Du fait du peu d'intérêt apparent de son contenu, la conversation banale porte en elle-même un a priori en sa défaveur. Parler de la pluie et du beau temps ou de la lenteur des transports en commun entraîne autant de clichés propres à faire oublier qu'elle est en fait une relation sociale complexe et singulière. Cette thèse offre une piste de réflexion sur les possibles de la conversation banale via ses représentations. Elle y est décrite comme une relation entre inconnus se nouant lors d'une situation de communication éphémère aux règles informelles et mouvantes. Plus largement, la problématique de l'interprétation et de l'accès au sens des relations ordinaires, permet, à travers la question du genre, une mise en débat : de l'approche interactionniste « traditionnelle » au profit d'une analyse socio-sémiotique de la représentation ; d'une méthode, la re-mise en scène, basée sur l'analyse du métadiscours.

Thesis (M. A.)--University of Hong Kong, 2006. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

Sammanfattning   Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur två olika samtalsaktiviteter, i moderna språk spanska, påverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnår meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgått från Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare själva använder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstå i samtalet. Enligt CA är sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebär att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansättning av samtalare. Med hjälp av videoinspelad observation har CA använts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre använder sig av turtagning, reparation och pausering i två olika samtalsaktiviteter på spanska, en med bild och en utan bild.   Undersökningens resultat visar att det inte är den fysiska närvaron eller frånvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör då de interagerar. Det är hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehåll som ger upphov till skillnader i hur de använder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter. I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra. Turinitiala partiklar var relativt vanliga och talarbyten genomfördes oftast med att talare aktivt nominerade näste talare. En större andel av de reparationer som genomfördes både initierades och genomfördes av problemtalaren inom den aktuella problemturen. Pauseringar mellan och inom turer hölls korta för att säkra talutrymmet I majoriteten av samtalen med bild orienterade deltagarna mot bilderna snarare än mot varandra. Turinitiala partiklar var färre, talarbyten genomfördes genom att deltagare själva tog turen utan att vara nominerade.. Reparationer initierades av problemtalaren, men genomfördes oftare av en annan deltagare. Pauseringar tenderade att vara längre mellan och inom turer då talutrymmet inte behövde säkras i lika hög grad Sammantaget bidrog detta till att turtagning, reparation och pausering tenderade att användas på ett annat sätt än i samtalen utan bild. I en av grupperna användes bilderna för att skapa ämnen att samtala kring. Där orienterade deltagarna mot varandra, och talarbyten genomfördes oftast med att talare aktivt nominerade näste talare, turinitiala partiklar var relativt vanliga. Reparationer både initierades och genomfördes av problemtalaren inom den aktuella problemturen. Pauseringar mellan och inom turer hölls korta för att säkra talutrymmet Avslutningsvis diskuteras, utifrån resultaten av undersökningen, pedagogiska, didaktiska samt metodologiska möjligheter och konsekvenser för språkundervisningen.

This study investigated the effects of a shared book reading professional development program on preschool educators’ ability to engage children in book-related conversations and promote word learning. 20 preschool educators were video-recorded reading two books to a small group of children at pre- and posttest eight weeks apart. Educators in the experimental group (n = 10) participated in professional development that included classroom instruction and individualized coaching. The control group remained on the waitlist. All video-recordings were transcribed and coded. Results indicated that educators in the experimental group included significantly more questions, responsive statements, and lexical diversity in their book-related talk compared to the control group. Further, they facilitated longer book-related conversations and had more long conversations (i.e., five turns or longer). Finally, conversations that included inferential talk resulted in the longest conversations. These findings suggest that professional development can enhance educators’ responsiveness during shared book reading.

This study investigated the effects of a shared book reading professional development program on preschool educators’ ability to engage children in book-related conversations and promote word learning. 20 preschool educators were video-recorded reading two books to a small group of children at pre- and posttest eight weeks apart. Educators in the experimental group (n = 10) participated in professional development that included classroom instruction and individualized coaching. The control group remained on the waitlist. All video-recordings were transcribed and coded. Results indicated that educators in the experimental group included significantly more questions, responsive statements, and lexical diversity in their book-related talk compared to the control group. Further, they facilitated longer book-related conversations and had more long conversations (i.e., five turns or longer). Finally, conversations that included inferential talk resulted in the longest conversations. These findings suggest that professional development can enhance educators’ responsiveness during shared book reading.

This thesis examines the consequences of taking a conversational approach to legal interpretation. This is meant to contrast with and improve the argument given in Ronald Dworkin's Law's Empire.

Play is an important part of children´s everyday life, it is through play children develop. Play occurs a lot in kindergarten and in this study, the aim is to examine how play activities play is used in preschool teaching and the role of the teacher´s in the play. Video recordings of play activities done and qualitative methods (conversation analysis) has been used to analyze the video recordings. The results of this study show that play are widely used as a pedagogical tool in preschool. It is through play children develop. When teachers are present in children's play, they contribute to the activity and encourage children to play. The teachers know that they have responsibility for children's development and ensure that children get the help they need. Role play is central to play in both free play and in the teacher-driven games.

Texte remanié de: Th. doct.--Lett.--Aix-Marseille 1, 1999. Titre de soutenance : L'humour dans les intéractions conversationnelles : jeux et enjeux. / Bibliogr. p. 237-243.

Reproduction de : Thèse de doctorat : Sciences du langage : Lyon 2 : 2003. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr.

Reproduction de : Thèse de doctorat : Sciences du langage : Lyon 2 : 2003. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. Glossaire.