicated in the material with the actual reality of the organization. The study's framework is based on organizational culture and gender perspective.The result of the study shows that Skanska’s external communication follows four main topics: breaking norms, teamwork, hierarchy and the desired image of the organization. The organizational culture is described as Skanska’s desired image of the organization rather than the reality. The description of the male dominance and the female minority is problematic and the power configuration in the material benefits Skanska.