Mellanchefsrollen är en viktig roll ju mer en organisation växer, vilket i sin tur bidrar till att fler chefer behövs, och däribland mellanchefer. Mellanchefen befinner sig mittemellan överordnade och underordnade och det gör att mellanchefen kan uppleva sig klämd mellan olika krav. Syftet med uppsatsen är att undersöka mellanchefsrollen inom privata sektorn och hur den befinner sig mittemellan överordnade och underordnade. Studien fokuserar på den privata sektorn eftersom större delen av den tidigare forskningen har studerat den offentliga sektorn och det uppmärksammas att det finnas skillnader mellan den offentliga och privata sektorn. En fenomenologisk ansats i kombination med kvalitativ innehållsanalys används och grundar sig i semistrukturerade intervjuer med nio mellanchefer från olika branscher. Mellanchefsrollen undersöks genom att använda Agentteorin, Rollteorin samt Gjerde och Alvessons tre rollidentiteter för att förstå potentiella motstridiga krav mellanchefen upplever, rollkonflikter samt hur mellanchefen förhåller sig till överordnade och underordnade. Studien visar att flera informanter har erfarenhet av motstridiga krav men att de beskriver och hanterar dem på olika sätt beroende på arbetslivserfarenhet och relationer till de överordnade och underordnade. Vidare visar studien att rollkonflikter kan uppstå i mellanchefsrollen när förväntningar från en själv, överordnade och underordnade krockar. Studien visar även att mellanchefen förhåller sig på olika sätt till överordnade och underordnade genom att inta olika roller, och därmed hantera de motstridiga krav som uppstår. / The middle manager is an important role in growing organizations. As a result, more managers are needed in the organization, including the middle manager. The middle manager exists between top managers above and subordinates below, which might make them feel like they are wedged between different demands. The purpose of the study is to examine the role of the middle manager in the private sector and how it exists between top managers above and subordinates below. The study focuses on the private sector since most of the previous research has studied the public sector and it is noted that there are differences between the sectors. Furthermore, the study uses a phenomenological approach in combination with qualitative content analysis. Nine middle managers are interviewed. The theoretical perspectives used to examine the middle manager role are the Agency-Principal theory, Role theory and, Gjerde and Alvesson's three role identities. The theories are used to understand potential conflicting demands, conflicts in the role, and how the middle manager relates to top managers above and subordinates below. The result indicates that several informants experience conflicting demands and handle them in different ways, depending on the length of their work experience and relationships to top managers above and subordinates below. Furthermore, the study indicates that conflicts in the role can arise when the middle manager experiences conflicting expectations from themselves, from managers above and subordinates below. The study indicates that middle managers can relate differently to managers above and subordinates below by taking on different roles, thereby managing the conflicting demands.

The covid-19-pandemic has affected many companies and businesses in society, the retail business being one of them. The pandemic has caused a decrease in sales and many stores have had to make staff reductions. The responsibility of managing the store, as well as managing the changing work conditions, lands in the hands of the store managers. Previous research shows that the middle management position is a vulnerable position where they constantly have to adapt to and handle different interests, particularly during a time full of change. The purpose of the study is to contribute to knowledge about how the covid-19-pandemic affect the store managers work role and leadership, focusing on the conflicting demands and expectations that are integral parts of the middle management position. The empiric material has been gathered through qualitative interviews with store managers in retail, specifically within clothing,cosmetics and shoe retail. The basis for the analysis of the data is a collective theoretical framework regarding sociological ambivalence and sociological coping. The result of the studyshows that the pandemic has resulted in changed work conditions mainly due to temporary and permanent staff reductions. The changed work conditions has led to intensified conflicting demands for the store managers causing them to experience a role conflict, a conflict of values, and conflict between goals and means. Moreover, the study shows that the store managers have handled the conflicting demands and expectations by switching between roles, accepting the intensified demands, seeking support from upper management and co-workers, and to some extent by attempting to make change and set boundaries. The study indicates that the storemanagers work involves incompatible demands and expectations that they are attempting to meet, as a result the store managers feel that they are stretched to their limit. / Den rådande covid-19-pandemin har påverkat många företag och branscher i samhället, däribland handelsbranschen. Pandemin har resulterat i minskad försäljning och många butiker har behövt göra personalneddragningar. Ansvaret för att driva butiken och hantera de förändrade arbetsförhållandena hamnar i knät på butikscheferna. Tidigare forskning visar att mellanchefspositionen är en utsatt position där de ständigt måste förhålla sig till och hantera olika intressen, särskilt under en tid av förändring. Studien syftar därmed till att bidra med kunskap om hur covid-19-pandemin påverkar butikschefens yrkesroll och ledarskap, med ett fokus på de motstridiga krav och förväntningar som inbegrips i mellanchefspositionen. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med butikschefer inom sällanköpshandeln. Grunden för analysen av datamaterialet är ett samlat teoretiskt ramverk om sociologisk ambivalens och sociologisk coping. Studiens resultat visar att pandemin har resulterat i förändrade arbetsförhållanden främst i form av permitteringar och personalneddragningar. De förändrade arbetsförhållandena har lett till en intensifiering av motstridiga krav och förväntningar på butikscheferna vilket gör att de upplever rollkonflikt, värderingskonflikt och konflikt mellan mål och medel. Vidare visar resultatet att butikscheferna hanterat motstridiga krav och förväntningar genom att växla mellanrollfunktioner, acceptera intensifieringen av kraven, söka stöd från ledning och kollegor samt till viss del försöka förändra och sätta gränser. Studien indikerar att butikschefernas arbete präglas av yttre inkompatibla krav och förväntningar som de försöker möta, vilket resulterar i butikschefernas upplevelse av att de vänder ut och in på sig själva.

Les objectifs de la thèse sont de comprendre : 1) les mécanismes de diffusion, d’adoption et d’institutionnalisation des accréditations internationales, 2) les comportements stratégiques mobilisés à l’égard notamment du processus initial d’accréditation institutionnelle AACSB, 3) les réponses stratégiques et organisationnelles pour gérer les demandes institutionnelles conflictuelles provoquées par les injonctions des 21 standards AACSB (2003) et 4) les changements opérés en vue de l’alignement aux injonctions du processus initial prescrit et des 21 standards AACSB (2003). Dans une perspective néo-institutionnaliste, nous mobilisons un cadre d’analyse alliant les comportements stratégiques et le changement institutionnel. Pour répondre aux objectifs de la recherche, une étude de cas longitudinale rétrospective et en temps réel sur 15 ans d’une business school universitaire française est menée. Les résultats de la recherche permettent d’enrichir notamment le cadre d’analyse d’Oliver (1991) d’une sixième réponse stratégique et de trois tactiques dans le cas d’un processus initial d’accréditation institutionnelle AACSB. / This research aims to understand: 1) the mechanisms of diffusion, adoption and institutionalization of international accreditations, 2) the strategic behaviors adopted to respond to the initial AACSB accreditation process, 3) the strategic and organizational responses to the conflictual demands originated by the 21 AACSB 2003 standards and 4) the changes occurred in order to ensure the organizations’ alignment to the 21 AACSB 2003 standards and to the required process.Based on a neo-institutional perspective, we used two conceptual frameworks about strategic responses and institutional change. In order to comply with our objectives, we have conducted a 15-year longitudinal case study both retrospectively and in real time within the only French business school operating inside a university. The principal result of the research is the identification of a 6th new strategic response for Oliver’s (1991) framework as well as three tactics to be adopted in the initial AACSB accreditation process.